Nu hoppas vi på Holms budskap

Foto: Dagens Media

Foto: Dagens Media

Ett kilo återvunnen plast minskar koldioxidutsläppet med två kilo.

Klart vi ska sortera! Nu är det Stefan Holm som slår på trumman för källsortering. Det går att sortera plast, det går att återvinna det, och det går att göra något bra för kommande generationer. Vad väntar vi för?!!!

I recycling.net skriver de om den nya kampajnen:

I en reklamkampanj som ska syfta till att lära Sveriges hushåll att källsortera sina mjuka plastförpackningar ställs hoppet till OS-guldmedaljören i höjdhopp Stefan Holm. Kampanjen pågår under vecka 46-47 kommer att synas i annonser i dagspress, samt höras i reklamradio.
–    Den förändrade insamlingen av mjuka plastförpackningar innebär stora miljövinster, säger John Strand, vd  för Förpacknings- och Tidningsinsamlingen. Tidigare har de flesta mjuka plastförpackningar bränts i kommunala förbränningsanläggningar, nu kommer de istället att användas till att producera nya produkter.
Källa: recyclingnet.se

Plast tar en himla plats i sophinken, och när det är väl borta så blir det inte mycket mer än matresterna kvar. Dags att skaffa en Bokashi hink och gör något bra med det med!

”Vi vill ha ett högre miljömål!” ropar Sverige

Pernilla Strid skriver i Miljaktuellt i dag om hur kyrkan pressar Reinfeldt om klimatet. Orsaken? Kyrkan har undersökt hur vi vill göra –vi som bor här i Sverige och vi som har barn och barnbarn att tänka på.

För många känns det som att vi redan gör allt vi kan – vi sorterar för fullt, använder bilen mindre, drar på en extra tröja hemma istället för att vrida på elementet. Vi pratar med barnen hemma och på skolan om miljön, vi diskuterar det på jobbet, i bastun och på ICA – vad mer vi kan göra? Hur kan vi göra det bättre?

Undersökningen bekräfter det vi redan vet – vi vill göra mer. Men också att vi vet att det krävs så oändligt mycket mer. Mindre snack och mer verkstad därute i den ”stora” världen.

Ärkebiskop Anders Wejryd kritiserar regeringen för bristande ledarskap i klimatfrågan inför ordförandeskapet i EU och klimatmötet i Köpenhamn. Enligt Svenska kyrkans egen undersökning är svenska folkets ambitioner högre än regeringens.

Regeringen har fortfarande en bit kvar att vandra om den ska visa ett tydligt ledarskap och en trovärdig svensk klimatpolitik som bidrar till global rättvisa, skrev ärkebiskop Anders Wejryd på DN Debatt igår.

Enligt Wejryd kan och bör Sverige minska sina egna klimatpåverkande utsläpp med 40 procent till 2020. Samtidigt bör vi bidra till utsläppsminskningar i motsvarande omfattning i u-länder och hjälpa de fattigaste att anpassa sig till ett förändrat klimat.
Läs mer här i Miljöaktuellt >>

Så hur är det med Bokashi och växthusgaser?

Calendula

Funderar du över vad som egentligen händer i Bokashi processen? Blir det växthusgaser om vi alla börjar använda Bokashi hemma?
Vi vet ju att nu för tiden samlar man in matavfall för att göra biogas – just för att så mycket metan produceras. Grejen är att Bokashi är baserad på en helt annan process – en process som är mycket miljövänlig när det gäller växthusgaser. Från miljösynpunkt är det en av de bästa sätten att ta hand om köksavfall.

Ta ett djup andetag och läs varför!

”Det är inte alls fråga om jäsning rötning utan om jäsning syrning. Det är det som är själva poängen. Skillnaden är att vid rötning går nedbrytningen ytterligare flera steg längre, nämligen ända till proteinernas upplösning och som frisätter bland annat metan gas och flera kolväten (den stinkande doften). Vid Jäsning-Syrning däremot sker nedbrytningen bara till en viss grad och avbryts när ph har sjunkit till en viss nivå och där det organiska materialet konserveras. Kvalitén som utvecklats är ett försmält material som mycket snabbt omsätts i biomassa av levande organismer i marken ex-vis. Jäst och mjölksyrebakterier har dessutom utvecklat biologiska mervärden i materialet i form av aminosyror, vitaminer och enzymer som gynnar de flesta livsformers ämnesomsättning.

Det är detta som gör Bokashin så intressant att det handlar om en kombination av nedbrytning och konservering. Det är sant att en del gas bildas i processen och som vid all normal jäsning handlar om koldioxid. Det är emellertid av ringa betydelse. Kompostprover vid Attleverket i Örebro har visat att ex-vis amoniak utsläpp minskat och att den bundna ammoniaken i komposten ökat. Bokashi innehåller också fotosyntetiserande bakterier som tar kväve och svavelväten ur luften och omvandlar det till biomassa. Effekten blir minskat läckage av drivhusgaser.

