Etikettarkiv: matavfall

Green Gardening: Try bokashi for quicker composting

 

Ann Lovejoy är en amerikansk författare, skriver trädgårdsböcker och tidningsartiklar om allt som har med trädgården att göra. Här skriver hon på en Seattle news sajt om Bokashi som ett bra sätt att återföra köksrester till trädgården hemma. En mycket enkelt och effektiv lösning tycker hon …

A reader wants to recycle kitchen waste into the compost. She has a garbage disposal in her sink but prefers to use the food scraps rather than waste them. Can she rescue the food scraps and mix them into the planted pots on her tiny patio?

Composting food scraps in a small space is not easy, but it can be done. Rather than try to tuck food scraps into soil where potted plants already are growing, you might puree scraps in a food processor daily. The resulting slurry can be composted without attracting pests, or can be buried in soil, though it will take months to break down.

Over the years, I have tried many kinds of composting devices made for home gardeners. In my experience, indoor composting buckets don’t really work. Indoor or outdoor worm bin systems can work, but only for plant-based waste. And in small spaces, the bins are pretty hard to hide.

Happily, a simple composting system developed in Japan allows you to recycle all non-liquid food scraps, including dairy and meat. Called bokashi — the Japanese word for fermented organic material — the system relies on efficient microbes (EM) to transform leftovers into finished compost in four to six weeks.

EM bokashi is a lot faster than traditional composting and works in an entirely different way. Instead of rotting, bokashi ferments food waste, then breaks it down into enzymes and amino acids directly usable by plant roots. The fermentation stage takes about two weeks, and the composting phase takes between two to four weeks.

To use bokashi, you put all non-liquid food scraps into an airtight bucket with some bokashi starter, usually wheat or rice bran inoculated with beneficial microbes. When the first bucket is full, set it aside to ferment and begin filling a second bucket. /…/

Bokashi food recycling is practiced in many schools around the country and in more than 80 countries around the world.

Läs mer>>

Kompostturism: Slottsträdgården i Malmö

Foto: Jenny Harlen

Sista skörden var på gång när jag gick en rundvandring i Slottsträdgården i Malmö för några veckor sedan. Som tur var fick jag en pratstund med John Taylor, trädgårdsmästaren på Slottsträdgården sedan några år tillbaka. Här odlas allt ekologiskt — och gissa om han och kollegarna var stolt över de fina komposthögarna de hade precis byggt. En stor limpa i varje ”åker”, hur varmt som helst om man bara stoppar handen mitt i och drar ut en näve nästan-jord kryllande med maskar.

Foto: Jenny Harlen

Pratade lite med John Taylor om Bokashi, ett nytt koncept till och med för en trädgårdsmästare med sin rötter i England. Visste vore det roligt, tyckte han, om fler människor fick en möjlighet att inse att det finns en koppling mellan den mat vi äter och den jord den kommer från. Och om fler kunde återföra det de inte kan ätea själv –  tillbaka till jorden.

Slottsträdgården är hur fin som helst, men lite speciellt är det också i att mycket byggs på lokalt samarbete — det hela började som en trädgård för dem som bor i lägenhet utan egen plätt att odla på. De första spadtagen togs i 1997 — och då var det inte lättgrävt. Mycket kompost har det varit under åren alltså!

Foto: Jenny Harlen

 

 

Waste equals food, part II

A while ago I wrote about Cradle to Cradle by William McDonough and Michael Braungart, a book about remaking the way we make things. Thinking differently about how waste can be seen in a new light, as a valuable raw material for the next process rather than something we should simply get away from.

Here’s what they have to say about closing the loop and looking at all products, biological or otherwise, from a cradle-to-cradle perspective rather than the traditional, and hopelessly unsustainable, cradle-to-grave approach. The world we live in has two essential elements: mass (the Earth) and energy (the sun).

Otherwise, for our practical purposes, the system is closed, and its basic elements are valuable and finite. Whatever is naturally here is all we have. Whatever humans make does not go ”away”.

Go on throwing away our valuable resources they say, and our world will literally become a grave.

If humans are truly going to prosper, we will have to learn to imitate nature’s highly effective cradle-to-cradle system of nutrient flow and metabolism, in which the very concept of waste does not exist. To eliminate the concept of waste means to design things — products, packaging, and systems — from the very beginning on the understanding that waste does not exist.

They divide products up into those that should stay in closed-loop biological cycles (such as food) and those that should stay in closed-loop technical cycles (such as electronics).

Things that go into the organic metabolism must not containe mutagens, carcinogens, persistent toxins, or other substances that accumulate in natural systems to damaging effect.

Materials and products that are designed to return to the biological cycle they call biological nutrients, things that can be consumed by microorganisms in the soil and by other animals. By thinking new products could be designed from the beginning so they could safely remain in this loop.

Worry-free packaging could safely decompose or be gathered and used as fertilizer, bringing nutrients back to the soil. Shoe soles could degrade to enrich the environment. Soaps and other liquid cleaning products could be designed as biological nutrients as well; that way, when they wash down the drain, pass through a wetland, and end up in a lake or river, they support the balance of the ecosystem.

Wouldn’t it be fun if this sort of smart design could help take the guilt out of much of our everyday life. As they say, throwing something away can be fun — and giving a guilt-free gift to the natural world is an incomparable pleasure.

