Tag Archives: varmkompost

Använd din gamla varmkompost på vintern.

Här hemma har vi haft varmkomposter i många år, vi fick dem av kommunen när de ville inspirera vi-som-bor-på-landet att kompostera mera. De funkade ju bra.

Men det var innan vi kände till bokashi…

När vi kom igång med bokashi och började täckodla för fullt behövdes de inte längre. Det mesta hamnar ju direkt i landet. Till och med det som är lite svårsmält (kvistar och grenar) hamnar nu i landet efter en tur genom kompostkvarnen.

Vad skulle vi ha varmkomposterna till?

Nu använder vi dem igen — fast på ett helt annat sätt. Har du också hamnat i samma sits kan det kanske vara något för dig?

Det vi gör är att vi ställer dem direkt i landet där vi vill fixa till en odlingsyta. Och vi flyttar dem ganska ofta, från projekt till projekt.

Under vintern (och även då och då under andra årstider) tömmer vi bokashihinkar i tunnan och toppar med jord, löv eller annat som finns till hands. Det blir som en flyttbar jordfabrik, helt enkelt. Ren förvaring när de är kallt och ett otroligt enkelt sätt att förbättra jorden på plats när värmen kommer igång.

Här i bilderna (tagna för några år sedan) har vi ställt våra två tunnor mitt i köksträdgården där vi skulle bygga en ny odlingslåda. Vi plockade bort bottenplattorna för att få mer kontakt med jorden.

Att de står mitt i trädgården känns kanske lite konstigt men det går över. Det gör livet så mycket enklare när det är dags att fixa odlingsbädden när all jord är på plats. Bara att bygga lådan runt tunnorna och sedan plocka bort dem. Innehållet, färdigt eller ej, ramlar ut på plats och allt är liksom färdig. Skönt att dricka kaffe istället för att skyffla jord…

Och är bokashi-jord kombon i tunnan inte “färdig” gör det inget. Sprid ut geggan precis som den är och täck med jord och annat som ska med i odlingslådan. Då kan du i princip börja odla direkt.

Enklare kan man inte ha det!

Så här gör du steg för steg…

STEG ETT.

Ställ dina komposter på platsen du har tänkt odla till våren. Det kan vara ett ställe där du har tänkt bygga en odlingslåda eller fixa en ny rabatt så småningom. Eller ställ dem på ett land eller i en odlingslåda du redan använder och som står tom under vintern.

Har du inga problem med råttor eller sork hemma kan du gott ta bort bottenplatten, det snabbar på processen sedan. Annars kan du lägga ut en finmaskig nät under tunnan, vad du nu tycker är praktiskt.

Foto: Jenny Harlen

STEG TVÅ.

Samla ihop all färdigjäst bokashi du har liggande i hinkar, biopåsar och ofärdiga jordfabriker. Samla även ihop andra bra-att-ha grejer som löv, gammal jord, rivna tidningspapper, sågspån, halm, träflis, biokol.


Foto: Jenny Harlen

STEG TRE.

Töm bokashin i komposttunnan och varva med annat (löv, papper etc). Dels för att späda ut den näringsrika bokashin, men mest för att skapa så mycket jord som möjligt. Det går åt mycket jord till en ny odlingslåda!

Om du har biopåsar är det värt att hacka upp dem lite med en spade om du kan. Är de redan frysna spelar det ingen roll, de blir till jord ändå, tar bara lite tid på sig. Du kan eventuellt hacka upp dem lite sedan när du sprider ut innehållet i tunnan.

(Orsaken att vi har biopåsar här i bilderna är att vi hämtar en hel del bokashi från ett kontorshus i staden. Egentligen tycker jag de är lite jobbiga att ha med i landet då de tar ganska lång tid att bryta ner, men de fungerar så otroligt bra i kontorsköket så det är värt det för oss att stå ut. Och försvinner i jorden gör de ju. I sin lilla tid…)

Foto: Jenny Harlen

STEG FYRA.

