Category Archives: Fakta och forskning

Vilka mikrober finns i Bokashi och EM?

Miljarder mikrober finns i varje klunk EM och tesked med bokashiströ. Men sammansättningen är mycket noga genomtänkt och var resultatet av många års forskning. De är inte vilka bakterier och jästsvampar som helst, våra EM mikrober!

Här presenteras dem, en och en. Vill du läsa till dig mer så finns det en länk under varje.

En bra introduktion finns här på engelska, på EM Research Organisations hemsida, EMROJAPAN.
www.emrojapan.com/about-em/microorganisms-in-em.html

Lactobacillus plantarum

Foto: Bacterial Fermentation Pty Ltd, Dr John L. Reichelt, Director and Chief Microbiologist, bacferm.com.

En vanlig mjölksyrebakterie, används ofta i ensilage. Är även probiotisk.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Lactobacillus_plantarum

Lactobacillus caseï

Foto: Jeff Broadbent, Utah State University
Foto: Jeff Broadbent, Utah State University

En vanlig mjölksyrebakterie som används i osttillverkning och som probiotika.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Lactobacillus_casei

Saccharomyces cerevisiae

Foto: Bob Blaylock
Foto: Bob Blaylock

Jästsvamp som används i bakning, öl- och vintillverkning och finns naturligt i magen.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Saccharomyces_cerevisiae

Rhodopsuedomonas paulistrus

Foto: Microbewiki

Mycket viktigt bakterie som finns naturligt i jord och vatten. Används aktivt i “bioremediation” för att ta hand om gifter och föroreningar i jord och vatten.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Rhodopseudomonas_palustris

Rhodospirillum rubrum

Foto: Munk et al. 2011.

Foto: Munk et al. 2011.

Ett nyttigt bakterie som finns i vatten, jord och avlopp. Hjälper till att fixa kol och kväve i jorden och producerar vitaminer åt växter.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Rhodospirillum_rubrum

 

Stor skillnad i växthusgaser mellan Bokashi och traditionell kompostering

Länge har vi önskat oss lite riktig research om skillnaden mellan traditionell kompostering och Bokashi.  Nu har vi precis fått tag i en ny forskningsrapport från Nederländerna som undersöker hur de två metoderna ser ut från ett miljöperspektiv. Hur mycket av kompostmaterialet blir till jordförbättring och hur mycket försvinner bort som växthusgaser.

Forskningen är baserat på en storskalig metod som inte riktigt går att jämföra med våra hinkar i köket, men principen är trots allt precis likadan.  I experimentet radade de upp två stora högar med växtavfall på cementgolv, täckt den första och gjorde Bokashi medan den andra var behandlad precis som man brukar göra med kompost — öppet och luftigt.

Vill du som jag går rakt på resultatern, så blev det så här:

Näringen blir kvar. En hel del försvinner med traditionell kompostering, näringen blev för det mesta kvar i Bokashihögen.

Mindre jobb. Den traditionell komposthögen måste luftas mekaniskt, medan den övertäckta Bokashihögen inte behöver bearbetas.

Mindre svinn. Den traditionella komposten vägde 60,2% mindre efter sex veckor, alltså mer än hälften försvann på grund av förbränningen. Bokashihögen vägde bara 3,2% mindre än den gjorde från början eftersom processen är i princip kall. Experimentet var inomhus på cementgolv.

Mycket lägre carbon footprint. Antal kilo CO2-equivalenter per ton kompost: 669 kilo för traditionell kompost mot bara 25 för Bokashi. Det som försvann från den traditionella högen var mest kol (C) vilket blev till CO2 (koldioxid) och CO4 (metan), alltså kol i luften istället för i marken.

Nästa steg är så klart att testa hur själva jorden blir när man använder dessa två typer av jordförbättringar. Nu jämför vi bara själva jordförbättringsmaterialet, men det ger ett klart tecken att fermentering/Bokashi är en mycket mer effektiv metod både ur miljö- och ekonomisksynpunkt.

Klart att vi  skulle behöva göra någon liknande test i Sverige med svenska förhållande och referenser. Ju fler studier desto bättre, det finns ju många aspekter att ta upp och jäsning/syrning i samband med jordbruk och matavfallshantering är något som ingen egentligen har fokuserat på förut. Hoppas det blir ändring på det och det blir ett forskningsämne lite varstans.

Men det glädjer mig verkligen att vi nu har fått svart på vitt att det är oerhört klok med Bokashikompostering. Både hemma hos mig och dig i köket och även lite mer storskaligt ute på landsbygden och i industriens värld.

En carbon footprint på 25 kilo/ton istället för 669 är dramatisk. Och det är ju dramatiska förändringar vi behöver nu, snart, om vi ska få bo kvar.

Vill du läsa hela rapporten, så finns den här på engelska som PDF. Vill du har det på ursprungsspråket, nederländska, hör av dig.
Klicka här>>

Om Bokashiströ

Jag kom att tänka på att jag har nästan inte skrivit något om själva ströet, även om det är hjärtat i hela Bokashiprocessen. Frågan är bara var jag ska börja så vi tar det lite som det kommer…

En gång i tiden försökt jag att räkna ut hur många mikrober det var i typ en matsked Bokashiströ — lite meningslös när det handlar om billioner. Eller var det trillioner eller något annat? Det kryllar av liv i ströet och det är alla dessa goda bakterier och jästsvampar som kör i gång processen — först den konserveringsprocessen i hinken sedan omvandlingen till jord sedan. Helt otroligt egentligen, man slutar aldrig vara fascinerad.

Bokashiströet producerar vi här i Värmland, hemma hos oss i “mikrobfabriken”.  Själva kliet köper vi hem från Dalsland från världens trevligaste mjölnare. Han malar det precis som vi vill ha det (lite grovt) i den gamla kvarnen. Vi använder så mycket ekologiskt kli vi kan men det räcker inte till allt så vi får vara lite pragmatiskt på den fronten.

Själva EM mikroberna köper vi hem från Holland, de är nyckeln till allt. EM koncentratet (som heter EM eller EM-1) har vi nu i vår e-butik, det finns egentligen bara en grundprodukt till allt i EM världen. Tillsammans med melass och vatten (riktigt fint grundvatten har vi här) gör vi Bokashiströ i stora tunnor. Det blir mycket blandning och siktning för att kvaliteten ska blir så bra som möjligt, sedan kör vi nu med vacuumpackning för att hålla påsarna så luftfria som möjligt. En vanlig dag hos oss är det blåkläder som gäller, jag lovar man behöver inte ett gymkort när man håller på med stora mjölsäckar jämt!!

Men ibland blir det inte precis som man har tänkt sig. I vintras hade vi en batch strö som blev lite blötare än den skulle har varit och fast det såg helt ok ut när den var ny visade sig att den inte höll lika bra som det skulle annars har gjort. En vanlig påse strö håller ett år om det förvaras rätt, oftast kan det bli bra mycket längre än så. Det som hänt var att ströet började mögla, små vita prickar som sedan blev till klumpar efter ett tag. Helt ofarligt i sig själv men kliet blir svagare allt eftersom.

Hur vet man när ströet är bra? En fråga vi får rätt ofta. Tja, man vet ju bara… Det luktar friskt och syrligt, blir mörkare och har starkare doft ju äldre den är. Blir det grått och trist så har det nog gjort sitt. Blir det mögligt är det nog något som är fel. Förvaringen eller i detta fallet, själva ströet. Men funkar ströet i hinken så är det bra, oavsett hur den ser ut. Funkar den inte så kommer du att veta!

Har du köpt Bokashiströ som har blivit dålig inom de första månaderna hoppas vi att du höra av dig till oss (info@bokashi.se), klart vi ersätter det. Fortsätt med den gamla under tiden, det behövs kanske lite mer varje gång du strör på. Plocka ut ev vita klumpar och släng dem i hinken. När du får den nya påsen kan du strö ut den gamla på rabatten eller i landet där kliet gör nog lite nytta.

Förvaring av ströet är enkelt — lite sunt förnuft bara. Lufttätt, mörkt och svalt ska det vara. Fyll på ströaren och använder den till vardagen, sätt en påsklämma på påsen eller stoppa hela påsen i en tät burk/behållare och ställ den i en vanlig köksskåp. Eftersom Bokashiströ får en ganska stark lukt över tid är det nog bättre att inte ha det på mjölhyllan.

Många frågar om man kan göra Bokashiströ själv — klart man kan. Det finns mängder av klipp på YouTube om hur man gör, jag har inte kommit så långt att jag har skrivit om det här. Du behöver EM, melass, vatten och vetekli. Kliet ska vara ungefär som kruskakli, akta dig för djurfoder som är en blandning av grovt och fint och svårt att få ordning på. Att göra strö själv kan vara ett bra sätt att spara pengar om man är flera som går ihop, att producera de små mängder man behöver till sig själv är knappast värt det. Annat än att det är kul att testa.

Vad mer kan man göra med Bokashiströ? Som allt annat får man testa sig fram. Själv brukar jag strö på lite i såjord för att skapa lite mikroliv till växterna. Om man inte har kranhinkar och tillgång till bokashivätska kan man även strö på lite i krukor och urnor och sådant. Det är ju ingen näring i ströet direkt men mikroberna gör nytta i den sterila planterinsjorden. En lite annorlunda grej man kan göra är att suga upp en matsked eller två i dammsugare nästa gången det är städdags. Det hjälper minska lukten från dammsugarpåsen!

Har du djur hemma kan du strö på lite bokashiströ i matskålen. Typ en tesked om dagen till hundar, lite mindre till kaniner och marsvin. Det ger en probiotisk effekt — en frisk bakterieflora i magen hjälper hela kroppen håller sig frisk. (EM används mer och mer i djurhållning på större skala, kolla lite på webben om du är nyfiken).

Det är säkert mycket mer man kan säga om Bokashiströ, om EM, och om synergien mellan vi människor, våra djur, vår jord och alla dessa mikrober. Men det får räcker för idag! Funderar du över något mer så är det bara att höra av dig!

/Jenny

 

Internationell studie: EM ger bättre plantutveckling

Foto: www.murciaregion.net

Foto: www.murciaregion.net

Bio-organisk gödsling med EM ger bättre plantutveckling och skörd, växtkvalitet och fruktsamhet, ökning av fettsyror i plantor och frön mm i medicinal och kryddväxtodling enligt en vetenskaplig rapport.

Rapporten har publicerats i Research Journal of Agricultural and Biological Sciences 2006.

En av slutsatserna som dras är att “biofertilisers” som EM, gett strategiska möjligheter att höja skördarna till en rimlig kostnad för odlare och bönder och på samma gång når en förbättring av markernas kondition.

Fältförsöken var baserade på två bevattningar per odlingsomgång med EM, samma mikrobiella bas som finns i bokashi strö. Försöken gjordes vid det nationell forskningscentret i Egypten 2003-2005 med en växt som heter Plantago afra vilken har en lång historia som medicinal växt i USA, Europa, Indien och Kina som botemedel mot allt från förkylningar till cancer och hepatit.

Källa: Research Journal of Agricultural and Biological Sciences 2006

Tack till Kai Vogt Westling, Greenfoot

Bekräftat: EM höjer ämnesomsättningen i jorden

Gräver man ner en hink med Bokashi i landet hemma ser man rätt så snabbt att det gör en stor skillnad. Växterna blir lite högre och lite stadigare, de ser ut att trivas. Men hur kan man förklara detta för andra? Det räcker oftast att det känns rätt, men nu är det bekräftat på riktigt.

Jordbruksdepartement i USA, the US Agricultural Research Service, har nyligen genomfört ett forskningsprojekt och publicerat en artikel som bekräfter att EM höjer ämnesomsättningen i markerna. Och det är ju EM som är basen i Bokashi — EM står för Effective Microorganisms och är en mycket speciell blandning av mikrober som finns i naturen, en blandning som har visat sig att fungera uttmärkt ihop i många olika applikationer. 

Bakgrunden är den utarmning av organiskt material i jordarna som orsakats av det intensiva moderna jordbruket. Forskarna vill testa olika biologiska gödslingsmetoder och ta reda på det bästa sättet att tillföra organiska material tillbaka till jorden. Och varför är detta viktigt? För att markernas organiska material är växternas näringskälla. Mikroorganismer bereder och distribuerar detta samt skapar en jordstruktur som gynnar vatten-luft kretsloppet i jorden.

Studien bekräfter att EM höjer ämnesomsättningen i organiska material. Det vill säger, EM mikroberna  hjälper växterna ta upp näring på ett mer effektivt sätt från den organiska material som tillförs.

Jorden mår bättre, helt enkelt.

Källa: USDA.ARS Agricultural Research Service

Tack till Kai Vogt Westling, Greenfoot

Så hur är det med Bokashi och växthusgaser?

Calendula

Funderar du över vad som egentligen händer i Bokashi processen? Blir det växthusgaser om vi alla börjar använda Bokashi hemma?
Vi vet ju att nu för tiden samlar man in matavfall för att göra biogas – just för att så mycket metan produceras. Grejen är att Bokashi är baserad på en helt annan process – en process som är mycket miljövänlig när det gäller växthusgaser. Från miljösynpunkt är det en av de bästa sätten att ta hand om köksavfall.

Ta ett djup andetag och läs varför!

“Det är inte alls fråga om jäsning rötning utan om jäsning syrning. Det är det som är själva poängen. Skillnaden är att vid rötning går nedbrytningen ytterligare flera steg längre, nämligen ända till proteinernas upplösning och som frisätter bland annat metan gas och flera kolväten (den stinkande doften). Vid Jäsning-Syrning däremot sker nedbrytningen bara till en viss grad och avbryts när ph har sjunkit till en viss nivå och där det organiska materialet konserveras. Kvalitén som utvecklats är ett försmält material som mycket snabbt omsätts i biomassa av levande organismer i marken ex-vis. Jäst och mjölksyrebakterier har dessutom utvecklat biologiska mervärden i materialet i form av aminosyror, vitaminer och enzymer som gynnar de flesta livsformers ämnesomsättning.

Det är detta som gör Bokashin så intressant att det handlar om en kombination av nedbrytning och konservering. Det är sant att en del gas bildas i processen och som vid all normal jäsning handlar om koldioxid. Det är emellertid av ringa betydelse. Kompostprover vid Attleverket i Örebro har visat att ex-vis amoniak utsläpp minskat och att den bundna ammoniaken i komposten ökat. Bokashi innehåller också fotosyntetiserande bakterier som tar kväve och svavelväten ur luften och omvandlar det till biomassa. Effekten blir minskat läckage av drivhusgaser.

Med biologiska utgångspunkter finns det ingen bättre teknologi för återvinning än EM-Bokashi. Nästan allt biologiskt material återupptas och gynnar tillväxt av biomassa samt sker en ökning av biologiska värden som ytterligare gynnar tillväxt av biomassa.  EM-Bokashi är ett effektivt sätt att åstadkomma en ökning av biomassa vilket är unikt i vår civiliserade och högteknologiska värld. Huvudproblemet är att vi tär på biomassan och upplever därför tilltagande miljöstörningar. EM Bokashi är därför en i hög grad viktig angelägenhet för oss att sprida till så många som möjligt.”

Men stor tack till Kai Vogt Westling, Greenfoot (representant för EM Effective Microorganisms i Sverige)