Med biologiska utgångspunkter finns det ingen bättre teknologi för återvinning än EM-Bokashi. Nästan allt biologiskt material återupptas och gynnar tillväxt av biomassa samt sker en ökning av biologiska värden som ytterligare gynnar tillväxt av biomassa.  EM-Bokashi är ett effektivt sätt att åstadkomma en ökning av biomassa vilket är unikt i vår civiliserade och högteknologiska värld. Huvudproblemet är att vi tär på biomassan och upplever därför tilltagande miljöstörningar. EM Bokashi är därför en i hög grad viktig angelägenhet för oss att sprida till så många som möjligt.”

Men stor tack till Kai Vogt Westling, Greenfoot (representant för EM Effective Microorganisms i Sverige)

Prisons go green in Washington

Compost

Nu när hela världen följer med spänning det som händer i Washington, så kommer vi med en helt annan typ nyhet därifrån. Japp, kompostering i Washington! 

Phuong Le på Dailypress.com skriver om ett nytt och grönare liv backom murarna:

Producentansvar för batterier

Batteries

I förra veckan beslutade Regeringen att införa producentansvar för alla typer av batterier från och med årsskiftet. Genom beslutet blir EU:s batteridirektiv genomfört i Sverige och man ställer samtidigt högre krav på insamling och återvinning av batterier.

Miljöminister Andreas Carlgren, säger i ett pressmeddelande att Sverige är bland de bästa i världen på att samla in batterier, något som har varit viktigt för att undvika att miljöfarliga ämnen sprids. Men resursslöseriet för sådana batterier som inte är farliga måste stoppas.
   I den nya förordningen ställs krav på producenterna att samla in ännu mer batterier än idag. Kraven höjs successivt och 2016 ska 75 procent av alla små batterier samlas in. För övriga batterier, bland annat bilbatterier, ska 95 procent av alla batterier samlas in redan nästa år.
   En viktig ändring är att även icke-miljöfarliga batterier som samlats in ska återvinnas. Tidigare har nästan bara miljöfarliga batterier återvunnits och övriga lagts på deponi.
   Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2009.

Källa: recyclingnet.se 2008-11-03

Sortera matavfall och…betala MER!

Sophämtning

Helt otroligt att man ska betala för att sopsortera!!

Nu blir jag upprörd igen.. Medborgarna i Karlstad uppmanas att vara duktig och sortera matavfall – det är ju självklart bra för miljön. MEN! Sedan visar det sig att projektet blir en dundersuccé. ALLA vill vara med.

Då tänkte kommunen till – oj då, detta blir lite väl dyrt. Grubblar lite till. Hur fixar vi detta? Hmm, får väl höja soptaxan, inte kan vi göra något gratis när det finns pengar att tjäna.

Läste häromdagen hur det gick till i Karlstad: ”Matsopor ger dyrare hämtning” skrev de i rubriken, tyvärr är det inte upplagt på nätet. Men så här lät det…

Nästan alla villor i Karlstad vill vara med och sortera sitt matavfall.

Därför blir sophämtningen dyrare.

Och mer i NWT: ”Stor ökning av soptaxan föreslås” Här skriver de att ”Enligt förslaget skulle höjningen för hushåll med varmkompost öka med hela 22 procent.” Finns det en mening i detta? 

Precis som det gick till i Stockholm för några månader sedan. ”Konstigt att betala för insats för miljön” skrev DN. Och visst kan man hålla med, konstigt är det minst man kan säga.

Kanske billigare och mer effektiv att ta hand om det själv. Bokashi anyone?

Bokashi i framtidens kök!

Foto: Philips 

Bokashi är här för att stanna! Och det kan vi gläda oss åt! Inte minst för att detta futuristiska koncept lyfter fram det som är viktigt här i livet — gemenskap och hållbarhet. Detta är inte bara gadgets-for-the-sake-of-gadgets, det ligger ett mer modern tankesätt bakom som satsa på att göra livet lite roligare, lite mjukare och vänligare, och lite mer hållbart.

Just nu så finns det inget Bokashi lösning så som Philips har gjort här men det är inte alls otänkbart att det bli av. I grund och botten det vi gör här och nu är samma sak som detta — de EM Effektiva Microorganismer i Bokashiströ fermentera maten och denna används sedan i trädgården. Som jag förstår det, det som händer här är att matresterna ”försvinner” i ett hål i bordet. Någonstans under bordet malas maten och blandas med Bokashi, dräneras och komprimeras på något sätt. Den färdiga produkten är en tablett som är fullt fermenterad och mycket komprimerat — men är i princip samma sak som vi får ut av våra hinker idag. Tabletten kan stoppas in i jorden direkt där det omvandlas till bra gödning, precis som vi är vana med.

Jag kan tänker mig det kommer att bli många spännande lösningar i framtiden som bygger på Bokashi grundpelaren. Det ska vara spännande att se vart det ta vägen, bara fantastin får flöda. Vi är — här och nu — i pionärfasen av en framtids utveckling som verkar går hand i handske med det som behövs för en ecovänlig framtid. Våra hinker är inte lika sexiga som Philips bord men resultatet är ju precis samma — vi får maten tillbaka till jorden där det hör hemma. Och hurrah för detta!!

http://www.cnet.com/8301-13553_1-10069193-32.html

Sista dagarna att slänga plastpåsar!

