Etikettarkiv: göra jord

BOKASHI I MYANMAR DEL 2

Har du inte läst första delen av Myanmarberättelsen så finns den här – Bokashi i Myanmar del 1!

Vid det här laget vet ni att vi håller på med ett bokashiprojekt i Myanmar! Vi kommer att fortsätta att berätta mer om det här otroligt spännande projektet, och här kommer del 2:

Hur kom vi igång här?
Av en slump, råkade jag (Jenny) träffa två fina tjejer som nu är delaktiga i projektet här. Diana, från Tyskland, som är utbildad filmskapare och har pluggat språket Myanmar i Berlin (något som typ INGEN gör!!). Och Steffi, från Belgien, som är farmacist, är van att driva företag i andra branscher, håller på nu att starta upp bokashi i Belgien och är, som Diana och jag, fullständigt lockad av Myanmar. Tillsammans pratar vi sju språk. 

Ursprungliga Myanmar-gänget – Steffi, Jenny, Diana & Inda

Här i Myanmar är det Inda och Aye som är kärngänget just nu. Inda råkade jag träffa när jag var här med min dotter för ett år sedan.

Inda pratar bra engelska och var när vi träffades munk. Munkar får prata med folk, men märkligt nog gör han inte det jämt — vi hade bara tur att vi kände båda två att det viktigt att prata med varann, den där dagen på tempeltrapporna. Vi höll kontakt i många månader, engelskträning för honom och jag fick lära mig mycket om allt möjligt. Han är en superhärlig kille med så mycket potential.

Inda, Jenny & Stina på tempeltrapporna

Under tiden gick jag och funderade om inte jag skulle starta ett Bokashiprojekt i Myanmar, att jobba med Bokashi utomlands är något jag har velat göra sedan många år tillbaka och nu var ju Malin anställd hemma i Sverige, min dotter hade flyttat hemifrån och hag hade avslutat en lång relation. Ett bra tillfälle, med andra ord.

Sedan ändrades läget över en natt. Det visade sig att Inda hade lärt sig koreanska i smyg, för att kunna lämna munklivet och skaffa jobb i Korea. Ett så-kallad 3D-jobb, dangerous, dirty and demanding. Det finns en lång, lång historia bakom detta, men det var den enda utvägen, det förstår jag nu efter många långa diskussioner. Jag var lite chockad, han är alldeles för smart och utbildad för att kasta sig in i denna tuffa och farliga värld. Så jag “kom ut” med mina Bokashiplaner, skulle han kunna tänka sig vara med på detta istället? Med en riktig lön och allt som hör till. Det kunde han, och gärna! Det visade sig att han hade en flickvän sedan många år tillbaka (munkar är inte alltid vad man tror!), och i hans fall var detta med att vara munk ytterst ofrivilligt. Han hade varit munk sedan han var 6 år, utan att kunna välja själv, och utan att kunna hitta en utväg. Finns det inga pengar i familjen har man inte många val i livet här.

Små munkar Bokashi Myanmar

Det var en jättechansning för mig, och för honom med, vi kände inte varann egentligen. Men ibland leds man rätt rent instinktivt, och just denna gång var det så. Jag, Diana och Steffi kunde inte ha hittat en bättre kille att göra detta med. Och han trivs lika bra med oss, det är inte ett dugg komplicerat.

Och flickvännen? Det är ju Aye. De förlovade sig offentligt för två veckor sedan efter alla dessa år, en stor sak här och något som de nästan inte trodde själv på längre då de hade kämpat så länge för att få livet att funka för dem. Det är otroligt härligt att få vara med på denna resan med dem (och igen, allt hänger på att man har lite, bara lite pengar att komma igång med).

Bokashi Myanmar
Inda & Aye

Vad vill vi göra?
Vi har ju andra som vill vara med här i Yangon, många förstår att detta med Bokashi och EM är framtiden och att vi kommer lyckas. De vill vara med, om de kan. Just nu fokusera vi på att etablera organisationen här, att komma igång med vår ”Bokashi yard” där vi kan köra demos och utbildningar, och visa rent praktiskt hur man gör med allting.

Ströproduktion och begynnande trädgård på Bokashi Myanmars bakgård

Vi har en rad riktiga projekt som är startklara, jag ska berätta mer om dem sedan. Men helst vill vi ha lite mer struktur i det vi gör, ha en fungerande produktion  av Bokashiströ och andra produkter och tillräckligt med egen erfarenhet för att kunna säga “gör så här, inte så här”. Och vi är så väldigt glada att ha ett hus vid vår ”yard” , det hade inte gått annars i det här monsundränkta landet.

