BOKASHI I MYANMAR DEL 2

Har du inte läst första delen av Myanmarberättelsen så finns den här – Bokashi i Myanmar del 1!

Vid det här laget vet ni att vi håller på med ett bokashiprojekt i Myanmar! Vi kommer att fortsätta att berätta mer om det här otroligt spännande projektet, och här kommer del 2:

Hur kom vi igång här?
Av en slump, råkade jag (Jenny) träffa två fina tjejer som nu är delaktiga i projektet här. Diana, från Tyskland, som är utbildad filmskapare och har pluggat språket Myanmar i Berlin (något som typ INGEN gör!!). Och Steffi, från Belgien, som är farmacist, är van att driva företag i andra branscher, håller på nu att starta upp bokashi i Belgien och är, som Diana och jag, fullständigt lockad av Myanmar. Tillsammans pratar vi sju språk. 

Ursprungliga Myanmar-gänget – Steffi, Jenny, Diana & Inda

Här i Myanmar är det Inda och Aye som är kärngänget just nu. Inda råkade jag träffa när jag var här med min dotter för ett år sedan.

Inda pratar bra engelska och var när vi träffades munk. Munkar får prata med folk, men märkligt nog gör han inte det jämt — vi hade bara tur att vi kände båda två att det viktigt att prata med varann, den där dagen på tempeltrapporna. Vi höll kontakt i många månader, engelskträning för honom och jag fick lära mig mycket om allt möjligt. Han är en superhärlig kille med så mycket potential.

Inda, Jenny & Stina på tempeltrapporna

Under tiden gick jag och funderade om inte jag skulle starta ett Bokashiprojekt i Myanmar, att jobba med Bokashi utomlands är något jag har velat göra sedan många år tillbaka och nu var ju Malin anställd hemma i Sverige, min dotter hade flyttat hemifrån och hag hade avslutat en lång relation. Ett bra tillfälle, med andra ord.

Sedan ändrades läget över en natt. Det visade sig att Inda hade lärt sig koreanska i smyg, för att kunna lämna munklivet och skaffa jobb i Korea. Ett så-kallad 3D-jobb, dangerous, dirty and demanding. Det finns en lång, lång historia bakom detta, men det var den enda utvägen, det förstår jag nu efter många långa diskussioner. Jag var lite chockad, han är alldeles för smart och utbildad för att kasta sig in i denna tuffa och farliga värld. Så jag “kom ut” med mina Bokashiplaner, skulle han kunna tänka sig vara med på detta istället? Med en riktig lön och allt som hör till. Det kunde han, och gärna! Det visade sig att han hade en flickvän sedan många år tillbaka (munkar är inte alltid vad man tror!), och i hans fall var detta med att vara munk ytterst ofrivilligt. Han hade varit munk sedan han var 6 år, utan att kunna välja själv, och utan att kunna hitta en utväg. Finns det inga pengar i familjen har man inte många val i livet här.

Små munkar Bokashi Myanmar

Det var en jättechansning för mig, och för honom med, vi kände inte varann egentligen. Men ibland leds man rätt rent instinktivt, och just denna gång var det så. Jag, Diana och Steffi kunde inte ha hittat en bättre kille att göra detta med. Och han trivs lika bra med oss, det är inte ett dugg komplicerat.

Och flickvännen? Det är ju Aye. De förlovade sig offentligt för två veckor sedan efter alla dessa år, en stor sak här och något som de nästan inte trodde själv på längre då de hade kämpat så länge för att få livet att funka för dem. Det är otroligt härligt att få vara med på denna resan med dem (och igen, allt hänger på att man har lite, bara lite pengar att komma igång med).

Bokashi Myanmar
Inda & Aye

Vad vill vi göra?
Vi har ju andra som vill vara med här i Yangon, många förstår att detta med Bokashi och EM är framtiden och att vi kommer lyckas. De vill vara med, om de kan. Just nu fokusera vi på att etablera organisationen här, att komma igång med vår “Bokashi yard” där vi kan köra demos och utbildningar, och visa rent praktiskt hur man gör med allting.

Ströproduktion och begynnande trädgård på Bokashi Myanmars bakgård

Vi har en rad riktiga projekt som är startklara, jag ska berätta mer om dem sedan. Men helst vill vi ha lite mer struktur i det vi gör, ha en fungerande produktion  av Bokashiströ och andra produkter och tillräckligt med egen erfarenhet för att kunna säga “gör så här, inte så här”. Och vi är så väldigt glada att ha ett hus vid vår “yard” , det hade inte gått annars i det här monsundränkta landet.