Toppa med löv, papper, jord eller vad du nu har. Är det mitt i vintern och minusgrader är det inte så noga om du inte får till det, men så fort det börjar tina är det bra att fixa någon slags jordlock på det hela. I brist på allt annat, lägg på några tidningar.

Så här kan du fylla på hela vintern om du vill. Det spelar ingen roll hur mycket eller lite du har. Det går fort att fylla en komposttunna och är det kallt kommer det inte hända mycket den första tiden. Men så fort det börjar bli någorlunda varmt kommer processen igång. Då börjar både jord- och bokashimikroberna återhämta sig och jobba igen. Mängder med maskar brukar hitta fort till kalaset — och det är vi glada för!

När det börjar tina upp i komposten kan du passa på att ta fram en spade och packa ner innehållet en del, syftet är att få så få lufthål som möjligt. Dels för att spara plats och dels för att förbättra processen. Det är absolut inte nödvändigt att vrida och vända i tunnan, mikroberna sköter nedbrytningsprocessen och luftning behövs inte när man håller på med bokashi. Men det är bra att hålla innehållet lagom välpackad (fast inte hårtpackad).

Innehållet börjar även sjunka ihop då vätskan i bokashin dräneras av.   Detta är ju en av anledningarna att ställa komposterna på platsen där man ska odla sedan: näringen som sippras ner i backen gör nytta i jorden.

Foto: Jenny Harlen

STEG FEM.

Sätt på locken, gå in och ta en kopp kaffe. Till våren har du en fantastisk resurs att bygga din nya odlingslåda runt! Eller vad du nu ska ha för projekt.

Foto: Jenny Harlen

 

STEG SEX.

Experimentera!

Det tar tid att bygga ett köksträdgård. Hur man än gör så ska jorden förbättras jämt och ständigt. Oavsett om man odlar i lådor, på markbäddar eller i containers.

Bygga jord kan man göra på många sätt. Men detta är ett sätt som är otroligt enkelt och ger mycket. Mindre slit på ryggen (ja…!) och mindre tungjobb. Lite smartare alltså,

Alla har vi olika trädgårdar (och jag förstår att inte alla är lika stora som vår). Så det finns inget rätt eller fel. Men testa kan man ju göra jämt. Och med lite fantasi och experimenterande kommer man långt.

Lycka till!

Foto: Jenny Harlen

Hitta komposten…

Nu har vi snö så det räcker.

Så himla lätt att hitta komposten är det inte just nu. Och att skotta dit jämt är inte så kul det heller.

Detta var faktiskt en av de sakerna som gjorde mig så glad när vi hittade till Bokashi. Vad himla skönt att slippa det här vinterkomposterings elände. Känner du igen det? — Ja, jag får väl gå ut med komposten imorgon då, säger man till sig själv. Men inte just idag.  Sedan blir det aldrig av och man har en gegga på diskbänken…

Med Bokashi är det lite annorlunda. Har man en kökskompost man vill kombinera med Bokashi så funkar det utmärkt, men man behöver inte. Det finns så mycket annat man kan göra.

Bokashi på vintern är inte alls lika kul som Bokashi på sommaren men å andra sidan finns det så pass många olika tillvägagångssätt att man kan hitta det som bäst passar just dig. Vinterförvaring i källaren, i växthus, i vedskjulen, i garaget, på altanen… Finns inget rätt svar — funkar det för dig så ÄR det bra!

Här hemma har vi testat det mesta känns det som, men jag ser fram emot nya idéer som är värt att testa, än har vi inte upptäckt alla så-här-kan-man-göra grejer med Bokashi.

Här brukar vi göra lite ut av varje under året. På våren och hösten gräver vi ner det mesta direkt i odlingsbäddarna. Mitt på sommaren hamnar en hel del i jordfabriken om inte vi har något speciellt projekt på gång. På vinter använder vi jordfabriken så långt det går, sedan kan det vara biopåsar i en tunna i vedboden eller på altanen eller en och en annan hink som får bara sitta och vänta i glasverandan.