Monsun Bokashi Myanmar
Monsunsäsong i Myanmar

Livet i Myanmar
Länge var vi inte säkra på var vi skulle ha vår bas, men det blev klart och tydligt efter ett tag att mest miljöintresse och flest potentiella samarbetspartners fanns i Yangon (Rangoon). De flesta organisationer har sin bas här – det är en mångmiljonstad med allt kaos som hör till, och det är många som vill och kan göra skillnad på olika sätt. Samtidigt är det en väldig utsatt stad, med en ständigt växande befolkning, ett allt större gap mellan de som har och de som inte har, och stora områden som vi lätt skulle kunna kalla för slum. 

Fattigt område i Rangoon, Myanmar

Fast nu, när jag har rört mig här ett tag, känner en del folk, och blivit lite hemtam i några av dessa områden, skulle jag inte använda ordet slum. Det har någon innebörd som inte riktigt passar, folk har ju sina liv och sin värdighet; sina familjer och sina affärer, deras liv är lika nyanserat som våra, bara lite enklare. Efter ett tag ser man det inte längre, det är som det är. Men inofficiella områden finns det gott om, shantytowns som har vuxit upp bredvid tågspåren, floden och industriområdena. Inte mycket är reglerat här, fast det som är reglerat är så otroligt byråkratiskt det går inte att fatta ändå. 

Hur folk lever här har jag börjat förstå så smått, men det som stör mig varenda minut av varenda dag när jag är ut och rör på mig är alla sopor. Det här landet drunknar i plast, precis som alla andra. 

Plast, matavfall, djurmat?

Vad kan man göra åt skräpet?
Det finns många organisationer och andra krafter som är med och försöker göra skillnad, de flesta vill att vi ska samarbeta mer med dem så fort det går. Vi har varit med på några cleanup days, men så oändligt mycket mer behövs. Och i ett land som detta, där det inte ens finns el till ens hälften av invånarna och något så enkelt som trottoarer inte funkar, kan man inte förlita sig på att “någon” ska fixa det.  “Någon” är ju vi! Och medan hela världen pratar om plast helt plötsligt (bra! bra! bra!), ser jag som vanligt bara allt organiskt avfall. 

Här i Yangon gör staden faktist en rimligt bra insats att samla upp soporna och köra dem till de överfulla deponier. Ute på landet är det något annat, det finns ingen sophämtning överhuvudtaget.

Ihopsamlat skräp – mest plast och matavfall

Soporna bränns, eller grävs ner, eller ligger bara på marken.
Det är ju ingen idé att skylla på folk, bakgrunden i ett sådant här land är inte som vi är vana med. Folk förstår inte. De kämpar med så mycket annat. Det skulle behövas en jätteinsats med utbildning för att ändra sopsituationen här. Men samtidigt, behövs det ju en jätteinsats för nästan allt möjligt, så varför ska vi tro att just detta ska prioriteras?

Skillnaden mellan skräp och skräp

Organiskt avfall är inte skräp!

Grundproblemet, som jag ser det, är att ingen förstår skillnaden mellan organiskt och icke-organiskt avfall. Mellan plast och frukt/grönt och matrester. Helt ofattbart för oss nu kanske, men tänk tillbaka. Det var inte så länge sedan vi gjorde samma dumheter själva. Så där någonstans får vi börja. Vårt slagord är att “Organic waste is not trash”.
Genom att jobba ihop med de andra “avfalls”-organisationerna, kan vi komma in i detta. Vi kan ju inte stå för en massiv utbildningskampanj, men andra kan. Däremot så har vi en fantastiskt enkel och fin metod som kan vara som en pusselbit i lösningen. Bokashi vill vi lära ut till så många vi kan!

Vill du stötta Bokashi Myanmar? Vi använder det vi tjänar på Bokashi.se för att sponsra projektet i Myanmar. Du kan stötta projektet direkt genom att skänka en slant här!

Följ oss på Facebook i gruppen Bokashi Myanmar och på bloggen (på engelska).

Hälsningar från Jenny i Myanmar!

Så här gör man en jordfabrik

Foto: Jenny Harlen

En ”jordfabrik” är ett bra sätt att göra jord med bokashi när det är krångligt att gräva ute. Eller om du vill producera ”finjord” inomhus till vinterns omplanteringar.

Begreppet är ganska brett. Vi hittade på ordet ”jordfabrik” här hemma vid köksbordet för många år sedan och har fastnat för det. Egentligen handlar det om ett ställe där man gör jord av sin bokashi (eller för att vara exakt, berika den befintliga jorden med bokashi) någon annanstans än där man tänker odla.

Det kan vara inomhus eller utomhus. Utomhus är det oftast i en odlingslåda eller pallkrage (eller helt enkelt en mindre del av rabatten) där man väljer att odla jord istället för att odla annat. Ett ställe där man kan gräva ner hink efter hink bokashi för att sedan kunna komma förbi med en hink eller skottkärra för att hämta bokashi-fin jord till perennrabatter och andra odlingsprojekt. En utomhus jordfabrik kan man ha i många år, här hemma har vi en stor jordfabrik i trä vi har hållit på med i 8-9 år utan att göra mer än att gräva ner bokashi och hämta ut kärra efter kärra med jord. Jord som motsvarar den finaste gödsel man kan tänka sig.