Monsun Bokashi Myanmar
Monsunsäsong i Myanmar

Livet i Myanmar
Länge var vi inte säkra på var vi skulle ha vår bas, men det blev klart och tydligt efter ett tag att mest miljöintresse och flest potentiella samarbetspartners fanns i Yangon (Rangoon). De flesta organisationer har sin bas här – det är en mångmiljonstad med allt kaos som hör till, och det är många som vill och kan göra skillnad på olika sätt. Samtidigt är det en väldig utsatt stad, med en ständigt växande befolkning, ett allt större gap mellan de som har och de som inte har, och stora områden som vi lätt skulle kunna kalla för slum. 

Fattigt område i Rangoon, Myanmar

Fast nu, när jag har rört mig här ett tag, känner en del folk, och blivit lite hemtam i några av dessa områden, skulle jag inte använda ordet slum. Det har någon innebörd som inte riktigt passar, folk har ju sina liv och sin värdighet; sina familjer och sina affärer, deras liv är lika nyanserat som våra, bara lite enklare. Efter ett tag ser man det inte längre, det är som det är. Men inofficiella områden finns det gott om, shantytowns som har vuxit upp bredvid tågspåren, floden och industriområdena. Inte mycket är reglerat här, fast det som är reglerat är så otroligt byråkratiskt det går inte att fatta ändå. 

Hur folk lever här har jag börjat förstå så smått, men det som stör mig varenda minut av varenda dag när jag är ut och rör på mig är alla sopor. Det här landet drunknar i plast, precis som alla andra. 

Plast, matavfall, djurmat?

Vad kan man göra åt skräpet?
Det finns många organisationer och andra krafter som är med och försöker göra skillnad, de flesta vill att vi ska samarbeta mer med dem så fort det går. Vi har varit med på några cleanup days, men så oändligt mycket mer behövs. Och i ett land som detta, där det inte ens finns el till ens hälften av invånarna och något så enkelt som trottoarer inte funkar, kan man inte förlita sig på att “någon” ska fixa det.  “Någon” är ju vi! Och medan hela världen pratar om plast helt plötsligt (bra! bra! bra!), ser jag som vanligt bara allt organiskt avfall. 

Här i Yangon gör staden faktist en rimligt bra insats att samla upp soporna och köra dem till de överfulla deponier. Ute på landet är det något annat, det finns ingen sophämtning överhuvudtaget.

Ihopsamlat skräp – mest plast och matavfall

Soporna bränns, eller grävs ner, eller ligger bara på marken.
Det är ju ingen idé att skylla på folk, bakgrunden i ett sådant här land är inte som vi är vana med. Folk förstår inte. De kämpar med så mycket annat. Det skulle behövas en jätteinsats med utbildning för att ändra sopsituationen här. Men samtidigt, behövs det ju en jätteinsats för nästan allt möjligt, så varför ska vi tro att just detta ska prioriteras?

Skillnaden mellan skräp och skräp

Organiskt avfall är inte skräp!

Grundproblemet, som jag ser det, är att ingen förstår skillnaden mellan organiskt och icke-organiskt avfall. Mellan plast och frukt/grönt och matrester. Helt ofattbart för oss nu kanske, men tänk tillbaka. Det var inte så länge sedan vi gjorde samma dumheter själva. Så där någonstans får vi börja. Vårt slagord är att “Organic waste is not trash”.
Genom att jobba ihop med de andra “avfalls”-organisationerna, kan vi komma in i detta. Vi kan ju inte stå för en massiv utbildningskampanj, men andra kan. Däremot så har vi en fantastiskt enkel och fin metod som kan vara som en pusselbit i lösningen. Bokashi vill vi lära ut till så många vi kan!

Vill du stötta Bokashi Myanmar? Vi använder det vi tjänar på Bokashi.se för att sponsra projektet i Myanmar. Du kan stötta projektet direkt genom att skänka en slant här!

Följ oss på Facebook i gruppen Bokashi Myanmar och på bloggen (på engelska).

Hälsningar från Jenny i Myanmar!

Närproducerat bokashiströ

Häromdagen besökte Malin vår lokala producent av bokashi-strö. Nils-Erik och Gunnar på Assareby kvarn heter herrarna som maler vetekliet i sin kvarn, fermenterar det i många veckor och packar det till sist i påsar.

Knappt en timme från oss – det kan man kalla närproducerat!! Och vilka omgivningar dom har, helt otroligt vackert!

En gång i månaden hämtar vi sedan ströet, och denna gången passade Malin på att praoa lite och lära sig hur allt går till. Besöken avslutas alltid med att man bjuds på kaffe! Hur mysigt som helst!

Glad prao-elev

Vi ska öka vår egen svenska produktion av bokashiströ här på bokashi.se, inte minst för att slippa de långa transporterna samband med import från andra länder. Och eftersom Jenny och Bertil sedan starten för 10 år sedan själva har tillverkat strö vet vi precis hur man gör! När företaget växte hanns det inte med att tillverka allt själva och därför köper vi en del från Holland. Nu har vi större möjligheter igen att göra mera strö själva, och det ska vi!

EM-1 och melass är vi noga med att alltid köpa från certifierade EMRO-leverantörer eftersom vi vill ha den patenterade mikrobblandningen och inte någon av alla de kopior som finns hos andra leverantörer.

Kvarnentrén

Tack för titten!

/Malin & Jenny på bokashi.se

Bokashi i Myanmar del 1

Visste ni att vi håller på med ett bokashiprojekt i Myanmar (Burma)? Vi vill såklart berätta mer om det här otroligt spännande projektet, och här kommer del 1 av berättelsen:

Myanmar. Inte så långt ifrån Thailand, fast som en helt annan värld. De flesta av oss känner igen det som Burma, det var så det kallades fram till 1989 eller så. Inte något land man brukar åka till på semester då det har varit en militärdiktatur sedan 60-talet — avskärmat och isolerat som få andra länder.

Ja, här har vi hamnat med vårt bokashiprojekt. Och det känns så himla rätt!!

Vi satsar långsiktigt och seriöst med detta, det kommer ta många år och vi vill att det ska funka på riktigt. Inte bara en sådant där flumprojekt där man pratar mycket och får lite gjort. Här ska vi komma igång med Bokashi, sprida budskapet kors och tvärs över landet, och se till att allt mindre organisk avfall hamnar på soptippen. Att det blir möjligt att odla på gathörnen mitt i storstaden, och enklare att skapa mer stadsgrönska. 

Krukväxter hängande från husväggar på en vanlig gata i Myanmar
Gröna växter finns det här och där

Det väcker så många frågor när jag väl börjar berätta, men häng med så ska jag beskriver varför vi är här, hur vi har tänkt jobba och vad vi har för mål. 

Det här är inget stort, offentligt projekt. Det är något vi har hittat på själv för att vi brinner så extremt mycket för Bokashi. Än så länge finansierar vi hela projektet privat, genom vår försäljning på bokashi.se (all vinst går till detta) och med egna besparingar. Förhoppningsvis kan vi få stöd utifrån så småningom, när vi har visat vad vi går för, då kan vi verkligen komma någonstans!Läget nu är att jag, Jenny, är i Myanmar sedan en månad tillbaka och kör igång projektet. Det är min tredje besök i år: för precis ett år sedan var jag här som turist (och blev blixtförälskad i landet) och i mars/april var hela vårt team här för att kolla om det verkligen var så smart som vi trodde. Svaret var ja, så i juli körde vi igång! Jag räknar med att vara här fram och tillbaka under några år för att driva detta på riktigt.

Så här kan produktion av bokashiströ se ut!

Vi är ett blandat gäng av lokala människor och européer, men främst är det vi (bokashi.se) som driver projektet och står för kostnaderna. Vi har haft en sådan otroligt tur att vi hittade ett par fantastiska människor här som är med från början; och vi har träffat några till som vi kunde gott tänka oss ha med sedan när vi har råd.

Några ur gänget som jobbar med Bokashi Myanmar

Vad vill vi?
Jo, precis som i Sverige, vill vi att folk ska sluta slänga matavfall!Att det ska bli jord av alltihop. 

Det här handlar om två av de stora problemen här i världen, mängden mat- och organiskt avfall som skapar klimatgaser och är svåra att hantera, och brist på bra jord, jord som är ren, och näringsrik och mättad med kol. 

