Etikettarkiv: gödsel

Så här gör man en jordfabrik

Foto: Jenny Harlen

En ”jordfabrik” är ett bra sätt att göra jord med bokashi när det är krångligt att gräva ute. Eller om du vill producera ”finjord” inomhus till vinterns omplanteringar.

Begreppet är ganska brett. Vi hittade på ordet ”jordfabrik” här hemma vid köksbordet för många år sedan och har fastnat för det. Egentligen handlar det om ett ställe där man gör jord av sin bokashi (eller för att vara exakt, berika den befintliga jorden med bokashi) någon annanstans än där man tänker odla.

Det kan vara inomhus eller utomhus. Utomhus är det oftast i en odlingslåda eller pallkrage (eller helt enkelt en mindre del av rabatten) där man väljer att odla jord istället för att odla annat. Ett ställe där man kan gräva ner hink efter hink bokashi för att sedan kunna komma förbi med en hink eller skottkärra för att hämta bokashi-fin jord till perennrabatter och andra odlingsprojekt. En utomhus jordfabrik kan man ha i många år, här hemma har vi en stor jordfabrik i trä vi har hållit på med i 8-9 år utan att göra mer än att gräva ner bokashi och hämta ut kärra efter kärra med jord. Jord som motsvarar den finaste gödsel man kan tänka sig.

En sådan jordfabrik blir väldig stark i slutändan och måste spädas ut. Då är det man-tager-vad-man-haver som gäller. Har du en hög med dagstidningar eller kartonger, in med dem bara. Eller en hög med ensilage, vass, sågspån, halm, löv — vad som helst som har lågt näringsvärde för att kunna balansera upp den kväverika bokashin.

En jordfabrik inomhus är lite annorlunda. Den är oftast en balja, låda eller hink som är lagom stor till att ha inomhus i värmen. Grundprincipen är man varva bokashi och ”fuljord” i den, hälften var brukar vara perfekt. ”Fuljord” har man oftast hemma efter en odlingssäsong: gamla krukväxter, överbliven planteringsjord, misslyckade sådd mm. Samla det under växtsäsongen så har du en perfekt resurs till din jordfabrik.

Syftet med en inomhus jordfabrik är att fixa lite finfin planteringsjord till inomhusbruk under senvintern. Tänk omplantering av krukor, omskolning av småplantor och en bra start till tidig sådd som chilis och tomater.  Det är inte meningen man ska hålla på med jord inomhus jämt, allra bäst är ju att gräva ner sin bokashi direkt på odlingsstället. Men ibland är det oerhört praktiskt att kunna få fram näringsrik planteringsjord när marken ändå är frusen ute.

Så hur gör man?

Egentligen är det hur enkelt som helst. Du behöver en balja/låda/hink och lika mycket fuljord som bokashi. Har du ingen fuljord hemma kan du köpa säckjord, det räcker med den billigaste om inte du vill ha annat.

  1. Hitta en balja, låda eller hink i en lagom storlek. 30-50 liter brukar vara bra. Men det spelar ingen roll om den är större eller mindre, bara du kan hantera den — tänk på hur tung den kommer vara när den är full! Du behöver inte ha lock om den ska stå inomhus, då ett jordlock ändå  fungerar bättre än en plastlock.
  2. Ställ din balja/låda på ett varmt ställe, den varmaste du har råd med om du vill att processen ska gå fort. Har du inte bråttom är det inte så noga med temperaturen. På ett uppvärmt golv kan man räkna med att bokashi blir till jord på ett par veckor, i en kall källare kan det ta veckor eller till och med månader. Men jord blir det.
  3. Börja med något absorberande i baljan/lådan. Om din fuljord är torr är det inget problem, den kommer absorbera fukten från bokashin. Men annars är risken att jordfabriken blir blöt i botten och det är aldrig trevligt. Biokol är superbra som startlager, och eftersom den kommer att laddas med kväve från vätskan i lådan så är det är en win-win lösning. Annars funkar det bra med äggkartong, tidningspapper, sågspån, vad du nu än har.
  4. Varva lager på lager med fuljord och bokashi och rör gärna om lite så matresterna får så mycket jordkontakt som möjligt. Det är trots allt kontakten mellan jord och bokashi som gör att processen kommer igång.
  5. Om du har större bitar mat i bokashihinken så kan du gärna hacka dem till lite mindre bitar, så att de då får mer jordkontakt. Om du vet i förväg att du ska använda en bokashihink till att göra en jordfabrik är det absolut värt att hacka allt i mindre bitar från början. Processen går så mycket snabbare då. (När man gräver ner bokashi i landet är det inte så noga, det spelar inte så stor roll om det tar lite längre eller kortare tid. Men i en jordfabrik inomhus är det trevligare om processen går snabbare.)
  6. Toppa med ett jordlock. 5-10 cm är bra. Lägg gärna en tidning eller handduk över för att balansera fukten men annars behöver du inget lock. Oftast fungerar det bättre utan lock faktiskt, lådan kan andas ungefär som en vanlig bokashihål i marken.
  7. Ha lite koll på fuktigheten i din jordfabrik. Den ska ständigt vara lagom fuktig, ungefär som vi vill att normal odlingsjord ska vara. Inte för blöt, inte för torr. Vattna om det är för torrt, ventilera om det är för blött. Men oftast du behöver inte göra någonting.
  8. Rör helst inte om. Många gör det för att det känns som det snabbar på processen — och det gör det. Det är faktiskt roligt att greja med också, så jag förstår precis om du vill röra om då och då och kolla. Men när den första undrar-vad-som-händer fasen har gått över är det lika bra att låta vara. Orsaken ? För att när syre kommer in i processen omvandlas en del av kolen i jorden till koldioxid och metan och släpps ut i luften. Själva gaserna är inget problem, det är så små mängder vi pratar om här. Men den energi som omvandlas gör bättre nytta i jorden, så kan den stå orörd ett tag är det absolut bättre.
  9. Se till att själva matresterna aldrig får vara ute i öppna luften. Om du rör om, kolla att allt är övertäckt med jord efteråt. Då fungerar processen som bäst.

Hur lång tid tar det?  Det är helt upp till dig.

Om du verkligen curlar din jordfabrik — ställer den på varmgolv i badrummet, har i pyttesmå matbitar, blandar 50/50 jord och bokashi med jordlock kan det gå så fort som två veckor. Kanske till och med snabbare.

Men frågan är om det är så viktigt? Har du ett panikbehov av bra jord till att plantera om chilisådden är det en sak. Behöver du bara ha lite bra jord vid slutet av våren till omskolning mm är det inte fullt så bråttom och då kan du ställa din jordfabrik mindre varmt och låta naturen tar sin tid. Testa lite med olika varianter så kommer du snabbt fram till vad passar dig bäst.

Och om inte allt är färdigt så är det inte heller så noga. Plocka ut de tröga delarna och stoppa dem i nästa jordfabrik bara.

Kan man bygga på en större jordfabrik med nya bokashihinkar?

Javisst, inga problem. Använd en större låda bara och fortsätta att varva så länge du vill. Se till bara att alltid ha ett jordlock. Det som är längst ner kommer att bli färdigt först men det gör inget om man inte behöver använda jorden direkt.

Du kan även göra en jordfabrik utomhus i en kallbod eller ett garage. Även om det fryser därute. Följ samma procedurer, allt kommer att funka på precis samma sätt men tar bara längre tid. Det hänger på värmen: så fort det blir varmt kommer processen igång. Har du möjlighet är det bra att ställer ut jordfabriken i solen till våren, lägg en mörk pressening eller svart sopsäck över för att skapa värme.

Allt blir jord, superfin jord faktiskt. Skillnaden är bara tiden. Och det beror helt och hållet på värmen.

Så inget hokus-pokus här inte. Gör precis det du har lust till. Men ha lite koll på fuktigheten i jordfabriken, och har du möjlighet att ställa den varmt så kan du lika gärna göra det.

Lycka till som nybliven jordfabrikant!

 

Hur snabbt blir bokashi-kompost jord? Ny film av Sara Bäckmo.

 

Skillnadens Trädgård känner väl de flesta av oss till nu i odlings Sverige — Sara Bäckmo är storodlare, inspiratör och testar det mesta som har med odling att göra. Allt för att se hur mycket man kan odla på ett riktigt smart sätt.

Sara kom igång med bokashi för några år sedan då hon höll på att etablera sitt odlingsland. Ett tag hämtade hon hem matavfall från lanthandeln, grannar och lite varstans. Allt för att göra sin jord så bra som möjligt. Nu när odlingen gödslas mest med ogräs och trädgårdsrens hinner hon inte med att hämta hem så mycket matavfall utifrån, men familjen tar fortfarande hand om sina egna matrester med hjälp av bokashi.

En fråga hon ofta får är hur fort det går. För bokashi blir till jord alltså. Här i filmen pratar hon om just detta. Varsågod!

Och stort tack, Sara.

 

Filmen är producerat av Sara Bäckmo för LRF Media. Se mer från Skillnadens Trädgård på www.skillnadenstradgard.se.

Foto: blogg.land.se.

 

Bokashi har blivit kändis nu under våren!

Som en vän sa här om dagen – det går bra för mikroberna nu!

Våra bokashimikrober håller på att bli kändisar. De senaste veckorna har de synts i flera nationella tidningar, i några mindre tidningar och snart kommer de även ”höras” på radion.

Lite smått och gott från mikrobernas värld:

IMG_0150

Först ut i April var Koloni Trädgård med en artikel om Källtorps Trädgård i Stockholm där Sanne och gänget har länge hållit på med Bokashi och EM.
Läs här>>

Lite senare, ett tips i Hemträdgården (tidningen som går ut till alla medlemmar i trädgårdsföreningar runtom i Sverige) om vår bokashi blogg. Man tackar! (Har ingen länk till texten men du kanske har tidningen hemma?)

Hemträdgården

En riktig fin artikel kom sedan i april i Allt om Trädgård. Lena Israelsson skrev mycket om vad bokashi är för något, hur den kan användas och vad man får se upp för. ”Det är ett suveränt sätt att förbättra jordkvaliteten”, var slutsatsen.

AoT

Även branschtidningen Viola skrev om EM i sitt vårnummer, om hur EM används i tomatodlingar och på golfbanor här i Sverige.
Artikelförfattaren Marie Hansson, Hushållningssällskapet, är en i branschen respekterad och seriös rådgivare. Lars-Erik Lennartsson på Mölnebo Odlingar är en av Sveriges mer innovativa EKO-bönder.
Läs här>>
Viola

Några lokala tidningar har också skrivit om bokashi i sina odlingsnummer nu under våren. Så vi når ut till en bred grupp odlare lite varstans i landet!

Och en sak till!

Imorgon kommer ”Odlar i P1” till Säffle för att göra en intervju. Önska oss lycka till… Jag vet inte när just detta program sänds i radio men jag återkommer och länkar det självklart sedan.

 

Och även en massa böcker!

På köpet har bokashi även varit med i några nya trädgårdsböcker på den svenska marknaden.

godsel-om-tradgardens-naringsliv

Den splitternya boken Gödsel av Tina Råman, Ewa-Marie Rundquist och Justine Lagache skriver om bokashi, med illustrationer lika fina som boken för övrigt.

 

 

 

urban-odling-tak-terrass-och-balkongUrban Odling av Ulrika Flodin Furås kom ut för ett par veckor sedan och har några sidor om bokashi och hur man kan göra i en stadsodling. Det finns även en DIY design för en ”bokashi pall” — kombinerad jordfabrik och kaffebänk. Snyggt!

Även i hennes förra bok, Gatsmart odling, tipsade stadsodlare om bokashi.

 

odla-aret-omVilken som helst bok av Lena Israelsson är bra, vi kan inte vara många som inte har haft hennes böcker som trädgårdsbiblar!

Hennes nya, Odla året om, har även en del om bokashi – innekomposten. ”Vill du kompostera inomhus finns det bara en metod som fungerar utan flugor och stank,” skriver hon. Håller med!

 

alla-fingrar-gronaFarbror Gröns Alla fingrar gröna från förra året är en riktig handbok med vägledning grönsak för grönsak.

De som trivs bäst med bokashijord har noterats, med bra beskrivningar om hur man gör.

Precis allt i boken kommer från egen erfarenhet, de har hållit på med odling och bokashi länge.

 

 

runabergs-froer-gronsaker-kryddor-och-blommor-for-nordiska-tradgardarRunåbergs Fröer av Johnny Andreasson, utgiven för ett par år sedan, tipsar även om bokashi.

 

 

 

 

sjalvhushallning-i-praktiken

Kollade även i bokaffären igår och hittade ett par till böcker som skriver om bokashi!

Maria Österåkers Självhushållning i praktiken skriver om bokashi från en självhushållnings perspektiv — inklusiv hur man gör egna hinkar och strö. Allt behöver inte komma från en affär!

 

odla-ekologisktOch även en till ny bok, Odla ekologisk av Eva Robild har en bra beskrivning av vad bokashi är för något och hur man gör.

Hon visar även hur man gör med den värdefulla (men inte så hallonluktande!) bokashivätskan.

allt-du-behover-veta-om-kompostOch när vi ändå är i gång, den gamla trotjänaren Allt du behöver veta om kompost har ett par sidor om bokashi. Båda bokashimetoden, den flytande vätskan och vad du kan och inte kan ha med i hinken.

Vill man läsa om kompost så finns det mycket att ta till vara på här!

 

Pust.

Nu var det mycket.

Har säkert också missat något, så tipsa mig gärna.

Men på det stora hela känns det väldigt bra att våra mikrober nu får den uppmärksamhet vi alla tycker de är värda.

Ju mer vi byter ut kemi mot biologi i vardagen, desto bättre. Och äntligen nu känns det som vi är på rätt spår!

PS Vi har samlat alla tidningsartiklar under åren här på hemsidan, bläddra gärna om du är nyfiken!
https://www.bokashi.se/sv/info/bokashi-i-media.html

Skänk en toa!

toalett

Foto: www.toaletterutangranser.se

Här var det något nytt!

Roligt. Inspirerande. Och helt rätt.

Nu kan man skänka en toa till de som verkligen behöver den. Det är nog inte själva toan i första hand som är så viktigt utan möjlighterna den skapar. Gödsel!

Samtidigt som världen svälter mer och prognosen är långtifrån bra på matförsörjningsfronten, så slöser vi bort något av de finaste resurserna vi har. Nämligen vår egen hemmagjort gödsel. Familjerna själva får ett lite värdigare vardagsliv samtidigt som de får hjälp att komma loss från konstgödselsgisslan. Att år efter år köpa alldeles för dyrt konstgödsel som förstör jorden men som dom inte kan leva utan.

Just nu jobbar Toaletter Utan Gränser i Burkino Faso där de bygger för fullt. Vill du skänka en toa klicka här!

Men koskit ska visst tankas i bilarna istället…

bajs

Appropå det jag skrev nyss om det härliga brunprickiga åkrarna i närheten, så hamnade jag på recyclingnet.se. Det är långt ifrån all kobajs här i landet som hamnar rätt — på odlingsmark där den kan ersätta kemikalier och tillföra den nya organiska material som marken så väl behöver, speciellt om det ska odlas organiskt.

Nej, det är faktiskt så att i framtiden (med början nu alltså) ska stallgödslet från Sveriges jordbruk kunna ge bränsle åt 290 000 biogasbilar.

För mig är det inte alls svart-vitt, i längden så är det ju självklart att man kan inte leva på stulen jord. Matjord är inte något vi äger fullt ut, inte något vi kan bara gräva upp och göra vad vi vill med — det tillhör kommande generationer lika mycket som vår luft och vatten.

Och stjäl det är just det vi gör när vi pumpar in kogödsel i våra bilar, och pumpar ut kemikalier på våra åkrar istället. Vi tankar med jord helt enkelt. Är det något vi har råd med? (Glöm inte heller att alla de kemikalierna som strös ut på marken istället för kogödsel är också gjort i princip av fossilbränsle, en lustig ekvation där ingenting är gratis…)

Men kortsiktigt, visst behöver vi väl nytt bränsle för våra bilar, lastbilar, flygar, båtar mm. Varför inte kogödsel? Det är nog inte rätt men det är kanske inte så dumt ändå i det stora hela. Bättre än bensin. Bättre än att bränna ner en regnskog att odla växter som ska blir biogas. Bättre än att frakta bränsle långtbortifrån när man kan ”odla” det hemma.

Inte vet jag. Vad tycker du?

Artikeln kan man läsa här men det börjar så här…

Bland de nära 140 000 bilar so nyregistrerades under första halvåret 2008 vara bara 478 gasdrivna. Men nu satsar regeringen stort på att främja biogasen. Sedan årsskiftet kan jordbruket få stöd för att producera biogas – bara stallgödslet från Sveriges jordbruk skulle kunna ge bränsle åt 290 000 biogasbilar.

– En biogasbil är billig i drift och ger minst klimat- och miljöpåverkan av existerande alternativ. Sveriges jordbrukare har nu ett gyllene tillfälle att gå i spetsen för produktion av förnybara drivmedel, säger Hans Kreisel, vd på E.ON Gas.
Det finns 200 miljoner kronor i investeringsstöd hos länsstyrelserna som lantbrukarna kan söka för sina gödselbaserade biogasanläggningar i hela landet.
Potentialen är mycket stor.

(recyclingnet.se)

Lägg skiten där den hör hemma!

 

Foto: Jenny Harlen
Foto: Jenny Harlen

Mitt på vinter i Värmland. Snö på marken. Inte så himla mycket men ändå — ett vitt och vackert landskap med röda stugor och stora skogar.

Och åkermark lite varstans, vit för det mesta. MEN igår åkte vi förbi ett gård i närheten med bruna prickiga åkrar. Inte så ofta man ser det inte. Koskit på marken så långt ögat kunde se. Vi hoppade ur bilen direkt, tog fram kameran och bara luktade. Kände mig lite som Ferdinand…

Oj, vad gott. Så här skulle det självklart vara och det var det nog för en halvsekel sedan. Riktig lantbruk med riktig återföring av naturens bästa tillbaka dit det hör hemma.

Nu är det bara att vänta in våren, då kommer snön att smälta, gödslen att tina upp och maskarna kämpa sig fram till ytan att gotta sig.

Vilken härlig start till ett nytt odlingsår!