Kitchen compost and Bokashi bins

I England håller Bokashi att bli lite av en folkrörelse. Många kommuner där är med på tåget och subventioner bokashi hinker och bokashi strö på olika sätt. Vinsten är att mycket mat unviker en resa till soptippen. Här i Sverige är deponering av organisk avfall förbjuden sedan länge tack och lov, men det är knappast bättre att vi håller på att bränna det vi inte kan äta. Mycket mycket bättre att kompostera, och då är det ju smart att ta en bokashi hink till hjälp. Och sucka inte att det subventioneras där men inte här — de allra flesta kommuner i Sverige delar ut runt en tusenlapp om året till familjer (i villor) som ta hand om sitt eget matavfall. Inte så dumt inte!!

Här berättar en Bokashi ”newcomer” om hennes Bokashi projekt!

I have wanted a kitchen composter for ages but they’re not cheap, however, I found a set of Bokashi bins through my local council which are a bargain!

Way back in April I went to a friend’s baby shower. After we’d finished eating and the plates were being cleared, the hostess asked us to scrape all the leftovers into a bucket, raw and cooked alike. At first I was horrified, didn’t they compost?! Then the hostess went on to explain that they had a Bokashi bin which composted all their kitchen waste, including bones and fish.

I was agog, I didn’t know anything about Bokashi bins but I wanted one! On my return home, I surfed around… Läs mer!>>

Dyrt att inte sopsortera

  

Gunilla Skog skriver i Göteborgs-Posten om en kraftfull höjning av soptaxor i Göteborg. Skillnaden mellan de som sopsortera fullt ut — med hjälp av Bokashi eller kompostering — är hela 2354 kr.

Soptaxan höjs med nio procent.    Kostnaden för en del villaägare blir 2 788 kronor, men den som sorterar väl slipper undan med 434 kronor per år.

Höjningen införs den 1 januari 2009 och motsvarar cirka 30 öre per dag för villaägare som sorterar sitt avfall. Den som behöver tömning varannan vecka ska betala 889 kronor per år. Lägsta årsavgiften 434 kronor gäller bara dem som har egen kompost, sopsorterar väl, nöjer sig med litet kärl och får sophämtning var fjärde vecka.
Stora barnfamiljer och andra med stora kärl som kräver tömning varje vecka betalar den högsta avgiften på 2 788 kronor. Beslutet har fattats av kommunfullmäktige och beror till stor del på höjda transportkostnader…
>>Läs mer på Göteborgs-Posten

Matavfall ger utsläpp på 1,9 miljoner ton CO2

Den mat som svenska hushåll slänger ger varje år ett utsläpp på 1,9 miljoner ton koldioxid, lika mycket som 700 000 bilar eller 460 000 oljeeldade villor avger. Det visar en ny studie som Konsumentföreningen Stockholm, KfS, låtit göra.

Det är främst frukt och grönsaker som slängs, och matavfall ger upphov till 1,9 miljoner ton CO2.

100 kilo mat per år och svensk slängs varje år, totalt 900 000 ton. Siffran gäller fullt ätlig mat. Skal, ben, och liknande ingår inte. På sin väg från åkern till slaskhinken har maten gett upphov till cirka 1,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter, helt i onödan.
– Det är inte rimligt att vi producerar, förädlar och transporterar så mycket mat, för att sedan slänga den. Det är bra att vi nu har lyckats få fram en siffra på hur omfattande den här onödiga miljöpåfrestningen är, även om siffran är en grov uppskattning, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor vid KfS. Det behövs mer forskning om matavfallssituationen i Sverige.
KfS studie ”Klimatavtryck från hushållens matavfall”, som utförts av institutet för Livsmedel och bioteknik, Sik, är inte en detaljerad analys utan ger snarare en översiktlig bild av situationen. Den brittiska studie som KfS studie till stor del bygger på ”The food we waste”, utförd av Waste & Resources Action Programme, WRAP, visar att det som slängs mest är grönsaker, frukt och bröd och att den äldre generationen slänger lika mycket mat som den yngre.
– Glädjande är dock att hushållens matavfall är ett problem med stor förbättringspotential, där alla kan bidra. Vi köper hem för mycket mat, vi lagar till för stora portioner, vi slänger bra mat bara för att bäst-före-datumet har gått ut och vi förvarar maten på fel sätt. Planering och kunskap kan minska mängden slängd mat avsevärt, menar Ungerth.
Konsumentföreningen Stockholms hemsida kan ni hitta nya foldern ”Släng inte maten”.

Halfway between Ca Mau and Sai Gon…


… är namnet på en blog som skrivs av en kvinna i England. Hon har Vietnamesiska rötter och flyttade till England från Australien. Jag har inte träffat henne men hon har bloggat länge och väl om sitt sökande efter ett sätt att kompostera matavfall i sin nya storstadsmiljö.

Hennes Vietnamesiska föräldrar levde med en lång tradition att ta vara på organiskt avfall genom att återföra det till jorden. I Australien använde hon en traditionell Australiensisk komposthink och i sitt nya liv i lägenhet utan balkong har hon upptäckt Bokashi.

Hon skriver i sin blogg om sitt långa sökande efter en metod som fungerar och om varför hon slutligen valde Bokashi. Läs hennes entusiastiska berättelser!

Hennes slutsats: ”Bokashi is excellent waste management in a small space”.