Ni vet så väl hur detta hänger ihop: gör vi Bokashi av organiskt avfall får vi bra jord. Så enkelt är det. Man löser två problem samtidigt och får otroligt mycket på köpet!

Bokashi fungerar överallt, till och med i Myanmar där det mest finns sand!

Vi vill att kolet hamnar i marken!
Något som jag verkligen bryr mig om är detta med kol i marken. Det kan vara lite abstrakt men vi kommer att höra SÅ mycket mer om det i framtiden. Kol är ju allt som en gång har levt, C i det periodiska systemet. Allt som lever är i princip kol: var enda en av oss, varje djur, växt, träd, fisk, mikrob, you name it — tillsammans utgör vi “biomassan”. Det finns tre andra ställen där kol (carbon, C) finns i mängder: i atmosfären, i havet och i marken. 

Det vi vet mycket väl är att det finns alldeles för mycket kol i luften. Det finns rätt mycket i havet. Men kol i jorden är en bristvara. Det är det vi kallar för humus, mull; det är det som gör en bra jord fertil och bra. 

Så det är inte svårt att räkna ut – vi behöver se till att så mycket kol som möjligt hamnar i jorden. Vi behöver anstränga oss på varje nivå, i varje land, i varje villa, stuga, lägenhet, kolonilott, gård och skola för att se till att allt som kan hamna i jorden faktiskt gör det. 

Och då menar jag att det ska hamna under jorden. Hamnar det på ytan är det självklart bättre än om det hamnar på soptippen (marktäckning ÄR ju bra), men hamnar det i gott skick under jorden så är det optimalt. 

Plast, organiskt avfall och allt möjligt annat dumpas överallt

Och det är precis detta vi gör med varenda bokashihink. Mer storslaget än så kan det egentligen inte vara.

Tillbaka till Myanmar
Alltså, min drivkraft här i Myanmar är precis det samma som i Sverige: mer kol i marken. Vi har kört i gång Bokashi i Sverige och tillsammans med våra kollegor även i Norge och Danmark. (Steffi som är med i vårt team här startar nu även bokashi i Belgien.). Under åren har jag jobbat med bokashifolk i många länder (jag driver ju bloggen Bokashiworld på engelska) — vi är många som samarbetar runt detta, att sprida bokashibudskapet runt hela jorden. 

Men det är trots allt ett långt steg till Myanmar. Hur i hela världen blev det just Myanmar, brukar folk fråga mig….

Så konstigt är det inte egentligen. Jag har rest mycket under mitt liv, var ut och luffade länge i mitten på 80-talet, och upplevde Asien som det var då. Fattigt, enkelt, magiskt och nästan ingen plast. Jag kom aldrig till Burma då fast jag försökte, verkligen. Landet var så gott som avstängt. Sedan fick jag aldrig till det tills min dotter ringde för ett år sedan, från Columbo eller någonstans, och undrade om jag ville träffa henne efter många månader hemifrån. OM jag ville? Ja! Och två veckor senare sågs vi i Yangon, den största staden i Myanmar, som förr i tiden hette Rangoon. 

Jenny & Stina i Myanmar juli 2017

Det var som ett tidsresa att landa här. Ja det finns bilar, och mobiler, och internet sedan några år tillbaka, och ett par stycken KFC. Lite el här och var. Men annars var det ungefär som det Asien jag hade lärt känna på 80-talet. Alla går i sina longyis (typ sarong), folk är vänliga och charmiga och öppna, och det finns så lite materiellt att bry sig om att det materiella inte står i vägen jämt. Nej, jag är inte naiv när det gäller fattigdom och politik och brist på demokrati, men jag känner en värme här jag har inte upplevt någon annanstans. Och det var just detta som gjorde att jag vill vara här. Ofta, och länge, och försöka använda min kunskap och erfarenhet och i viss mån pengar till att göra något vettigt. 

Företaget därhemma
Företaget i Sverige driver vi helhjärtat, Malin tar hand om allt på kontoret, vi har fyra killar som fixar all produktion, leveranser och annan logistik. Jag jobbar varje dag med det jag kan härifrån och Malin och jag håller tätt kontakt. Så på inget sätt har vi tappat fokus! 