Just nu är vi, lustigt nog, tillbaka till komposten ett tag. Vi har två stora varmkomposter som vi har haft sedan länge (fick dem gratis av Säffle kommun faktiskt) och de är jag glad för. Vi komposterar inte “på riktigt” nu längre, istället använder vi dem som flyttbar vinterförvaring.

Varje år flyttar vi dem till ett nytt ställe — just nu står dem faktiskt mitt i kökslandet där jag håller på att göra i ordning ett nytt land. I hösta la vi ut en massa tidningar direkt på marken och täckt med allt vi hade till hands — löv, grässklipp, träflis, lite Bokashi — med en tjock lager ensilage på toppen. Komposterna hade vi placerat mitt i detta, utan bottenplattor för att förenkla.

Nu till våren (känns oändligt långt bort!) är det bara att lyfta bort tunnorna och sprida ut innehållet. Troligtvis blir det inte jord än i komposterna men blandningen av vinterns Bokashi och en hel del tidningar har nog kommit en bit på väg. Viktigast för oss egentligen är att inte behöva jobba så mycket, alla är vi lite lat innerste inne….

Smeten kommer vi sprida ut och täcka över med en del av ensilaget. Eftersom vi har lärt oss av våra alla misstag kommer det blir fiberduk över det hela direkt. Skatorna är helt hopplösa på våren!

Bädden har jag tänkt mig till tulpaner och sedan dahlior, en mysig inlägg mellan alla fyrkantiga odlingslådor i kökslandet. Vi bor ju på landet och har rådjur överallt men i köksträdgården får de inte komma in. En chans, äntligen!, att få frossa med tulpaner.

Så det var inte så dumt med de gamla kökskomposter trots allt. Skillnaden är vi nu behöver inte gå ut var och varannan dag med komposten som man gjorde förr. Det räcker att träska ut med hinkarna när det känns överkomligt och man orkar skotta.

Det är ju drömbilden man ser framför sig: Bara tänk hur vackert det kommer att se ut varje vår framöver med en hel ö av tulpaner!

Funkar det med Bokashi från skolor, kontor och kaféer? Vi testar!

Så här kan det se ut hos oss ibland. Och ibland undrar man verkligen vad man håller på med…

Vi får in rätt mycket Bokashi hemma hos oss. Oftast i form av biopåsar i sopsäckar. Just nu hämtar vi all matavfall från en förskola i stan, all kaffesump från ett lokalt kafé och all matavfall från ett kontorshus där uppemot 40 personer  jobbar. Plus det lilla vi producerar själv hemma hos oss.
Så det blir ju en hel del att ta hand om!

Och varför kan man fråga sig! (Och det gör vi faktiskt ibland :-))
Egentligen för att vi behöver en hel del Bokashi till vår egen lilla köksträdgård. Odlar man så kommer man inte långt med det lilla matavfallet man producerar själv. Men också för att vi vill veta hur det är att ta emot Bokashi på det sättet, hur man gör rent praktiskt, om det är jobbigt eller inte.

Från förskolan Eldflugan hämtar vi nu under vintern eftersom det är svårt för dem att ta hand om sina hinkar själva. Resten av året är de jätteduktiga att göra jord i pallkragar och odla tillsammans med barnen. Men som de flesta andra förskolor producerar de mer Bokashi under året än de har behov av själva, visst är det bra om man kan hjälpas åt då. Nästa år är det kanske någon annans tur att hämta, men just nu är det intressant för oss att se hur det fungerar.

Det blir 40-50 liter i veckan tror jag (har inte räknat så noga). Vi har en nyckel till deras förråd och hämtar säcken var eller varannan vecka. Hem med den, in i skottkärran och sedan droppar vi påsarna i komposten.