En sådan jordfabrik blir väldig stark i slutändan och måste spädas ut. Då är det man-tager-vad-man-haver som gäller. Har du en hög med dagstidningar eller kartonger, in med dem bara. Eller en hög med ensilage, vass, sågspån, halm, löv — vad som helst som har lågt näringsvärde för att kunna balansera upp den kväverika bokashin.

En jordfabrik inomhus är lite annorlunda. Den är oftast en balja, låda eller hink som är lagom stor till att ha inomhus i värmen. Grundprincipen är man varva bokashi och ”fuljord” i den, hälften var brukar vara perfekt. ”Fuljord” har man oftast hemma efter en odlingssäsong: gamla krukväxter, överbliven planteringsjord, misslyckade sådd mm. Samla det under växtsäsongen så har du en perfekt resurs till din jordfabrik.

Syftet med en inomhus jordfabrik är att fixa lite finfin planteringsjord till inomhusbruk under senvintern. Tänk omplantering av krukor, omskolning av småplantor och en bra start till tidig sådd som chilis och tomater.  Det är inte meningen man ska hålla på med jord inomhus jämt, allra bäst är ju att gräva ner sin bokashi direkt på odlingsstället. Men ibland är det oerhört praktiskt att kunna få fram näringsrik planteringsjord när marken ändå är frusen ute.

Så hur gör man?

Egentligen är det hur enkelt som helst. Du behöver en balja/låda/hink och lika mycket fuljord som bokashi. Har du ingen fuljord hemma kan du köpa säckjord, det räcker med den billigaste om inte du vill ha annat.

  1. Hitta en balja, låda eller hink i en lagom storlek. 30-50 liter brukar vara bra. Men det spelar ingen roll om den är större eller mindre, bara du kan hantera den — tänk på hur tung den kommer vara när den är full! Du behöver inte ha lock om den ska stå inomhus, då ett jordlock ändå  fungerar bättre än en plastlock.
  2. Ställ din balja/låda på ett varmt ställe, den varmaste du har råd med om du vill att processen ska gå fort. Har du inte bråttom är det inte så noga med temperaturen. På ett uppvärmt golv kan man räkna med att bokashi blir till jord på ett par veckor, i en kall källare kan det ta veckor eller till och med månader. Men jord blir det.
  3. Börja med något absorberande i baljan/lådan. Om din fuljord är torr är det inget problem, den kommer absorbera fukten från bokashin. Men annars är risken att jordfabriken blir blöt i botten och det är aldrig trevligt. Biokol är superbra som startlager, och eftersom den kommer att laddas med kväve från vätskan i lådan så är det är en win-win lösning. Annars funkar det bra med äggkartong, tidningspapper, sågspån, vad du nu än har.
  4. Varva lager på lager med fuljord och bokashi och rör gärna om lite så matresterna får så mycket jordkontakt som möjligt. Det är trots allt kontakten mellan jord och bokashi som gör att processen kommer igång.
  5. Om du har större bitar mat i bokashihinken så kan du gärna hacka dem till lite mindre bitar, så att de då får mer jordkontakt. Om du vet i förväg att du ska använda en bokashihink till att göra en jordfabrik är det absolut värt att hacka allt i mindre bitar från början. Processen går så mycket snabbare då. (När man gräver ner bokashi i landet är det inte så noga, det spelar inte så stor roll om det tar lite längre eller kortare tid. Men i en jordfabrik inomhus är det trevligare om processen går snabbare.)
  6. Toppa med ett jordlock. 5-10 cm är bra. Lägg gärna en tidning eller handduk över för att balansera fukten men annars behöver du inget lock. Oftast fungerar det bättre utan lock faktiskt, lådan kan andas ungefär som en vanlig bokashihål i marken.
  7. Ha lite koll på fuktigheten i din jordfabrik. Den ska ständigt vara lagom fuktig, ungefär som vi vill att normal odlingsjord ska vara. Inte för blöt, inte för torr. Vattna om det är för torrt, ventilera om det är för blött. Men oftast du behöver inte göra någonting.
  8. Rör helst inte om. Många gör det för att det känns som det snabbar på processen — och det gör det. Det är faktiskt roligt att greja med också, så jag förstår precis om du vill röra om då och då och kolla. Men när den första undrar-vad-som-händer fasen har gått över är det lika bra att låta vara. Orsaken ? För att när syre kommer in i processen omvandlas en del av kolen i jorden till koldioxid och metan och släpps ut i luften. Själva gaserna är inget problem, det är så små mängder vi pratar om här. Men den energi som omvandlas gör bättre nytta i jorden, så kan den stå orörd ett tag är det absolut bättre.
  9. Se till att själva matresterna aldrig får vara ute i öppna luften. Om du rör om, kolla att allt är övertäckt med jord efteråt. Då fungerar processen som bäst.

Hur lång tid tar det?  Det är helt upp till dig.

Om du verkligen curlar din jordfabrik — ställer den på varmgolv i badrummet, har i pyttesmå matbitar, blandar 50/50 jord och bokashi med jordlock kan det gå så fort som två veckor. Kanske till och med snabbare.

Men frågan är om det är så viktigt? Har du ett panikbehov av bra jord till att plantera om chilisådden är det en sak. Behöver du bara ha lite bra jord vid slutet av våren till omskolning mm är det inte fullt så bråttom och då kan du ställa din jordfabrik mindre varmt och låta naturen tar sin tid. Testa lite med olika varianter så kommer du snabbt fram till vad passar dig bäst.

Och om inte allt är färdigt så är det inte heller så noga. Plocka ut de tröga delarna och stoppa dem i nästa jordfabrik bara.

Kan man bygga på en större jordfabrik med nya bokashihinkar?

Javisst, inga problem. Använd en större låda bara och fortsätta att varva så länge du vill. Se till bara att alltid ha ett jordlock. Det som är längst ner kommer att bli färdigt först men det gör inget om man inte behöver använda jorden direkt.

Du kan även göra en jordfabrik utomhus i en kallbod eller ett garage. Även om det fryser därute. Följ samma procedurer, allt kommer att funka på precis samma sätt men tar bara längre tid. Det hänger på värmen: så fort det blir varmt kommer processen igång. Har du möjlighet är det bra att ställer ut jordfabriken i solen till våren, lägg en mörk pressening eller svart sopsäck över för att skapa värme.

Allt blir jord, superfin jord faktiskt. Skillnaden är bara tiden. Och det beror helt och hållet på värmen.

Så inget hokus-pokus här inte. Gör precis det du har lust till. Men ha lite koll på fuktigheten i jordfabriken, och har du möjlighet att ställa den varmt så kan du lika gärna göra det.

Lycka till som nybliven jordfabrikant!

 

Höstlöv: mycket man kan göra

Ibland har jag lite svårt att stava på svenska, rubriken blev först ”Höstlov: mycket man kan göra…”. Det hade troligen blivit en mycket mer frestande blogg inlägg hade jag fortsatt på den teman!

Men, tittar man ut så här mitt i novemberdiset ser man inte mycket mer än höstlöv nu för tiden. I alla fall om man bor på landet som vi gör med björkar åt varje håll. Löv är inte precis en bristvara.

Här krattar vi inte mer än nödvändigt. Jo, lat är jag nog, jag vill inte heller gräva för mycket i onödan. Men höstlöv är det bästa som finns i trädgården och jag blir så himla ledsen när jag har vägen förbi villorna i stan och ser prydliga säckar med höstlov uppradade framför varje hus. Blah.

Mycket enklare är att bara kratta lövhögarna in i rabatterna, gör en tjock, fin bädd runt perenner och buskar. Första gång man gör det ser det kanske lite skräpigt ut men sedan blir man van. De sjunkar ihop efter lite regn och slask och snart kommer allt bli övertäckt med snö ändå så det gör inget. Efter ett par år blir man van — och då ser det naket och konstigt ut i grannträdgårdarna med sina jordbruna rabatter.

Varför? Inte bara för att det är enklare. Mest är det för maskarnas skull. De får sysselsättning mycket längre in i hösten och kommer igång igen tidigare på vären. Och trivs maskarna så trivs jorden. Där det finns maskar finns det även mikrober (eller tvärtom, vem vet?), och levande jord vill vi alla ha.

När det gäller Bokashi och löv så är det en bra kombination. Man kan gör lite olika grejer och hittar på egna idéer som skulle passa hemma hos dig. Man har inte precis något att förlora: löv och matrester har inte kostat dig något men går det vägen så kan man få superfin jord utan att göra särskilt mycket.

Plastsäckar med löv: om man har själv eller grannen har krattat ihop en hög. Rada upp några säckar med höstlöv inför vintern på ett ställe som är tillgängligt men inte i vägen. Ta dubbla säckar om du har tunna, annars är det bäst med tjocka. Sätt en påsklämma på dem var och en. Allt eftersom du har en Bokashihink som ska tömmas kan du dumpa den i en av säckarna. Har de inte frusit till stela klumpar kan man skaka ihop innehållet så det blir lite blandat. Säckarna kan gott stå i minusgrader men när våren väl kommer är det bra att ställa dem ut i solen. Då börjar mikroberna vakna till och allt eftersom får du fin kompostjord i säckarna.

Hur lång tid det tar beror på hur varmt det är i solen. Svarta säckar är därför smarta för att de blir varma, och många väljer att ställa säckarna i växthuset under vinter för att värmen ska komma igång fortare på våren.

Hur mycket Bokashi och löv ska man har i varje? Spelar ingen roll egentligen. Har du mycket löv och inte så mycket Bokashi men vill göra mycket kompost, då gör du en ”svag” blandning. Annars gör du en ”stark” blandning som är kanske 50:50 Bokashi och löv och kan användas sedan som kraftig gödsel.

Något som är viktig är att det inte blir för blött i säckarna. Samla man torra löv så hjälper de till med att absorbera Bokashivätska under vintern/våren. Ha man bara blötta löv kan man kanske bottna med sågspån eller tidningar i säckarna. Det går även bra att klippa ett litet hål i säcken längst ner, då rinner eventuell vätska ur säcken utan att påverka processen. Allra bäst är det då om säcken stå på ett ställe där man vill ha lite extra näring, en bädd i växthuset är perfekt.

Det behöver inte vara säckar. Man tager vad man haver…tunnor, lådor, pallkragor. Spelar ingen roll egentligen bara det är någorlunda luft- och regntät och det finns ingen risk för djur att komma åt innehållet.

Men något jag har lärt mig den hårda vägen är att inte göra säcken/lådan/tunnan tyngre än man kan bära! På vintern är allt så enkelt sedan står man där till våren med en låda som inte går att flytta…

Många frågar om man ska ha jord i lövsäcken för att processen ska fungera. Ha man lite ledig jord/kompost/kogödsel som är över är det alltid bra att ta med det i säcken. Men det behövs inte. Grejen är att det finns mängder med jordbakterier på höstlov och det är dessa bakterier som kör igång Bokashi processen så att det blir jord i säcken sedan.

Till våren behöver man inte väntar ut säckarna. Får vi en lång kall vår igen som vi fick i år är det inte kul att vänta. Man kan lika gärna ta säcken som det är och sprida ut det på landet och skyffla över lite jord. Täck gärna över med en bit fiberduk för kråkornas skuld. Annars om man har plats och tålamod kan man bara ställa säckarna i solen bakom någon uthus några månader — det blir superfin jord i dem sedan, jag lovar!

Och alla dessa löv man har krattat ihop  i rabatterna då, hur ska man göra till våren? Jag brukar kratta bort dem då, det som är kvar efter maskarna och vinterregn har gjort sitt. Då kan de lite finare rabatterna få lite värme i sig (lövtäcket är ju isolerande) och se lite vårfina ut. De flesta löv hamnar under buskar och grövre rabatter där de kan fortfarande gör nytta. Jag vill inte ha de i komposten eftersom det finns risk för sniglar — och för att de är ju mindre jobb att kratta ihop dem under första bästa busk.

Men det som är bäst med det hela, tycker jag, är den känslan av att natta för maskarna nu på hösten. Att pyssla om dem lite grann, önska dem en trevlig vinter och en kär återseende till våren. Lite nördig är jag nog, trots allt. Tror inte jag är ensam med det 🙂

Pellets — inte så dumt i Bokashihinken

Jag har länge funderat över pellets. Inte för att vi elda med dem hemma, vi använder ved för det mesta.

Utan för att använda i gröna hinkar istället för tidningspapper. De är ju ganska lätta att hantera, rätt lågt pris och enklare än tidningspapper att ta hand om i jorden.

Jag fick en säck med halmpellets av en hästtjej förra sommaren och har testat i gröna hinkarna. Måste säger jag är jättenöjd med resultatet. De tar upp mycket vätskan, går sönder till en gröt ganska lätt och det är enkelt att bara slänga på en näve när det behövs.

Så idag köpte jag en säck med träpellets för att jämföra. Granngården hade både halmpellets och träpellets. Träpellets (bild ovan) var från Stora Enso, kostade runt 50 kr för en 16 kilos säck. Hampellets kostade lite mer, 69 kr tror jag det var, säcken var ungefär samma storlek.

Hyggligt vetenskapligt testade vi uppsugningsförmågan på diskbänken hemma. Träpellets till vänster, halmpellets till höger. En halv liter av varje. Sedan hällde vi in en halv liter vatten i varje, sedan en halv liter vatten till.

Träpellets före:

 …och efter.

Efter några minuter började de mjukna upp och den första halvlitern var borta. När vi hade ätit lunch var den andra halvlitern borta och konsistensen var som tjock gröt. En halv liter till gick in och tog längre tid att absorbera men det gick.

Så det räcker för min del. Tycker det funkar helt ok, med ingen större skillnad mellan halm- och träpelletsen.

På plussidan: enkelt att göra, och skönt att slippa tidningspapper i jorden sedan. Sågspån bryts ner rätt fort i landet tillsammans med Bokashi. Kostar ganska lite egentligen.

På minussidan: Det är ju något som måste köpas och förvaras någonstans.

Men det är bra med alternativ. Och självklart kan man kombinera med tidningspapper/kartong och sådant precis som man vill. Bara att hitta en väg som passar just dig.

Äntligen! Vår efterlängtade Bokashi broschyr

Så här ser vår nya broschyr ut! Snart kommer den från tryckeriet, hoppas bara att den blir bra… 🙂

Hör gärna av dig om du vill har några ex att ge till folk du känner som kan vara intresserade av Bokashi kompostering, vi skickar dem gärna i posten. Trädgårdsföreningen kanske? Kollegor och grannar? Fikarummet på jobbet eller skolan?
Ju fler ”bokashare” vi blir i framtiden ju bättre för oss alla.

Ring eller maila oss bara så fixar vi det. Och säg till hur många du vill ha!
Tack så jättemycket för hjälpen!

/Jenny och Bertil på bokashi.se

0533-735 071
info@bokashi.se

Klicka här för att ladda ner broschyren som pdf>>

Säckvis med fin Bokashi jord!

Foto: Jenny Harlen

Snart är det dags! Såg faktiskt ett litet grässtrå igår. Innan det började snöar igen…

Men nu när det börjar töar och barmark kommer fram är det en lika bra tid att göra ”Bokashisäckar” som det är under hösten.

Löv finns i mängder var än man nu bor och är en riktig, riktig bra resurs. Hos oss blev inte så mycket krattat under hösten (ehhmm…) så jag misstänker att det kommer bli rätt mycket löv som ligger och skräppar nu. Bara att köra igång!

Stoppa löv i säckar, fyll på med några hinkar Bokashi och ställ säckarna ut i solen. Har man växthus som ännu inte är i gång är det perfekt att ställa säckarna där. Varmt och gott.

Efter ett tag i solen blir det fin jord i säckarna. Precis när vi behöver jordförbättring som mest. Det är solen som gör jobbet, därför ska säckarna vara svarta och stå mot en solig vägg. Sakta men säkert börjar omvandlingen till jord i säckarna — det går inte att ha för mycket! Det kan gå fort — några veckor — men det beror ju på vilken typ vår vi får.

Gör så här: Samla ihop lagom torra löv i tjocka sopsäckar (eller jordpåsar vända in och ut) och förslut varje säck med en påsklämma (typ Ikea). Rada upp säckarna mot en solig vägg, typ bakom garaget eller vid köksdörren, ett ställe du kommer lätt åt! När du har en färdigjäst Bokashihink i köket, töm den i en lövsäck. Det ska vara ungefär lika mycket Bokashi och löv i varje säck, skaka gärna till lite för att blanda innehållet.

Mer jobb än så er det inte. Otroligt enkelt. Och mycket ekologiskt.

Hur lång tid tar det för att det ska bli till jord? Det beror på värmen, men efter några veckor i vårsolen är säckarna en bra bit på väg. (Börjar du under hösten nästa gång får du nog även lite hjälp av det sista höstsolen.)

Det beror också på hur du vill använda din Bokashi jord. Behöver du förbättra grönsakslandet tidigt på våren kan du lätt öppna säckarna och gräva ner den halvförmultna jordförbättring. Resten av jobbet blir fort gjort i jorden. Vill du ha jordförbättring tidigt till rabatterna kan du tömma säckarna i skottkärran och använda det som är bra och vänta med resten. Annars kan du lätt vänta tills naturen har gjort hela jobbet åt dig, och även gör lite nya säckar under våren och sommaren.

Vanliga frågor:

– Är det ok om säckarna fryser och ligger under snön (om man gör detta under hösten)? Det gör inget! Mikroberna går i dvala precis som de gör i jorden och väcks till våren.

– Hur är det med råttor och möss då? Inget problem heller, eftersom Bokashi har så lågt pH att de inte tycker om det. För surt alltså! (Och när det inte är lika surt längre då har det blivit till jord, och ointressant för råttor och möss.) Är du osäkert kan du göra en liten test: Lägg ut en liter färgidjäst Bokashi från köket i en tjock plastpåse med klämma, med eller utan löv. Då kan du se själv. (Vi har testat med råttor, möss och rådjur och inte haft några problem. Däremot om du har grävlingar får du kanske vara lite mer försiktig, använd en tunna eller backa).

– Hur viktigt är det med solen? Jätteviktigt! Det kommer inte att hända någonting i dina säckar under de kalla månaderna, däremot är det bra förvaring. Vill du förvara dem ”inomhus”, typ i garage eller vedskjul spelar det ingen roll, bara de kommer ut i solen sedan. Det blir aldrig varmt nog i en uthus, men har man inte bråttom så fungerar det nog ändå. Till slut.