Om något, är det tvärtom. Jag kan tycka att det är lite svårt att driva företag ibland, inte för att jag inte kan, (jag har ju hållit på med företagande i typ 30 år) men för att just detta med att tjäna så mycket pengar som möjligt, att maxa vinsten jämt jämt jämt – det är ingen större drivkraft hos mig. Med bokashi.se vill jag att vi ska förändra Sverige (och det gör vi ju); med Bokashi Myanmar vill jag att vi ska förändra livet här (och det kommer vi att göra).

Men nu är jag så taggad att tjäna pengar där hemma! Ju mer vi säljer, ju mer vinst vi får att kunna driva projektet här. Ju mer ni köper av oss i Sverige, ju mer vi kan få gjort här! Så! Kom och köp!! 

Jenny tittar ut genom ett fönster i ett tempel i Myanmar
Hälsningar från Jenny i Myanmar!

Följ oss på Facebook i gruppen Bokashi Myanmar och på bloggen (på engelska).

Diana har gjort en väldigt fin 5-minuterfilm som berättar mer om hela projektet. Se den här!

Potatis, äntligen potatis!

Hur går det med dina potatisar? Trivs de i bokashijord hos dig? Det gör de hos oss!

Jag bryr mig inte om det där att de inte vill ha för mycket näring. I tio år har jag odlat i bokashijord som har blivit mer och mer porös för varje år! Jag kör en 6-lådors-rotation med mina lådor och för det mesta går det bra. Men förra året fick jag faktiskt lite problem med brunröta så i år har jag hoppat över potatis helt. Jag tror nog att det ordnar sig sedan. 

Det är inte mycket som slår egenodlad potatis!

Något som är viktigt i sammanhang är att bokashi och EM gör jorden stark och motståndskraftig. Det löser ju inte allt, men en frisk jord ger växterna en mycket större chans att må bra!

Hur gör du?

/Jenny på bokashi.se

Surjordsväxter och Bokashi

Många undrar om bokashi skulle vara extra bra till just surjordsväxter som rhododendron, funkia eller blåbär, då bokashi är väldigt surt i sig själv.

Svaret är ja — bokashi funkar perfekt! Men inte för att det är surt, utan för att det tillför bra näring och energi till jorden. Det gör faktiskt inte jorden surare än den är, så det spelar ingen roll om dina växter är surjordsväxter eller vanliga. 

Surjordsväxter gillar bra jord – bokashijord!

Bokashi har ett lågt pH när du tömmer den ur hinken, med ett pH-värde runt 3,5-4. Men efter ett par veckor i jorden har den samma pH som omgivningen. Och därför passar den överallt. Har du tillgång till en pH-mätare kan du testa själv, eller fixa en burk med lite jord och vatten och köra ett pH-test med lackmuspapper! Det är alltid spännande att lära sig mer om hur jorden fungerar!

/Jenny på Bokashi.se

Planteringsjord – ja eller nej?

Köper du hem säckar med jord för att blanda med bokashi i krukor och urnor? Lugn, det gör vi med. Om man ständigt skapar nya projekt hemma (ehmm…) är det svårt att inte släpa hem några säckar här och där. Men det blir MYCKET mindre jordinköp än om man inte hade bokashi.

Byttor och hinkar med Bokashi i botten, halm och spån i mitten och sist lite planteringsjord på toppen – växer fantastiskt bra!

Läs mer om hur man kan kombinera köpejorden med Bokashi direkt i krukor och hinkar för att få riktigt fin jord här!

Något att tänka på är att de flesta jordar man köper är gödslade på något sätt, naturligt eller med kemikalier. Rent tekniskt spelar det ingen roll för bokashins skull, det blir en bra resultat hur man än gör. Det som är viktigt är att man får en bra torvkonsistens i jorden, och det får man med köpjord. 

2 nygjorda odlingslådor med en lasagne av olika sorters organiskt material i, och bara lite planteringsjord på toppen!

Läs mer om hur man bygger jord i en ny pallkrage här!

Gödseln som följer med i jorden håller oftast runt 4 veckor. Så när du blandar med bokashi blir det lite väl mycket näring i första början; det är kanske svårt att reglera men bra att känna till.

Har du inte möjlighet att blanda ut ditt köpjord med bokashi innan du planterar, kan du ändå få med bokashimagi i jorden sedan — vattna med lakvatten eller vår fermenterade näring “EM flytande gödsel”.

EM flytande gödsel – som lakvatten, fast kontrollerad näring och ingen lukt!

Lycka till med allt!

/Jenny & Malin på Bokashi.se

EM flytande gödsel

Vi är så glada över att kunna ha en fantastisk ny gödselprodukt i butiken! Den kommer att göra underverk i varje trädgård! Vi kommer att skicka med den med alla startkit istället för ströare eftersom vi tror att dom flesta redan har en glas- eller plastburk hemma och det är mycket roligare att kunna skicka med denna fina produkt! Det går även att köpa gödningen i provflaska 250 ml i webbshopen för 29 kr. Så småningom kommer vi även att ha den i 1 liter och 2,5 liter.
Det närmaste vi har kommit en fermenterad flytande växtgödning hittills är det egna Bokashi-lakvattnet som kommer ut ur kranhinkarna. Fantastisk näring och välgörande mikrober. Nackdelen med lakvattnet är att det luktar väldigt mycket, det är svårt att veta exakt vad det innehåller eftersom det beror på vad man har haft i just den hinken, och sist men inte minst – man kan inte vara säker på att alla hinkar ger något lakvatten så det är inte alltid man har tillgång till denna fina näring. Dessutom är det inte alla som har kranhinkar!
Inte att förväxla med sirap!

Här följer en ingående beskrivning om fördelarna, användning, dosering och forskning. Trevlig läsning! /Malin på Bokashi.se

Så här stor sallad kan man få när man vattnar med lakvatten!

EM flytande gödsel är en fermenterad växtnäring som bygger på ekosystemets principer och återför energi, växtnäring & levande fotosyntesbakterier till jorden. Kolcykeln sluts och varje användning blir  en god insats, både för mikrolivet och för klimatet. Väl i jorden  fungerar den som en katalysator och skapar ett aktivt biologiskt liv med en stor tillväxtfrämjande effekt.

Hur Fungerar det?
De levande fotosyntesbakterierna i EM flytande gödsel fixerar både CO² och kväve. De fermenterande EM-mikroberna producerar även en mängd bioaktiva ämnen som växten kan ta upp direkt och som stimulerar tillväxten.
Bland dessa finns antioxidanter, vitaminer, enzymer och aminosyror. Mikroberna i EM-konsortiet är 100% naturliga, de bryter ned och mineraliserar organiskt material med samma processer som utvecklats under evolutionen. Det ger näring i en form som är anpassad efter växternas behov. Samtliga mikrober i EM-konsortiet är gedigna isolat och produceras av EMRO, Japan.

Fördelar med den nya kretsloppsbaserade näringen EM flytande gödsel:

  • EM flytande gödsel är full av energi och naturligt mineraliserad
  • De levande EM-mikroberna effektiviserar mineraliseringen och humifieringen
  • EM flytande gödsel innehåller fotosyntesbakterier som fixerar CO2 och kväve
  • EM flytande gödsel bygger med tiden upp biomassan i jorden och ger en mer fertil jord med bättre struktur med en större förmåga att hålla näring, vatten och luft
  • EM flytande gödsel är kretsloppsbaserad, klimatsmart och sluter kolcykeln

EM flytande gödsel skiljer sig från ren mineralgödning på följande sätt:

  • Den stimulerar tillväxten av mykorrhiza och andra probiotiska mikrober
  • De levande EM-mikroberna besätter snabbt organiskt material och skapar ett stabilt system med litet utrymme för patogena arter
  • Näringen är naturligt mineraliserad av jordmikrober, dvs med samma processer som utvecklats under evolutionen och därför väl anpassad för växterna
  • EM-mikrobernas metaboliter är tillväxtfrämjande, t.ex antioxidanter, enzymer, aminosyror, vitaminer och organiska syror
  • Den innehåller humus och fulvolsyror
  • Näringen stimulerar och upprätthåller en god mikroflora som samarbetar med växten i rhizosfären (rotzonen)
  • Fotosyntesbakterierna fixerar både kväve och koldioxid
  • Den innehåller lätt tillgänglig energi som stimulerar mikrolivet

ANVÄNDNING

  • Odling på friland och växthus
  • Planteringar, Parker och kyrkogårdar
  • Jordbruk
  • Trädgård
  • Betesmarker

DOSERING
Tillsätt näringen direkt i vattenkannan en till två gånger i veckan och vattna som vanligt. Normal dos är 20 ml växtnäring per liter vatten (två matskedar), men näringskrävande växter som tomater kan behöva upp till 40 ml.För yrkesodling kontakta Jan Röed, jan@botanic-culture.com

FÖRVARING
Förvara EM flytande gödsel i rumstemperatur men ej över 38 grader! (den tål minusgrader). Ej i sol. Det kan bildas en hinna som ser ut som vit snö på ytan när den inte används. Det är mjölksyra från de levande mjölksyrebakterierna och är ett positivt tecken på att mikroberna mår bra.