Dessa två komposterna flyttade vi under hösten till ett ställe där vi ska bygga en ny odlingslåda nu till våren. Vi har tänkt bygga lådan runt dem och sedan bara skakar ut innehållet på plats, direkt i lådan. Täcker över med jord och planterar sedan. Så egentligen använder vi komposterna bara som förvaring just nu, och sedan ska vi flytta dem till nästa byggplats och köra samma grej. (Detta kunde man göra med vilken bottenlös tunna som helst egentligen, men man tager vad man haver…)

Samma sak gör vi med Bokashipåsarna vi hämtar från kontorshuset “Huvudkontoret” i Säffle. Det blir nog 30-40 liter i veckan, mycket kaffesump.  Vi har testat Bokashi där nu under ett år och det har funkat klockrent — vi är alla lika glada över att det blev av! Ska ta lite bilder snart och visa hur det går till ren praktiskt där i huset och vad vi har lärt oss.

Säckarna hämtar vi när vi har vägen förbi (Säffle är ju inte så stort!), de förvaras lufttätt i den varma källaren tills de är färdigjästa. Nästa steg är att göra en liten stadsodling bakom huset så all Bokashi hamnar på samma plats som det produceras. Visst vore det kul? Men ett steg i taget, vi vill ju först vara säkert att vardagen fungerar.

Och kaffehinkarna då? De är ju guld värda! Vi hämtar från Holgers ett mysigt konditori mitt i stan, det har vi gjort i ett par år nu. De samlar all kaffesump i hinkar i köket, staplar dom på bakgården och sedan hämtar vi när det passar oss. (Det låter ju som vi bara håller på med säckar och hinkar men det blir annat också!). Kvantiteten varierar, 2-3 kaffehinkar i veckan blir det nog. Själva hinkarna lämnar vi tillbaka eller ger bort, de är utmärkta som Bokashihinkar.

Kaffehinkarna gör vi inte jord av utan dumpar direkt under buskarna i trädgården. Det ser ju lite konstigt ut men vi bor ganska stort här på landet så det är inte så noga att allt ska vara snygg jämt. Kaffehögarna syns ju inte under snön och när våren väl kommer är det bara att kratta över lite löv eller något för att snygga till. Jag lovar, buskarna blir hur nöjda som helst. Eftersom jag är Bokashi-nörd vill jag även har EM under buskarna, då går jag bara runt då och då under sommaren och strör ut en näve Bokashiströ under varje buske. Detta kan vi lätt göra eftersom vi har så mycket strö här i huset, men det blir ju samma sak om man doserar lite utspädd Bokashi vätska från hinken på kaffehögarna. Mikroberna sprider sig i kaffet och ner i jorden.

Förra året hade vi inte lika många biopåsar att ta hand om varje vecka och då samlade vi många av dem i en vanlig soptunna på altanen. Det var smidigt och enkelt. Det spelar ju egentligen ingen roll hur man gör, bara att det inte är krångligt. Och att det blir av!

Viktigast av allt tycker vi här är att det går att hjälps åt. Vi har kommit fram till att det är inte alls lika jobbigt som vi hade tänkt oss när vi väl kom igång. Kan vi, så kan många andra! Vi är ju ingea proffsodlare, bara helt vanliga människor med en helt vanligt hus — detta kunde man även göra mitt i stan.

Det blir kanske inte så i framtiden att kommunen måste ta hand om allting. Kan vi hitta på egna lösningar som är bra för alla parter, varför inte? Riktig bra matjord kommer att vara en av de finaste resurserna vi har i framtiden. Men det är faktiskt något vi kan börja med att bygga här och nu.

På köpet är det ju ganska kul att hjälpas åt lokalt. Så mycket roligare när vi kan samarbeta med små enkla saker som inte kostar något och bara ger en bra känsla.

Men jag måste säga jag ser fram emot de tre nya odlingslådor som kommer till våren. Fullt med finfin bokashijord! Det gör vintern lite lättare att klara av!

Det går lite sådär med matåtervinning här i landet

Det har funnits ett fint mål i Sverige — att till år 2010 skulle 35 procent av allt matavfall i landet återvinnas.

Men nu har de räknat och kollat och det blev inte riktigt som de hade tänkt sig. Tyvärr.

Det blev 20 procent.

Många kommuner har gjort bra insatser — det finns jättemånga bruna matavfallskärl utspridd i landet och tusentals människor har gått fram och tillbaks otaliga gånger med sina läckande bruna påser med familjens matavfall. Här i Säffle kommun fick många gratis varmkompost och även det har hjälpt till. Men ändå — vi har en lång väg att vandra.

Sveriges Radio rapporterar att färre än hälften av landets kommuner har infört insamling av matavfall från hushållen. Ett 60-tal kommuner har planer på att införa insamling av matavfall men har hittills avstått av kostnadsskäl. Det insamlade matavfallet går främst till produktion av biogas och biogödsel, ett växande segment men ett område med höga startkostnader.

Bokashi är inte lösningen till allt. Men det är ändå lösningen till väldigt mycket. I all sin enkelhet gör det möjligt för oss att själv ta hand om vårt matavfall. Och skapar världens minsta kretslopp på köpet.

Köket–>köksträdgården–>köket…

Bygg din egen varmkompost!

Foto: Arne Adler
Foto: Arne Adler

Att “kompostera” med Bokashi innebär inte att man behöver en varmkompost – det går utmärkt att gräva ner bokashi-hinkarna direkt i jorden eller på vintern, förvara dem i lufttäta tunnor i garaget. Men har man plats och intresse så är det inte alls dumt att kombinera med en kompost – varm eller kall.

En varmkompost är isolerad och skadedjurssäker och det gör att den uppfyller renhållningsförordningens krav att komposten ska inte ställa till det för allmänheten. I en vanlig trädgårdskompost får man inte lägga i icke-vegetabilisk mat som kött och ägg  men det är helt ok att lslänga allt grönt – potatisskal, tepåsar, äppelskrottar och vanligt trädgårdsavfall förstås.

Har man däremot tillgång till varmkompost så är det mycket praktist att tömma bokashi hinkarna där under vintern när det går inte att gräva. Inte minst är det skönt att man bara behöver göra en eller två turer i månaden ut till komposten  – det är väl ingen av oss som tycker det är roligt att springa ut och in med sopor ett par gånger om dagen. Dessutom en varmkompost med Bokashi går betydligt snabbare än en varmkompost utan Bokashi. Du märker skillnaden ganska fort.

Men att köpa varmkompost kostar pengar, oftast runt 1500:- för en som är tillräckligt bra och stor för familjanvändning, men då har man den å andra sidan i många år. De flesta kommuner i Sverige subventioner hemkompostering och de som bor i villa får rejäla rabatter på sophämtning, oftast upp emot ett tusenlapp om året. Då tjänar du in komposteringsutgifterna med råge.

Kan man bygga själv? Jo, visst. Här kan du läsa en bra artikel publicerat i lCA-kuriren som beskriver hur man gör:

Du kan bygga en ganska enkel behållare själv. Det viktigaste är fortfarande och för all framtid att du sköter om den väl! Läs mer >>

Dyrt att inte sopsortera

  

Gunilla Skog skriver i Göteborgs-Posten om en kraftfull höjning av soptaxor i Göteborg. Skillnaden mellan de som sopsortera fullt ut — med hjälp av Bokashi eller kompostering — är hela 2354 kr.

Soptaxan höjs med nio procent.    Kostnaden för en del villaägare blir 2 788 kronor, men den som sorterar väl slipper undan med 434 kronor per år.

Höjningen införs den 1 januari 2009 och motsvarar cirka 30 öre per dag för villaägare som sorterar sitt avfall. Den som behöver tömning varannan vecka ska betala 889 kronor per år. Lägsta årsavgiften 434 kronor gäller bara dem som har egen kompost, sopsorterar väl, nöjer sig med litet kärl och får sophämtning var fjärde vecka.
Stora barnfamiljer och andra med stora kärl som kräver tömning varje vecka betalar den högsta avgiften på 2 788 kronor. Beslutet har fattats av kommunfullmäktige och beror till stor del på höjda transportkostnader…
>>Läs mer på Göteborgs-Posten