– Hur länge kan man förvara sådana Bokashi jordsäckar? Det finns väl inga gränser, jord är ju en produkt av naturen. Näringen blir kvar i säckarna och det kan vara riktigt bra att ha en förråd, en egen liten jordbutik, där du kan bara gå och hämta en säck efter behov. Perfekt att ge bort till grannar eller bekantar!

– Vilken blandning är rätt? Det finns nog inget riktigt rätt eller fel. Det är praktiskt att blanda ungefär lika mycket löv och Bokashi, men testa gärna precis som du vill. Vill du ha en svag jord använd mer löv, vill du har en mer näringsrik använd mindre löv. Vill du bara ta hand om en massa löv kan du använda mest löv i säckarna. Man kan också gör i ordning lövsäckar till nästa år, de står ju hur länge som helst.

Och en sista tips! Det är inte så dumt att plantera direkt i säckar! Lämna klämman på, platta till säcken och slitsa upp en öppning. Lägg i lite planteringsjord om det behövs. Plantera! Perfekt för squash och sådant eftersom det finns så mycket näring och jorden i påsen blir varm och ogräsfri. Bara att testa!

Lycka till och skicka gärna bilder av hur det har gått för dig. Tips och idéer är alltid bra att ha!

Foto: Jenny Harlen

Stadsodling — i brödbackar!!

Jag blev riktigt inspirerad för ett tag sedan över ett stadsodlings projekt mitt i Berlin (du kan läsa om det här…).

Det är så enkelt som det kan vara — hela odlingen finns på ett hopplöst asfaltområde omringat med höghus och trafik, jord finns inte någonstans. Men brödbackar hade de samlat på sig i stora mängder och hela odlingen var en härlig och färgglad samling av staplade brödbackar. Klart det funkar! Och går tiden ut för dem (om något nytt höghus ska byggas just där…) blir det bara att packa ihop alla lastpallar med backar och börjar om på något annat gatuhörn.

Klart jag vill testa själv!!

Så nu har vi beställt hem ett 10-tal brödbackar (jo — de går att köpa! Kostar runt 100 kr styck från Witre). Det ska bli ”stadsodling” här hemma i Södra Ed! Jag har ingen aning vad som kommer att funka och vad  blir en flopp, men misstänker att här — någonstans — finns en riktig bra bas för framtidens stadsodling. Trots våra tuffa vintrar och korta sommar.

Men här och nu är det ren vinter, så projektet går ut på att testa brödbackar som vinterförvaring av Bokashi. Brödbackarna är ganska prydliga när man staplar dem, och de vi valde har inga större hål för handtag och sådant. Råttsäkert alltså. Man skulle kunna ha en stapel på vilken balkong som helst, eller i en källare eller på en bakgård.

Jag hade rätt  många färdiga hinkar hemma så jag fyllde olika plastsäckar och biopåsar och la i backarna. Med en vanlig påsklämma på varje. Så var vinterförvaringen klar!

Tror inte det blir något problem  — påsarna kommer att frysa direkt därute på altanen. Mikroberna går i dvala och vaknar till våren. Då blir det dags för nästa steg! Att göra jord direkt i backarna!

Tanken är att täcka över Bokashin med lite köpjord i brödbackarna. Ska lägga ut lite tidningspapper i varje back först (storleken passar perfekt) så jorden inte att ramlar ur. Jag funderade på att klippa kartongbitar som ”väggar” men var för latt….

Plastpåsarna ska självklart tömmas, eller kanske slitas upp så plasten får ligga kvar underst. Biopåsarna har jag tänkt göra hål i så matresterna kan blandas lite med jorden och komma igång. Jag misstänker att själva bioplasten kommer att ta år och dag att bryta ner, men det gör nog inget. Så bråttom har vi inte. Det är viktigt att alla Bokashi matresterna är övertäckta med jord, löv eller något. Ligger din Bokashi öppen är det risk att det börjar ruttna, eller att flugorna kommer åt det och lägger ägg — så det är jordtäckning som gäller här.

Nästa test blir att lägga ut ett par backar på marken ett tag. Och att se om det kommer upp några maskar i dem! Det tror jag säkert de gör — maskar tycker ju om Bokashi — och sedan har man förhoppningsvis en maskodling på gång när man väl flytter backan tillbaks till ”asfalten”.

Odla kan man göra i den översta backen. Backarna under kan jobba i lugn och ro under tiden, göra jord på egen hand. Behöver man en ny back att plantera i är det bara att plocka fram den som har kommit längst! (Det blir nog ganska näringsrikt och måste ”spädas” med köpjord).

Nu vet jag inte om något av det här kommer att funka. Men efter några års experimenterande med Bokashi så tror jag säkert att det kommer att bli bra. Det skapar så många möjligheter för folk att göra det som bäst passar dem — att hitta på nya idéer, att dela med sig, att hjälpa vänner och grannar att komma igång med odling, att vara delaktig i något nytt.

OK nu är jag nog lite romantiskt, men jag kan inte släppa tanken om att kunna hjälpas åt och odla tillsammans. Mitt i stan. Med jord man skapar själv. På balkongen, på asfalten, utanför kontoret eller klassrummet. I ålderdomshem eller på kaféet. Det måste väl vara värd ett försök?!

Jag lovar att återkomma med fler bilder (om det någon gång blir vår…). Under tiden tar vi jättegärna emot förslag. Har du lust att testa själv? Hur skulle du kunna tänka dig göra? Hur ser ”gården” ut hos dig, och skulle detta kunna funka för er? Vad skulle folk säga som bor omkring — kul eller ful?

Bor man på landet som vi gör, så känns det lite främmande det här med stadsodling. Lite svårt att sätta sig in i situation fullt ut, även om man så gärna vill. Så jag skulle verkligen vara tacksam om vi kunde vara fler som testar parallellt. I olika miljöer med olika människor.

Skulle vi inte kunna försöka skapa världens finaste stadsodlingar här i Sverige?

Kan inte du se det framför dig? Solen skiner och den överste back är fullt med sallad, örter och blommor? Som man längtar…

Lite julstämning…

Visst är det vackert!

Mitt i den kallast vinter någonsin (känns det som) känns det lite udda att tänka om kompostering. Men det gör jag ändå! Vi är ju många som drömmer om vårens projekt, att få lite jord mellan fingrarna igen.

Så det är ju ändå inte så dumt att tänka på jord nu. Det kan vi trots allt producera hela vintern. Och även om det känns lite desperat ibland att stapla hinkar och påsar och backar och gud-vet-vad så blir det helt plötsligt klockrent när våren väl kommer. Det är nu vi har tid att göra jord, sedan blir det fullt sjå att hänga med i odlingen.

Något vi funderar mycket över här är hur vi skulle kunna göra Bokashi ”mainstream” här i Sverige. För miljöns skuld har vi inte råd att slänga så mycket mat som vi gör, och även om vi inte komma odla själv har vi barn och barnbarn som kanske vill — eller kanske måste — odla på egen täppa. Då kommer de behöva den bästa jord vi kan lämna åt dem — vi har ju så kort säsong här och då är det ännu viktigare med bra jord.

Men som det är nu har vi inte riktigt kommit fram till ett metod som funkar för alla. Jo, själva hinken i köket är enkelt, men det är hanteringen sedan som är svår hos oss här i Sverige. Runt köksbordet och med en massa konstiga experiment i trädgården har vi hittat på en rad olika sätt att göra jord från Bokashi. I de flesta andra länder behöver de inte fundera så mycket, det funkar för de flesta att bara gräva ner Bokashin året om.

Det kan inte vi. Och det är kanske precis det som är möjligheten här, att vara innovativa och skapa nya sätt att göra jord. Oavsett om man bor i stan eller på landet, i villa eller lägenhet, tycker det är kul att odla, eller avskyr det.

Vi har kommit fram till att man kan göra jord på många sätt från Bokashi. Gräva ner så klart, stoppa i komposten lika självklart. Men också i plastbackar (jordfabrik!), sopsäckar med löv, i korgar gömde i rabatten, även i bananlådor. Och i pallkragar och odlingslådor.

Saker jag håller på att testa nu (jo, även mitt på vintern..) är att göra jord i staplade terrakotta storkrukor utomhus, i staplade brödbackar och i en gammaldags ståltråds sopsäcksbehållare. Idén är att hitta nya sätt att göra jord utan att man behöva gräva, och utan att man måste ha mycket plats. Brödbackarna kan man även använda på asfalt. Eller altanen…

Vi håller också på att testa olika sätt att göra Bokashi i köket — vi vet ju alla hur väl det funkar men finns det andra sätt? Bara det är lufttätt, varmt och inte för blött tror jag man kan göra det på rätt många olika sätt. Just nu testa vi biopåsar med påsklämmor (och tidningspapper inuti). Inte de tunna biopåsar man köper på Clas Olsson, utan en tjockare modell som används i storkök. Jag tror faktiskt det kommer att funka — och då kan man hantera Bokashin på ett helt annat sätt under vintern. Påsarna kommer säkert att ta år och dag att bryta ner i jorden så det är nog inget för odlare, men tänk bara hur mycket enklare det skulle kunna vara för de som vill ha det lite mer bekvämt. Och kanske inte ha så bråttom att komma åt jorden.

Då kan man börja prata om en investering för framtiden. Att göra jord för kommande generationerna. För jag tror nog de kommer att vara glad för det.