INNEHÅLL
Fermenterad häst-/hönsgödsel, grönt matavfall, nässlor, humus & fulvolsyror samt de aktiva mikroberna: Kväve- och CO² fixerande fotosyntesbakterier: Rhodopseudomonas palustris, Rhodospirillum rubrum. Mjölksyrebakterier: Lactobacillus plantarum, Lactobacillus casei. Jästsvampen: Saccharomyecs cerevisiae.

Kväve g/L 8,9
Fosfor g/L 1,0
Kalium g/L 4,0
Magnesium g/L 0,9
Svavel g/L 2,7
Mangan Mg/L 15
Järn Mg/L 195
Zink Mg/L 18
Bor Mg/L 2,2

Så småningom kommer vi att sälja EM flytande gödsel på  flaska 1L och dunk 2,5 L. För yrkesodlare finns 20 L dunk och 1000 L IBC.

EM/VETENSKAP
Ett av världens högst rankade universitet – MIT/Cambridge, gav EM-tekniken bekräftelse under den vetenskapliga hållbarhetskonferensen Universal Village i Nagaoy oktober 2016. Peer-review vetenskapliga rapporter kan beställas från: jan@botanic-culture.com.

Ett flertal pek finns även under fliken vetenskap. Nedan finns några utvalda pek:

  1. Bra inledande beskrivning av fotosyntesbakterien Rhodopseudomonas palustri:

Nature Biotechnology 22, 55 – 61 (2004)  Complete genome sequence of the metabolically versatile photosynthetic bacterium Rhodopseudomonas palustris.

  1. Metastudie som summerar 22 peer-review studier

Journal of Horticultural Science & Biotechnology (2013) 88 (4) 380–386, Effective microorganisms and their influence on vegetable production – a review

  1. Om EM:s funktion i jorden, mineralisering och humifiering:

Bras. Ci. Solo, 27:519-525, 2003Assesment of soil properties by organic matter and EM-microorganism incorporation

  1. Om fermentation och EM:s förmåga att konservera klimatgaser och kväve:

Universal Village 2016 Fermentation (Bokashi) versus Composting of Organic Waste Materials: Consequences for Nutrient Losses and CO2-footprint, Marlou Bosch et.al, Wageningen 2016.

Kål + bokashi = sant

Det är första året jag odlar kål. Jag började med att låta mina plantor nästan torka ut i tunneln (inte med mening förstås!). Och hade alltså litet hopp om att dessa krävande plantor skulle klara sig.

Jag planterade ut dom i min bästa pallkrage där jag grävt ner bokashi i flera år, där jag odlade ärtor förra året, och för att ge dom ännu större chans grävde jag innan planteringen ner två kranhinkar med färdigjäst bokashi. Det såg ut så här:

Åh vad ynkliga dom små kålplantorna såg ut när dom äntligen fick komma ut… Detta var den 13 maj:

Efter 10 dagar:

Och nu, efter 1,5 månad (utan gödsling):

Häftigt, eller hur!

Det jag lärt mig till nästa kålplantering är att inte sätta plantorna så tätt, att allt som jag sätter bredvid (sallat, dill, morot) kommer att bli antingen utträngt eller fullständigt överskuggat… Och att göra precis så med jorden som jag gjort! Proppa i bokashi!! 😊

Hur gör du med din kål? Vad samplanterar du med? Hur gödslar du?

/Malin

Odlings-sjukan…

Vad är det för fel på mig?? Jag ska bara gå ut i trädgården och hämta lite sallad till min lunchlåda, och KAN jag inte LÅTA BLI att gå förbi odlingstunneln. Och där står ju mina små tomatplantor och SKRIKER för att jag ännu inte har planterat ut dom i större krukor! Och allt står färdigt och bara väntar på att göras iordning… Hinkarna med hål i botten, bokashihinken som ska tömmas, det gamla gräset som legat och samlat på sig jordbakterier på marken, jordpåsen som jag ska fördela på toppen…

JAG.KAN.INTE.LÅTA.BLI!!!

