Pellets — inte så dumt i Bokashihinken

Jag har länge funderat över pellets. Inte för att vi elda med dem hemma, vi använder ved för det mesta.

Utan för att använda i gröna hinkar istället för tidningspapper. De är ju ganska lätta att hantera, rätt lågt pris och enklare än tidningspapper att ta hand om i jorden.

Jag fick en säck med halmpellets av en hästtjej förra sommaren och har testat i gröna hinkarna. Måste säger jag är jättenöjd med resultatet. De tar upp mycket vätskan, går sönder till en gröt ganska lätt och det är enkelt att bara slänga på en näve när det behövs.

Så idag köpte jag en säck med träpellets för att jämföra. Granngården hade både halmpellets och träpellets. Träpellets (bild ovan) var från Stora Enso, kostade runt 50 kr för en 16 kilos säck. Hampellets kostade lite mer, 69 kr tror jag det var, säcken var ungefär samma storlek.

Hyggligt vetenskapligt testade vi uppsugningsförmågan på diskbänken hemma. Träpellets till vänster, halmpellets till höger. En halv liter av varje. Sedan hällde vi in en halv liter vatten i varje, sedan en halv liter vatten till.

Träpellets före:

 …och efter.

Efter några minuter började de mjukna upp och den första halvlitern var borta. När vi hade ätit lunch var den andra halvlitern borta och konsistensen var som tjock gröt. En halv liter till gick in och tog längre tid att absorbera men det gick.

Så det räcker för min del. Tycker det funkar helt ok, med ingen större skillnad mellan halm- och träpelletsen.

På plussidan: enkelt att göra, och skönt att slippa tidningspapper i jorden sedan. Sågspån bryts ner rätt fort i landet tillsammans med Bokashi. Kostar ganska lite egentligen.

På minussidan: Det är ju något som måste köpas och förvaras någonstans.

Men det är bra med alternativ. Och självklart kan man kombinera med tidningspapper/kartong och sådant precis som man vill. Bara att hitta en väg som passar just dig.

2 thoughts on “Pellets — inte så dumt i Bokashihinken”

  1. Tänker att det är hartzer i träpelletsen som försurar marken… nu var det länge sedan jag plugga på om just kompostering över huvudtaget… men ju mer kol (trä=massa kol) man slänger i desto mer kväve äts upp, desto mindre näring kvar i bokashin? Det är när man slänger i kolrikt material som en nedbrytningsprocess startar (istället för fermenteringen som var innan)? Hur som haver så är väl bokashikomposten redan sur från början och med träpellets eller dylikt i, så spär man på och det blir än surt? Lågt pH är ju inte direkt en optimal miljö att odla många grödor i… Förmodligen ändras detta snabbt när bokashin kommer ner i jorden, men jag förstår inte hur? Har det med bakterikulturen o göra o att de i bokashin är opportunister? Saken är den att jag har fått en kolonilott med klumprotsjuka vars kvalster, eller vad det är, trivs i sur miljö… jag vet inte om den som hade lotten innan var medveten om sjukan eller om jag kanske till och med har väckt dessa till liv som legat i lägre jordskikt (har grävt upp jord) och matat dem med sur kompost.. hm hm hm. Klurigt! Och jag vet inte om jag ska tänka att EM-A (super surt) ska hjälpa mot klumprotsjuka som är en förödande växtsjuka… Finns forskning här? Löv (som inte är sura som eklöv t.ex.) känns annars optimalt att använda… då har det inte gått åt mer än muskelkraft i energi väg för att få in materialet. Tidningspapper ackumulera aluminium då det tydligen används i framställningen av returpapper… (engelsk info)… men efetrsom vi har det i överflöd så känns det som att vi måste ta vara på det.. men nja, använder hellre löv..

  2. Hej Sanya! Många funderingar! Ska försöka svara så gott det går 🙂
    Viktigast av allt är att man skapar en frisk och levande jord, hur man gör är inte så viktigt men Bokashi är ett bra och enkelt sätt som fungerar för de flesta. Man behöver inte veta så mycket själv om hur det går till i jorden, har man ett levande jord med en massa mikrober och maskar så sköter naturen resten. Mindre sjukdom blir det, precis som det är i kroppen när man har ett aktivt immunsystem i en sund kropp.
    pH:et blir inte lågt i Bokashijord. När men gräver ner en hink så är det visst väldigt surt, 3,5-4,0, men efter ett par veckor har det kommit upp i det normala (samma som omgivningen). Alltså, inget problem odlingsmässigt. Kul att testa om man råkar har lite lackmuspapper hemma.
    Omvandlingen av Bokashi till jord är fascinerande och körs igång när de två mikrobkulturerna, i hinken och i jorden, kommer samman (och inte förr — det blir ju aldrig jord i hinken). Mer teknisk information och forskningsmaterial finns på http://www.emrojapan.com, har man en utbildning i ämnet kan man nog hittar mycket intressant att läsa.
    Om du ska köra igång med en “sjuk” kolonilott är det inte alls dumt att ta Bokashi och/eller EM till hjälp. Ju fler mikrober man har på plats ju bättre, när man allteftersom kommer upp i större mängder friska varelser så har de sjukdomsalstrande bakterier mindre chans.
    När det gäller tidningspapper har jag pratat med folk här i branschen och fick en rapport (som jag har slarvat bort) om hur det är med svensk tryckfärg. Det ska vara helt ok. Däremot ska man inte odla i kinesisk tidningspapper! Men man får bestämma själv, det är så många olika parametrar som ska vägas upp mot varandra.
    Lycka till med odlingslivet till sommar!
    Jenny

Leave a Reply

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.