Etikettarkiv: återvinning

Sköt om din bokashihink!

Alla hinkar från bokashi.se är gjorda av livsmedelsgodkänd plast – antingen återvunnen från Europa eller ny från Sverige.

När hinken är tömd kan man antingen diska den eller inte. De flesta av våra hinkar kan till och med diskas i diskmaskin. Oftast så räcker det bra att bara skölja ur hinken efter tömning, och så är det bara att använda igen. Då är hinken också riktigt ”inpyrd” av bokashibakterier, och det är bra för fermenterings-processen. Och slitaget på plasten i hinken blir minimalt, och du kan se fram emot att använda hinken länge, länge. Och det är ju det vi vill – att kunna använda våra saker länge istället för att köpa nytt efter kanske bara något år.

Hjälp, min hink luktar illa!
Men – ibland händer det ju att man känner att det nog skulle vara på sin plats med en ordentlig rengöring – efter en tids användning kan hinken ibland börja lukta allt annat än mumma… Om du vill göra din hink som ny igen, ger vi dig här vårt recept på fyra steg i hur du bäst rengör din hink med fantastiskt resultat!

Så här gör du:

  1. Skölj och skrubba hinken i kallt vatten. I en hink som inte luktar så gott har förmodligen lukten fäst sig i plastytans porer, och det är därför den sitter kvar. När du sköljer med kallt vatten så förhindrar du att det som luktar sätter sig ytterligare och du ”stänger till” plastytan. Se till att alla matrester sköljs bort ordentligt!
  2. Skölj och skrubba med riktigt varmt vatten! När allt som potentiellt kan lukta dåligt är bortsköljt, värmer vi plasten och ”öppnar” ytan lite igen.
  3. Skölj och skrubba med ättika! När vi fermenterar i hinken så bildas just tex ättikssyra, det kan vi ju känna igen på lukten . Ättikan hjälper till med rengöringen av plasten, utan att för den skull förändra bakteriefloran – som till exempel diskmedel kan göra. Du kan hälla i några deciliter av ättikan i botten och sedan skrubba runt den överallt med en diskborste. Låt sedan torka ordentligt.
  4. Och till sist – smörj in hela insidan med en matolja, tex raps- eller solrosolja. Plast innehåller olja, så på det här sättet mättar du ytan med ny olja, och stänger in ev kvarvarande lukter.

    Klart! Nu känns hinken fräsch och fin igen, och du kan använda den under lång tid framöver. Passa även på att ge utsidan av hinken en ordentlig avtorkning så blir den som ny igen!

Tips: Rengöringsmedlet Wipe & clean innehåller samma bakterier som bokashi, och är mycket effektiv mot både smuts och lukt! Du kan läsa mer om det här:

Nytt kök! Men hur gör man med Bokashihinken?

Många har frågat oss under åren hur man ska få plats med en Bokashihink under diskbänken — när det redan finns så mycket där! Och visst är det så för oss alla, fullt upp med allt möjligt under bänken och sedan ska man stoppa i ännu en hink….

Det finns nog lika många svar som det finns kök. Det beror helt och hållit på hur man själv vill ha det. En hel del få plats med hinken under diskbänken, andra har det stående på golvet någonstans, andra har den i tvättstugan eller grovkök. Själv har vi haft våra hinkar på golvet bredvid hundskålarna i alla år, det har funkat bra för oss.

Men då hade vi en gammal och krånglig kök med ett skåp under diskbänken som var fullt med en massa rör och en inte-så-himla-optimal återvinningssystem.

Och nu har vi ett nytt kök efter en månads slit över jul och nyttår, fräscht och modernt och — äntligen! — med ett riktigt återvinningssystem under diskbänken. Plast till vänster, pappersskräp därfram i mitten och metall därbak i mitten. Till höger — ett Bokashitest i en helt vanlig ”Rationell” hink.

 

Inte för att vi har något emot våra ”vanliga” Bokashihinkar men storleksmässigt passar de inte in i detta system och då blev vi nyfikna. Går det att göra Bokashi i Ikeas återvinningshinkar?

Vi har testat något liknande för några år sedan och det blev inte bra. Men nu tror vi att det funkar faktiskt.

Locket på dessa lådor (”Rationell”) sitter hyfsat tät på hinken. Använder man en biopåse i hinken får man lite extra tätning under locket, tillräckligt mycket om man fyller hinken ganska snabbt, en vecka eller så. Man kör precis som man gör med gröna hinkar för övrigt — papperskräp, bokashiströ och avrunnen matavfall lager för lager.

Vi har inte hunnit testa i mer än några veckor nu men vi tycker det är tillräckligt bra att rekommendera andra att testa. Hemligheten, som alltid, är att hålla det någorlunda torrt i hinken. Vi råkar ha en hink med papperskräp vid sidan om Bokashihinken, där hittar man oftast någon servett, hushållspapper eller äggkartong som är bra att ha i Bokashihinken när man har fyllt på med matavfall.

Jag vet att vi säger jämt man ska inte öppna och stänga locket på sin Bokashihink i onödan, och har man det här som lösning så blir det en hel del öppning och stängning under dagen. Men det känns som det funkar ändå, se till bara att locket sitter som det ska och se till att påsen fylls ganska snabbt. Om det tar dig längre än en vecka att fylla påsen så är risken nog att processen kommer av sig.

Kommer ihåg att det nu är vinter när vi testar detta, hur det är mitt på sommaren vet vi inte än men det är ju bara att testa.

En annan ändring med detta blev att vi inte har någon insamlingsburk på diskbänken längre. All matavfall går direkt ner i hinken. MEN vi låter den rinner av så gott det går innan, det är alltid enklare att bli av med vätska i diskhon än i själva hinken!

En sak som krånglar till för oss är att vi oftast dricker kaffe från presskannor (prezzo), en gammal vana för mig som jag håller fast vid :-). Kaffesumpen häller vi över i en nylonfilter så den kan rinna av innan vi lägger den i hinken. Samma filter kan man använda till annat småskräp, tepåsar och sådant. Har man mer kan man använda en vanlig sil eller skaffa något annat som fungerar bra vid diskbänken.

Biopåsarna lyfter jag bara ut när de är fyllda. Knyt ihop och förvarar någorlunda varmt ett par veckor så mikroberna kan få göra sitt jobb. Det kan vara lite blöt i botten av påsen om man inte har lagt i tillräckligt mycket papper längst ner, är man sugen kan man klippa ett lite hål (tejpa över sedan) och ta vara på vätskan till blomvattning annars är det bara att vara lite försiktigt när man bära den bort. Själv har jag kommit fram till att det är lika bra att ta med hela hinken ut till förvaringsstället (hos oss, i glasverandan) och lyfter över påsen till en balja med några tidningar i för säkerhetsskal. Så märkvärdigt är det inte.

Hur vi kommer att göra i framtiden har vi inte bestämt oss, troligen en kombination av svarta hinkar (för vätskans skuld) och dessa biopåsar under diskbänken. Det är ju ingen rätt eller fel med allt det här, har man hållit på ett tag med Bokashi så känner man ganska väl hur processen fungerar och då kan man våga testa båda den ena och den andra. Blir det fel är det bara att gå tillbaka till det som var bra.

En rolig grej bara: Trött och nöjd efter all köksbygge kom Bertil till mig ett par veckor efter vi hade kört igång matlagning i köket.

— Hur var det nu igen, var har vi sopporna?

— Soporna? Ja, vad menar du då?

— Ja, om man vill slänga en sådan här grej som inte kan återvinnas?

Så brast vi i skratt. Just det, soporna. Det hade vi faktiskt glömt. Och inte saknat det heller i två veckor…

Men nu har vi en sådan liten tunn plastpåse man får till grönsaker och frukt och det räcker gott och väl till soporna. Otroligt egentligen att världen har ändrat sig så mycket att vi behöver, nästan, inte slänger sopor längre.

Fast det blev en HEL DEL skräp från själva bygget. Och det åkte vi till tippen med häromdagen. Något zero waste samhälle har vi nog inte än…

Funderar du på att testa något sådant här hemma hos dig skulle vi väldig gärna höra hur det går. Är det ett koncept vi ska sprida? Vad tycker du?

Ha det gott! Snart är det vår…

Jenny

Nyfiken på hur det blev i köket för övrigt? Vit och snygg och oerhört praktiskt. Vi är jättenöjda!

 

Funkar det med Bokashi från skolor, kontor och kaféer? Vi testar!

Så här kan det se ut hos oss ibland. Och ibland undrar man verkligen vad man håller på med…

Vi får in rätt mycket Bokashi hemma hos oss. Oftast i form av biopåsar i sopsäckar. Just nu hämtar vi all matavfall från en förskola i stan, all kaffesump från ett lokalt kafé och all matavfall från ett kontorshus där uppemot 40 personer  jobbar. Plus det lilla vi producerar själv hemma hos oss.
Så det blir ju en hel del att ta hand om!

Och varför kan man fråga sig! (Och det gör vi faktiskt ibland :-))
Egentligen för att vi behöver en hel del Bokashi till vår egen lilla köksträdgård. Odlar man så kommer man inte långt med det lilla matavfallet man producerar själv. Men också för att vi vill veta hur det är att ta emot Bokashi på det sättet, hur man gör rent praktiskt, om det är jobbigt eller inte.

Från förskolan Eldflugan hämtar vi nu under vintern eftersom det är svårt för dem att ta hand om sina hinkar själva. Resten av året är de jätteduktiga att göra jord i pallkragar och odla tillsammans med barnen. Men som de flesta andra förskolor producerar de mer Bokashi under året än de har behov av själva, visst är det bra om man kan hjälpas åt då. Nästa år är det kanske någon annans tur att hämta, men just nu är det intressant för oss att se hur det fungerar.

Det blir 40-50 liter i veckan tror jag (har inte räknat så noga). Vi har en nyckel till deras förråd och hämtar säcken var eller varannan vecka. Hem med den, in i skottkärran och sedan droppar vi påsarna i komposten.

Dessa två komposterna flyttade vi under hösten till ett ställe där vi ska bygga en ny odlingslåda nu till våren. Vi har tänkt bygga lådan runt dem och sedan bara skakar ut innehållet på plats, direkt i lådan. Täcker över med jord och planterar sedan. Så egentligen använder vi komposterna bara som förvaring just nu, och sedan ska vi flytta dem till nästa byggplats och köra samma grej. (Detta kunde man göra med vilken bottenlös tunna som helst egentligen, men man tager vad man haver…)

Samma sak gör vi med Bokashipåsarna vi hämtar från kontorshuset ”Huvudkontoret” i Säffle. Det blir nog 30-40 liter i veckan, mycket kaffesump.  Vi har testat Bokashi där nu under ett år och det har funkat klockrent — vi är alla lika glada över att det blev av! Ska ta lite bilder snart och visa hur det går till ren praktiskt där i huset och vad vi har lärt oss.

Säckarna hämtar vi när vi har vägen förbi (Säffle är ju inte så stort!), de förvaras lufttätt i den varma källaren tills de är färdigjästa. Nästa steg är att göra en liten stadsodling bakom huset så all Bokashi hamnar på samma plats som det produceras. Visst vore det kul? Men ett steg i taget, vi vill ju först vara säkert att vardagen fungerar.

Och kaffehinkarna då? De är ju guld värda! Vi hämtar från Holgers ett mysigt konditori mitt i stan, det har vi gjort i ett par år nu. De samlar all kaffesump i hinkar i köket, staplar dom på bakgården och sedan hämtar vi när det passar oss. (Det låter ju som vi bara håller på med säckar och hinkar men det blir annat också!). Kvantiteten varierar, 2-3 kaffehinkar i veckan blir det nog. Själva hinkarna lämnar vi tillbaka eller ger bort, de är utmärkta som Bokashihinkar.

Kaffehinkarna gör vi inte jord av utan dumpar direkt under buskarna i trädgården. Det ser ju lite konstigt ut men vi bor ganska stort här på landet så det är inte så noga att allt ska vara snygg jämt. Kaffehögarna syns ju inte under snön och när våren väl kommer är det bara att kratta över lite löv eller något för att snygga till. Jag lovar, buskarna blir hur nöjda som helst. Eftersom jag är Bokashi-nörd vill jag även har EM under buskarna, då går jag bara runt då och då under sommaren och strör ut en näve Bokashiströ under varje buske. Detta kan vi lätt göra eftersom vi har så mycket strö här i huset, men det blir ju samma sak om man doserar lite utspädd Bokashi vätska från hinken på kaffehögarna. Mikroberna sprider sig i kaffet och ner i jorden.

Förra året hade vi inte lika många biopåsar att ta hand om varje vecka och då samlade vi många av dem i en vanlig soptunna på altanen. Det var smidigt och enkelt. Det spelar ju egentligen ingen roll hur man gör, bara att det inte är krångligt. Och att det blir av!

Viktigast av allt tycker vi här är att det går att hjälps åt. Vi har kommit fram till att det är inte alls lika jobbigt som vi hade tänkt oss när vi väl kom igång. Kan vi, så kan många andra! Vi är ju ingea proffsodlare, bara helt vanliga människor med en helt vanligt hus — detta kunde man även göra mitt i stan.

Det blir kanske inte så i framtiden att kommunen måste ta hand om allting. Kan vi hitta på egna lösningar som är bra för alla parter, varför inte? Riktig bra matjord kommer att vara en av de finaste resurserna vi har i framtiden. Men det är faktiskt något vi kan börja med att bygga här och nu.

På köpet är det ju ganska kul att hjälpas åt lokalt. Så mycket roligare när vi kan samarbeta med små enkla saker som inte kostar något och bara ger en bra känsla.

Men jag måste säga jag ser fram emot de tre nya odlingslådor som kommer till våren. Fullt med finfin bokashijord! Det gör vintern lite lättare att klara av!

Bli fadder till ett kafé!

Holgers är ett riktigt mysigt gammaldags konditori på torget i Säffle. Och sedan ett par år tillbaka har jag adopterat det!

Nja, inte så att jag sitter och fika jämt (fast det skulle vara lyxigt!) men att jag hämtar all kaffesump därifrån. Och det blir förvånansvärt mycket! Minst ett par stora hinkar i veckan, 20-25 kilo tippar jag.

Jag erkänner att jag var lite nervös när jag frågade första gången — skulle de tycker jag var en galning som går och rotar i andras sopor? Men nej. De var glatt överraskad, tyckte det var riktigt kul att kaffesumpen skulle komma till rätta. Sedan dess har de tömt all kaffesump i en hink under diskbänken där bak. Och varje vecka hämtar jag hinkarna. Svårare än så är det inte. Och det har blivit en trevlig liten veckorutin på köpet.

Nu har det blivit mycket kaffesump i trädgården hemma hos oss under de två åren! I början gjorde jag en Bokashi blanding ut av det men för att förenkla livet strö jag bara ut hinkarna direkt nu. Sköljer dem och slänger in i bilen till nästa turen. Det finns tydligen många delade meningar om kaffesump i trädgården men jag tycker det funkar bra till det mesta.

På vintern får buskarna var sin hink i tur och ordning, kaffet ligger som en brun klump tills det snöar igen. Till våren sprider jag bara ut klumparna under buskarna, så värst mycket jobb är det inte.

På sommaren tömmar jag hinkar direkt i rabatterna, de får alla sin kaffekick under säsongen. Rätt mycket kväve är det nog, det märks att växterna mår bra.

Men igår stod jag där med så många hinkar att jag visst inte vad jag skulle göra med dem. En hel skottkärra full med kaffesump — skulle ha tagit kort det såg så lustigt ut. Men som tur är håller vi på med en ny häck så det blev lösningen. Häcken har vi gjort det från sticklingar så den ser också rätt lustigt ut än så länge, några stora och några små. Men det blir nog bra till slut!

Först blev det lite kaffesump runt var och en. Sedan på med tidningspapper längs hela sträckan, en rejäl dos med kaffesump på varje och sedan några skottkärror med Bokashi jord från ”jordfabriken”. Fullt med maskar och alldeles underbart! Sedan några fler skottkärror träflis som vi hade flisat i våras och nästan glömt bort. Klart!

Ingen aning hur detta kommer att gå men det blir nog bra?

Känns i alla fall helt rätt att ta hand om så mycket som skulle annars har slängt — och får en fin häck på köpet.

Men helt allvarligt — Holgers är ett litet kafé i en liten stad i ett ganska litet land. Slänger de 25 kaffesump i veckan hur mycket slänger vi inte totalt från våra kafér runt om kring i landet? Tänk om vi var och en kunde vara fadder till ett kafé och gör något gott med deras kaffesump.

Visst skulle det göra skillnad i slutänden?

122 000 ton matavfall brändes upp

Även om jag tycker matavfall ska komma tillbaka till jorden där det hör hemma så behöver vi visst biogas. Och detta är sorgligt:

Om Stockholms län hade låtit förädla de dryga 122 000 ton matavfall som produceras av bland annat hushåll och restauranger till biogas hade länet kunnat vara självförsörjande av fordonsgas. Istället brändes matavfallet upp, enligt Länsstyrelsen i Stockholm.

Enligt Länsstyrelsen i Stockholm brändes 122 000 matavfall upp förra året i Stockholms län. Energigas Sverige har räknat ut att resterna hade kunnat förädlas till dryga 13,6 miljoner normalkubikmeter biogas vilket motsvarar samma mängd som idag säljs i länet.
– Den brist på fordonsgas som ibland råder i Stockholms län hade kunnat vara obefintlig om Stockholm förädlat matavfallet till biogas istället för att bränna upp det. Efter påtryckningar har dock initiativ tagits för att förbättra insamlingen från storhushållen och insamlingsmålen har höjts. Jag hoppas att det ska ge tydliga resultat i år, säger Anders Mathiasson, vd för Energigas Sverige.
När det gäller återvinning av matavfall ligger Stockholm långt efter många andra regioner. 2009 producerade hushållen, restaurangerna, storköken och butikerna i Stockholms län drygt 200 000 ton matavfall. 60 procent hade enligt Energigas Sverige kunnat omvandlats till fordonsgas. Återvinninegn ökar i länet men en majoritet av matavfallet slängs fortfarande tillsammans med övriga hushållsavfallet. I kombination med detta är infrastrukturen för att distribuera biogasen svagt utbyggd i länet. Nu byggs dock fordonsgasnätet ut i Stockholm och tankstationerna knyts direkt till produktionsanläggningarna.

Källa: recyclingnet.se

Minister vill stoppa matsvinn

YES!!!

Miljöminister Andreas Carlgren har i en intervju i Dagens Nyheter uttalat att han vill minska matsvinnet med 20 procent, fram till 2010.

Han vill också verka för att minst hälften av den mat som ändå slängs ska komposteras eller förvandlas till biogas.

– DET KÄNNS i hjärtat för var och en som slänger mat att det varken är bra för naturen eller befolkningen i en värld där miljontals människor svälter, säger han till tidningen.

Vart tar alla julstjärnorna vägen — sedan?

Foto: ulriksdal.blogspot.com

Jag kom själv hem med fem stycken för ett par veckor sedan. Julstämning direkt!

Men det jag undrar, är vad händer med alla våra julstjärnor sedan? När dem har slockat i fönstret och gjort sitt. Dom är inte så lätta att spara och återuppliva, inte heller att plantera ut. Jag kan tänka mig att de flesta bara slängs.

Några få hamnar säkert i villakomposter runt om i landet (phew!). De andra… ja, sophinken är det nog.

Sorgligt när man tänker på det. Jättemycket jord (miljö-dyrbart torv för det mesta) som slängs. Växtmaterial som hör hemma i jorden. Plastkrukan, ja det sorteras för sig i bästa fall.

Just Ulriksdals Slottsträdgård odlar 20 000 julstjärnor. Och 30+ sorter! I Sverige säljs runt 9 miljoner julstjärnor varje år, sextio till sjuttio procent kring första advent.

Det är alldeles för mycket värdeful jord och växter att slänga när vi dansat ut julen. Gör något för miljön nu efter jul och kompostera alla dina julstjärnor!

För övrigt, det finns en hel webbsida om just… julstjärnor! Märkligt vad man hittar på internet… Och en hel del julstärna tips här på odla.nu och jultips.nu. Plus en Gallup poll om vilken blomma man mest associera med jul — julstjärnan så klart!

Klimatsmarta familjer sökes…

…i Linköping! Har du lust att vara med säg gärna till och vi sponsrar med en Bokashihink! Då får du iallafall fullpott med miljöpoäng på den fronten.

I mars inleds ett i annorlunda projekt i Linköping. Kommunen söker familjer som vill lära sig mer om hur de kan bli klimatsmarta. Sex familjer ska kostnadsfritt få chansen att få tips om hur man kan laga klimatsmart mat och få utbildning i sparsam bilkörning. Sista ansökningsdatum är den 15 februari.

Syftet med projektet är att sprida kunskap om klimatsmarta val i vardagslivet. De områden som projektet fokuserar på är hushållsel, värme, vatten, mat, konsumtion och transporter. Förutom utbildning i sparsam bilkörning och klimatsmart mat ingår bland annat studiebesök och föredrag.
Projektet startar i mars och slutar i höst. Det är helt kostnadsfritt att vara med och man förbinder sig inte att vidta några åtgärder eller göra några investeringar. En önskan finns dock att deltagarna ska vara beredda att dela med sig av sina erfarenheter till media och eventuellt till nätet för att ge inspiration åt andra.
    Alla hushåll oavsett åldrar och sammansättningar får söka. Det viktigaste är att man är intresserad av att försöka minska sin miljö- och klimatpåverkan, säger Liv Balkmar som är energi- och klimatrådgivare i Linköpings kommun.
Projektet finansieras av Energi- och klimatrådgivningen i Linköpings kommun.

Källa: recyclingnet.se

Återvinningsgalan

Foto: www.recyclingaward.se/

Tänk tillbaka några år. Vem skulle har trott att det skulle finnas en återvinningsgala? Att något så ”smutsigt” skulle kunna premieras överhuvudtaget.

Men imorgon ska det äga rum, The Swedish Recycling Awards, med priser som delas ut i olika kategorier. Visst blir det mest tungviktarna i branschen som klappar varandra på ryggen (gubbvarning), men i uppstickarkategorien finns det andra aktörer som Myrorna och Per Ålund/Peter Domini.

Och vem är Per Ålund och Peter Domini? Hade ingen aning själv, men kolla här! De gjorde ”Sopoperan” i Halmstad i höstas, the Waste Opera. Ska blogga lite mer om den sedan! Jättekul, verkligen!