 

Från och med 1:e november ska vi inte slänga plastpåsar längre. 
I de allra flesta Svenska kommuner är det – äntligen – dags att sortera ut allt mjukplast. Plastpåsar och annat mjukplast ska inte brännas längre och det får vi fira. Mjukplast som samlas in ska bli ny plast så det betyder inte att frosseriet med plastpåsar tar slut. Men det är väl ett steg i rätt riktning — det är billigare (=mer resurssnålt) – att producera ny plast från ”gammal” än från helt nya råvaror.

Och råvaran då? Det är olja och ofattbara mängder går till att producera plasten. När den bara bränns som sopor efter att ha används i några få minuter så är blir det samma sak som att bränna olja direkt. Energi och värme i all ära men speciellt miljövänligt är det knappast när så mycket plast bränns i de stora sopförbränningsanläggningar.

Inte heller blir vi riktigt av med alla sopor som bränns. Mattias Hagberg beskriver det i sin ny bok Skräp,

Kvar efter förbränningen blir aska. Eller rättare sagt stora kakor med slagg och gifter. Ungefär tre fjärdelar av soporna omvandlas till rök, en fjärdedel till slagg och aska. Aska och slagg som slutförvaras på soptippan i väntan på att miljöingenjörena ska komma på ett system så att man kan ta hand om gifterna.

Så bort med plastpåsarna! Frakta hem mindre plast, sortera bort det som inte går att undvika och se vilken skillnaden det blir i sophinken. Vad? Är det mest matavfall som finns kvar? Då är det dags att skaffa sig en Bokashi hink och ta hand om det med! 

Läs mer>>

Läs artikeln i DN ”De gräver djup i våra sopor” >> 

Läs artikeln i DN ”Också mjukplast ska återvinnas” >>

Green Gardening: Try bokashi for quicker composting

 

Ann Lovejoy är en amerikansk författare, skriver trädgårdsböcker och tidningsartiklar om allt som har med trädgården att göra. Här skriver hon på en Seattle news sajt om Bokashi som ett bra sätt att återföra köksrester till trädgården hemma. En mycket enkelt och effektiv lösning tycker hon …

A reader wants to recycle kitchen waste into the compost. She has a garbage disposal in her sink but prefers to use the food scraps rather than waste them. Can she rescue the food scraps and mix them into the planted pots on her tiny patio?

Composting food scraps in a small space is not easy, but it can be done. Rather than try to tuck food scraps into soil where potted plants already are growing, you might puree scraps in a food processor daily. The resulting slurry can be composted without attracting pests, or can be buried in soil, though it will take months to break down.

Over the years, I have tried many kinds of composting devices made for home gardeners. In my experience, indoor composting buckets don’t really work. Indoor or outdoor worm bin systems can work, but only for plant-based waste. And in small spaces, the bins are pretty hard to hide.

Happily, a simple composting system developed in Japan allows you to recycle all non-liquid food scraps, including dairy and meat. Called bokashi — the Japanese word for fermented organic material — the system relies on efficient microbes (EM) to transform leftovers into finished compost in four to six weeks.

EM bokashi is a lot faster than traditional composting and works in an entirely different way. Instead of rotting, bokashi ferments food waste, then breaks it down into enzymes and amino acids directly usable by plant roots. The fermentation stage takes about two weeks, and the composting phase takes between two to four weeks.

To use bokashi, you put all non-liquid food scraps into an airtight bucket with some bokashi starter, usually wheat or rice bran inoculated with beneficial microbes. When the first bucket is full, set it aside to ferment and begin filling a second bucket. /…/

Bokashi food recycling is practiced in many schools around the country and in more than 80 countries around the world.

Läs mer>>

Kompostturism: Slottsträdgården i Malmö

Foto: Jenny Harlen

Sista skörden var på gång när jag gick en rundvandring i Slottsträdgården i Malmö för några veckor sedan. Som tur var fick jag en pratstund med John Taylor, trädgårdsmästaren på Slottsträdgården sedan några år tillbaka. Här odlas allt ekologiskt — och gissa om han och kollegarna var stolt över de fina komposthögarna de hade precis byggt. En stor limpa i varje ”åker”, hur varmt som helst om man bara stoppar handen mitt i och drar ut en näve nästan-jord kryllande med maskar.

Foto: Jenny Harlen

Pratade lite med John Taylor om Bokashi, ett nytt koncept till och med för en trädgårdsmästare med sin rötter i England. Visste vore det roligt, tyckte han, om fler människor fick en möjlighet att inse att det finns en koppling mellan den mat vi äter och den jord den kommer från. Och om fler kunde återföra det de inte kan ätea själv –  tillbaka till jorden.

Slottsträdgården är hur fin som helst, men lite speciellt är det också i att mycket byggs på lokalt samarbete — det hela började som en trädgård för dem som bor i lägenhet utan egen plätt att odla på. De första spadtagen togs i 1997 — och då var det inte lättgrävt. Mycket kompost har det varit under åren alltså!

Foto: Jenny Harlen

 

 

Gör jord av ditt matavfall!

%d bloggare gillar detta: