Category Archives: Miljö

Kaffesump och Bokashi?

Stora mängder blir det hos de flesta av oss, speciellt på jobbet eller om man är hemma mycket. Kaffe blir helt fantastisk jord! Det ska man blir glad för och tigga till sig så mycket det går. Kaffefilter kan följa med i bokashihinken- det är ju bara papper. Svenska kaffefilter är det inget problem med ur miljösynpunkt, även om de är vita ut är de helt ok – blekningsprocessen är inte klorbaserad längre.
Men något att se upp med är att kaffesump kan vara väldigt blöt. Låt nybryggda kaffefilter torka upp ett tag innan dom hamnar i hinken. Annars blir det lätt för mycket fukt i hinken.

Något jag tänker på en hel del med kaffe är att det är faktiskt jord vi importerar från ett annat land, om det är Costa Rica eller Kenya eller Colombia eller vilket land det nu kan vara. Vad vi än odlar försvinner lite jord i odlingsprocessen, det ska ju ersättas någon gång. Och även om vi inte kan åka till Costa Rica med vår kaffesump för att kompostera den, känns det lite mer värdigt att kompostera den hemma än att slänga den.
Har du möjlighet att ta hand om lite mer kaffesump än du gör nu — från jobbet, något favoritkafé, eller från grannarna — gör det! Ju mer kaffesump vi återvinner desto bättre. Ett steg i taget!
/Jenny på bokashi.se

Besprutad frukt och Bokashi

Ja ja, egentligen ska man bara köpa hem ekologiska grejer. Men livet funkar inte alltid som man har tänkt sig. Hur ska man göra med skalen i så fall, ner i bokashihinken eller inte? Läs mer här: (https://blogg.bokashi.se/apelsinskal-i-bokashihinken-eller…/) om du är nyfiken, men här på bokashi.se brukar vi slänga dem i bokashihinken. Besprutade grejer tar ju mycket längre tid att bli till jord, inte konstigt det, men det är inte så farligt som det verkar då bokashimikroberna tillsammans med jordmikroberna gör ett helt fantastiskt jobb med att bryta ner olika slags gifter. Men hacka gärna upp större bitar. Det gör processen avsevärt snabbare.
/Jenny på bokashi.se

Tepåsar i bokashin?

Tepåsar! Vilka använder du? Dom vanliga ”gammaldags” tepåsarna är gjorda utav papper och funkar bra i bokashihinken. Det finns ibland (oftast?) en liten metallgrej som försvinner i jorden allt eftersom, ingen fara. Tepåsar tar faktiskt lite längre tid på sig att bli jord jämfört med många andra matrester, men det gör inget. Jord blir dom!
Dom nya påsarna gjort ut av nylon är en helt annan grej. Det är ju PLAST! Fattar inte hur dom tänker? Jord blir det aldrig av dom. Klipp upp dom om du orkar och lägga själva tebladen i hinken, men annars är det sopor.
/Jenny på bokashi.se

Hushållspapper och servetter i bokashin?

Ok att slänga i hinken – hushållspapper och servetter!
Det finns lite hysteri runt det här och det tycker vi är synd. Vill du slänga papper så kan du göra det. Vill du inte, då behöver du inte göra det. Hushållspapper och servetter är inte mat precis, och dom innehåller ingen näring. Men dom är inte farliga, och oftast är dom så pass kladdiga att man vill inte ha dom in den vanliga återvinningen. Då är det perfekt att bara slänga dom i bokashihinken tillsammans med middagen.
En väninna till mig gör en smart grej: hon sparar sina servetter tills hon har en stekpanna som är oljig. Då torkar hon ut stekpannan med dom och slänger dom i bokashin. Då slipper man spola ut olja i diskhon, och man får med den på ett enkelt sätt i bokashin. Och blir av med en massa gamla servetter samtidigt!
/Jenny på bokashi.se

Mejeriprodukter i bokashin?

Det är absolut ingen fara att slänga mejeriprodukter i bokashihinken. Det som är viktigt är att inte slänga vätskor – typ mjölk, yogurt, filmjölk och annat flytande. Det finns lite snack ibland om att man ska vara försiktig med ostar mm, men det kan du ignorera. Mejeriprodukter är helt ok, bara dom inte är flytande. Ost, smör (och en massa annat) är dock ganska proteinrikt och det kan vara en utmaning i hinken. Använd lite mer strö bara, då har du löst problemet.
/Jenny på bokashi.se

Bokashi och hönor

Jag flyttade till hus på landet för ca 3 år sedan. Min sambo hade haft hönor som tonåring och försett hela grannskapet med ägg. Naturligtvis passade det utmärkt att skaffa hönor på vår lilla gård. Men att det även passade med Bokashi och EM-mikroberna och hönor visste vi inte då!

Hönshus och hönsgård byggdes efter konstens alla regler och in flyttade dom! Ett gäng Lohman-hönor med tupp och en Orpington-höna med en annan tupp.

 

 

 

 

 

 

 

Det finns många hönsägare som har provat att ha Bokashi i både ströt och fodret hos hönor. Det fungerar bra hos oss också! Det blir bättre miljö därinne, och luktar mindre. Och vilka fantastiska ägg vi får!

Ströet planerar jag sedan att fermentera med Mikroferm i täta plastpåsar. Det kan jag sedan använda som jordförbättring i rabatter och bäddar!

Viktigt att tänka på är att Bokashiströ inte är godkänt som foder för djur, och den vi säljer är ju för omvandling av matavfall till jord. Jag som läser mycket forskning om mikroberna och olika projekt med Bokashi känner mig väldigt trygg med att experimentera lite i taget med olika användningsområden. Jag sprayar även Wipe & Clean i hönshuset och hos våra kaniner, för att förbättra den bakteriella miljön hos dom, och det gör ingenting om det kommer lite i fodret och vattnet också!

Bokashiströ är däremot godkänt i som strö hos djur! Det finns även en hel uppsjö av produkter som säljs till hästar som har samma uppsättning av EM-mikrober i sig.

Så här ser det ut på sommaren när hönorna lägger sig på rad och solar i trädgården!

 

Sara Bäckmos hönstips
Sara Bäckmo har gjort en film om hur hon använder hönsgödsel i odlingen direkt på växtplatsen:

Vanliga frågor
Kan jag slänga apelsinskal i hinken? Vitt mögel – är det ok? Hur mycket strö ska jag använda? Trycksvärta från tidningar – är det farligt? När kommer vätskan från kranhinken?
Här har vi samlat de vanligaste frågorna om Bokashi!

Kontakta oss
E-post: info@bokashi.se
Facebook: bokashi.se
Hemsida: www.bokashi.se
Blogg: blogg.bokashi.se

/Malin på Bokashi.se

Äntligen återvunnen plast!!

All svart plast i våra kranhinkar är producerade av 100 % återvunnen plast!

Helst skulle vi ju vilja slippa plast helt och hållet. Men eftersom det är svårt att hitta en fungerande hink med samma nödvändiga egenskaper i ett annat material (lufttät, lätt att frakta, prisvärd), så är vi glada att våra hinkar till allra största del är återvunna! Vi jobbar hela tiden med att hitta så slutna kretslopp som möjligt i vår verksamhet – det är ju liksom det centrala med Bokashi! Till exempel är våra två hjältar på lagret – Lennart och Lennart (se vår lilla hink-leveransfilm för att få en motvillig glimt av dom: hink-leveransfilm) extremt duktiga på att återanvända allt material, kartonger, plastfilm, pallar, papper mm.

/Malin på Bokashi.se

Kontakta oss
www.bokashi.se
info@bokashi.se
0533-735071

Läs också

Vad är Bokashi?

“Vanlig” kompostering vs Bokashi?

Så här gör man en jordfabrik

Vanliga frågor om Bokashi 

 

 

Varför det är så himla viktigt med matjord.

Varför pratar ingen om jord?

Alla tjatar jämt om vatten, om energi, om utrotningshotade djur, om luft. Och så ska det vara. Men jord då?

Det har blivit så tyst.

Nu har den stora globala organisation Food and Agriculture Organisation (FAO) kommit igång med några riktigt bra filmer. På engelska, visst, men det kommer kanske översättningar sedan.

Soil organic  carbon heter den första här nere, organiskt kol i jorden –“Skatten under våra fötter”. En riktig bra rubrik som sätter fingret på just det som är så viktigt: att en av de viktigaste skatter vi har är precis det som finns i marken. Brun och osynlig, liksom.

Att tillföra kol tillbaka till jorden är en av de viktigaste saker vi kan göra på planeten nu. Ordet “kol” representerar ju allt som har varit levande, om det nu är matrester, skörderester, naturlig gödsel, gröngödsel. Whatever. Bara vi ger tillbaka minst lika mycket som vi tar. Och börjar att ge tillbaka lite till, vi har ju skördat och förstört ofattbart mycket jord de senaste åren utan att ens tänka på det.

Att ge tillbaka. Varenda bokashihink vi gräver ner i backen är faktiskt ett steg i rätt riktning. Det gör skillnad.

Det är precis det som FAO uppmanar oss till — att ta hand om skatten under våra fötter.

Det räcker inte, förstås. Men ju fler vi är som håller på med bokashi, som uppmanar våra grannar, kollegor och släkt att komma igång, ju större skillnad gör vi. Och oftast blir man också mer uppmärksam på allt matspill när man väl börjar med bokashi, det blir så påtagligt när man behöver slänga något som skulle kunna har ätits upp.

Kolla gärna dessa filmer. Har du möjlighet att visa upp någon av dem på skolan, i någon förening, i en studiecirkel, på jobbet: gör gärna det. Det är dags att våga prata om jord!

Många bäckar små. Men vi är i alla fall på rätt spår. Lite grann, i alla fall.

 

Om skatten under våra fötter — matjord, helt enkelt.

 

Om varför matjord är så himla viktigt.

 

Om matjord och vart den tar vägen. Tror inte vi fattar hur mycket som går förlorad precis hela tiden.

 

Om matspill globalt. Det är så ofattbart mycket som går förlorad. Vad ska man göra?

 

 

Lena Ek om att ta hand om miljön: “Det ska vara enklare. Billigare. Roligare”


www.centerpartiet.se

Idag hade vi besök av Lena Ek, Sveriges miljöminister, här i Säffle. Ganska spännande faktiskt, vi är ju ingen stor kommun.

Som en del av dagens program fick jag prata lite kort om Bokashi och vad vi gör för att sprida budskapet här i Sverige. Som tur är gick det bra, man blir ju alltid lite nervös när gruppen är stor, men jag fick sagt det jag vill: att det är hur viktigt som helst att vi börjar prata mer om matjord och vad vi var och en kan göra för att ta hand om den på ett så enkelt sätt som möjligt.

På sin hemsida har Lena Ek ett mantra: att det ska vara enklare, billigare och roligare att ta hand om miljön.

Kan inte annat än att hålla med om det. Så jag tog det som en utmaning, och presenterade Bokashi för vad det är: en enkel, billig och egentligen ganska rolig sätt att göra något som räknas miljömässigt.

Lena Ek gick igenom situationen, hur det är med klimatet idag, globalt och hemma. Presenterade visionen: inga nettoutsläpp av växthusgaser i Sverige 2050. Och talade om vikten av att det händer saker lokalt i kommunerna.

Det var mycket teknik. Och som vanligt energi, luft och vatten var i fokus. Inte jord, inte konsumption, lite flummigt om tillväxt. Ganska förutsägbar egentligen, men så är det ju ett valår (och Säffle är en C kommun).

Jag har lätt att bli frustrerad. För lite, för sent, du vet. Så mycket som måste göras på miljöfronten och det är svårt att få en känsla av att det händer tillräckligt mycket. Men vi behöver inte ta allt detta nu. Det var i alla fall väldigt skönt att få något sagt i salen idag!

Så här såg mina “pratpunkter” ut för dagen. Klarade att bocka av de flesta som tur var utan att gå vilse…

  • Jenny Harlen, bokashi.se. Vill prata om något som gör miljö “enklare, billigare, roligare”.
  • Enkel metod att göra jord av matavfall
    – jord där det hör hemma
    – med hjälp av mikrober, goda bakterier
    – i köket med en hink
    – gräva ner och odla
  • ingen powerpoint, “brandtal”, budskap som är viktigt
    – vi pratar mycket om luft, vatten, energi… har glömt bort att prata om matjord
  • Matjord: mycket mindre än förr. Globalt.
    Matavfall: mycket mer. 100 kilo per person och år. Minst. Miljon ton per år. All CO2 som hör till.
    Nationellt mål 50% matavfall ska behandlas biologiskt 2016.
  • Två problem, en lösning
    – enklelt
    – småskaligt
    – lokal engagemang
    – hjälpas åt/samarbete
  • IKEA projekt. WWF. Test projekt 2012 med Bokashi.
    Ikea: “Avfall: Ett litet steg för en människa, ett jättekliv för mänskligheten. Vi pratar så klart om komposten.”
  • Vanlig hink. En familj, en hink i veckan 10 kilo. 500 kilo om året.
    – Hur man gör. Bättre odlingsjord finns inte.
  • bokashi.se: sprider budskapet i Sverige. e-handel. Kunskap/påverkan.
    – grässrots, “vi-känsla”
    – självfinansierad. Egen tid och energi. Bra support från kommun och Säfflebor.
  • Storskaligt vs småskaligt.
    – biogas: bra men viktigt att jordprodukten också blir bra. Bra om de som bor i lägenhet och inte kan/vill odla kan sköta biogas.
    – avfallskvarn: slöseri med matavfall, samkörs oftast med reningsverket, “jord”produkten vill man inte ha i jordbruk (tungmetaller/medicinrester)
  • Näråtervinning
    – blåkorn i villa trädgård, dags att sluta
    – stadsodling, behöver jord/gödsel. Ökande behov.
  • Två viktigaste punkter:
    – kol i marken. Varenda hink är en kolsänka. Ingen metan.
    – bygger jord. Ger tillbaka. Levande jord.
  • Enkelt. “Do-able”. Visa barnen att vi bryr oss.

 

Kanske inte så lätt att förstå så här förkortat men bättre än ingenting hoppas jag.

Ha det gott! Snart får väl snön var borta?
/Jenny

 

Biodlarna tar strid mot GMO-grödor

Foto: www.biodlarna.se

Jag läste en artikel nu imorse som gjorde mig riktigt upprörd. 

En Svenskt lantbrukare, Rune Lanestrand har skrivit ett debattinlägg i NWT och jag hoppas verligen att han kan mobilisera fler än bara biodlare till att säga stopp. Innan det blir för sent.

Rapporter från främst USA visar på massdöd bland bin, fjärilar och humlor i spannmåls- och bomullsdistrikten, därför att det används så mycket växtgifter och allt fler GMO-grödor.

Ta bara bomullsodling som exempel. USA är störst i världen på GMO-bomull — 80 procent av deras bomullsodling är GMO-baserad. Det största odlingarna med GMO-bomull ligger i Kalifornien och där är tydligen bidöden så omfattande att mandelodlingen håller på att slås ut. Och i Kalifornien skördas 60 procent av världens samlade mandelar…

Räknar med att julmandlar komma att kosta skjortan i år och framöver. Släng mormors gamla mandelkakor recept och glöm mandlar i glöggen…

Självklart kan vi inte hålla på så här! Bin, insekter, fåglar… utan dem kommer vi inte långt. Visst behöver vi producera mer mat — mycket mer mat — i framtiden, men att göra det på bekostnad av våra medhjälpare är inte klokt. Inte kortsiktigt. Och verkligen inte långsiktigt.

Läs mer>>