Vad är detta för kraft som tagit över min kropp?? Det var ju bara en lunchlåda som skulle göras. Och Jenny sitter och väntar på mig på kontoret…

Så, jag fyller förnöjsamt mina hinkar med Bokashi, gräs, jord och sätter i tomatplantorna i alla hinkar utom en där det fick plats två physalis-plantor. Vattnar med utspädd Mikroferm för att ge extra skjuts till dom goda mikroberna.

Sedan åker jag till jobbet. Med bara lite dåligt samvete… (fast inte egentligen!!)

Och lunchlådan då? Jo, den blev gjord, och äten (3 sorters egenodlad sallad! Jag har aldrig ätit så mycket sallad i hela mitt liv!! 🙂 )

Och Jenny då? Det visade sig att hon också var sen på grund av något projekt som hon höll på med hemma!

Någon som känner igen sig?

/Malin på Bokashi.se

Behandling av buxbomsot med EM

EM är ett konsortium av naturliga jordmikrober

Mikroferm: EM i flytande form
Bokashiströ: EM ympat in i vetekli

Den aggressiva svampen Cylindrocladium buxicola kan konkurreras ut av naturliga jordmikrober och helt utan gifter. Metoden har utvecklats i Nederländerna och har använts under många år av de stora buxbomodlarna. Metoden har även stöd av forskningsrapporter.

Symtom: Bladen blir blekgula och faller sedan av. På undersidan av bladen kan vita sporer förekomma. Svarta streck på grenarna är vanligt.

Metoden är enkel, man sprutar plantorna med en lösning som består av Mikroferm, en grupp av naturliga jordmikrober (EM), samt vidhäftningsmedlet Guard2000. Under busken myllas bokashiströ ned ytligt. De probiotiska EM mikroberna konkurrera ut patogenen. Det är därför viktigt att få bra kontaktverka. EM mikroberna bryter ned det yttre cellulosa lagret som omger patogenens sporer. Sporerna blir fermenterade och dör.

1. Sprid bokashiströ under buskarna. Det gör ni för att fånga upp de infekterade bladen och förstärka jordens mikroflora. De räcker med ca 0,2 kg per m2 (0,2 kg = 1 L). Behandla höst och vår. Bokashiströ ger en långtidseffekt.

2. Spruta med Mikroferm och Guard2000. Mikroferm är ett tillväxtstimulerande preparat, som består av kväve och CO2 fixerande fotosyntesbakterier, mjölksyrebakterier och jästvampar. Dessa EM mikrober producerar mjölksyra, enzymer, vitaminer och organiska syror som direkt eller indirekt gynnar tillväxt och buxbomens egna försvar. OBS att EM mikroberna inte är registrerade som ett växtskyddsmedel utan att effekten är indirekt genom en positiv konkurrens.

Dosering vid behandling av Buxbom: 2ml Mikroferm/L rumstemperat vatten.

Viktigt att även använda vidhäftningsmedlet Guard 2000 i förhållande 1:1000 (1 ml/L sprutvätska). Detta för att väl täcka både över och undersidan av de vattenavstötande bladen. För akut sjuka buskar bör man behandla 1 gång i veckan under den första månaden. Därefter 1-2 gånger i månaden, i synnerhet efter regn eftersom patogenens sporer sprids med regnvatten.

Behandla även efter klippning och när buxbomen sätter nya skott.

Om du fått ett ordentligt angrepp så upprepa besprutningen med Mikroferm 2- 3 gånger och en gång per vecka i början.

Tänk på att Mikroferm är ett levande preparat och om ni har möjlighet att använda vatten utan klor så är det bättre.  Alternativet är att låta vattnet stå i rumstemperatur över natten i öppna hinkar eller kar så att klor kan avdunsta. Undvik om möjligt snabba temperatur förändringar. Det är viktigt att uppnå bra täckning vid besprutningen på både under och översida av bladen.

Ref: Agronomen Gert Top på Embo Tree:
http://www.embo-tree.eu/nl/contact.html.
Hemsidan har tydliga bilder som visar just före och efter behandling mot buxbomsoten.

LÄS MER: Buxbom. En lösning i sikt?

 

Gör jord av ditt matavfall!

%d bloggers like this: