Tag Archives: återvinning

18 miljarder burkar!

Foto: Returpack

Om man nu skulle stapla de på varandra skulle det räcka till månen 6.7 gånger.

Det är många burkar, det!

Knappt 7 månresor i burkor, så många burkar har vi pantat i Sverige sedan det blev pant på aluminiumsburkar för 25 år sedan. 18 miljarder!

87 procent av alla burkar pantas, 80 procent av PET flaskor. Och målet är 90 procent.

Läs mer här om du vill på recycling.net.

Men en fundering bara: vad gör man när man är ute på stan, på semester och sådant. Man köper en flask vatten på en varm dag och — vad då? Konkar den tomma flasken hem igen? Visst vore det bra om det fanns mini-återvinningsstationer lite varstans så det vore enklare att slänga på rätt sätt. De finns, men de är sällsynta.

Skönt att lamporna ska tas hand om

Foto: www.miljoportalen.se

Skrev för ett tag sedan om den lamp-kasse jag har åkt runt med i min bil i ett bra tag nu. Har fortfarande inte blivit av med den, men en sak jag har funderat på varje gången jag se den i bakluckan är vad händer med de sedan. När jag väl hittar någonstans att lämna i den, får jag väl säga.

Det finns en massa brutala saker i en glödlampa. Kvicksilver och annat som absolut inte ska komma ut i naturen och som måste tas hand om på ett riktigt sätt. Skickar vi dom utomlands så håller vi ju Sverige rent, men hur hjälper det oss i längden om de blir bara bortforslade? Vi delar ju alla på samma natur. I slutänden i alla fall.

Men nu ska våra utjänta glödlampor tas hand om här i Sverige. Och tack och lov kan vi litar på att de mesta som är gjort på Svensk mark blir gjort på rätt sätt.

Sveriges lampor tas om hand av Sweden Recycling
På tre månader har Sweden Recycling anställt 23 personer och köpt maskiner som gör återvinning av allt material möjligt. De nu 45 anställda jobbar med återvinning av lampor och lysrör och omhändertagande av amalgam från tandläkarsektorn. I genomsnitt kommer lite mer än en fullastad långtradare varje dag till Sweden Recycling. Lamporna och lysrören kommer från alla Sveriges återvinningsstationer, och i stället för att lysrörens miljöfarliga kvicksilver skickas utomlands återvinns det nu i Hovmanstorp. Lamporna måste sorteras för hand för att ta bort allt som inte ska slängas i återvinningen.
Källa: Smålandsposten
Snart ska vi går över till lågenergilampor och det är en kapital för sig. Men vad bra att vi har kommit en bit på vägen än så länge!

Alla dessa glödlampor…

foto: www.hallsberg.se

Äntligen! Nu har jag åkt runt i ett par månader med en papperskasse fylld med gamla glödlampor i bilen. Plockade den med mig av misstag någon dag när jag skulle sprtera en massa annat och vill inte riktigt bära den i huset igen. Och soptippan ligger alldeles för långt borta — man åker inte dit utan att ha en massa annat som inte kan lämnas någon annanstans.

Men nu är det en lösning i sikt: Ica Maxi ska ta hand om problemet!

Läste det här nu i morse:

 

Gamla glödlampor och mobiltelefoner kan lämnas på Ica Maxi
Nu blir det enklare för alla som vill göra rätt. Ett nytt säkerhetsskåp, Samlaren, är specialgjort för insamling av farligt avfall i butik och har fack för inkast av t ex glödlampor, lågenergilampor, småbatterier samt småelektronik. Skåpet har utformats av en grupp designstudenter vid Chalmers i Göteborg. Samlaren kommer att testas i ett halvår på två av Ica Maxi:s varuhus i Malmö. Om försöket faller väl ut kan insamlingssystemet bli ett permanent inslag i butiksmiljö. I gruppen bakom projektet ingår Sysav, Ica Maxi, Renova, Vafab, Avfall Sverige och Elkretsen.
Källa: Cisionwire

Va’ bra! In med min kasse glödlampor och ut med en ny kasse mat!

DN har också skrivit om glödlampor idag — läs mer om “Glödlampan ersätts av miljfarlig energisparare” på nätet. Och mer om det sedan!

Nu hoppas vi på Holms budskap

Foto: Dagens Media

Foto: Dagens Media

Ett kilo återvunnen plast minskar koldioxidutsläppet med två kilo.

Klart vi ska sortera! Nu är det Stefan Holm som slår på trumman för källsortering. Det går att sortera plast, det går att återvinna det, och det går att göra något bra för kommande generationer. Vad väntar vi för?!!!

I recycling.net skriver de om den nya kampajnen:

I en reklamkampanj som ska syfta till att lära Sveriges hushåll att källsortera sina mjuka plastförpackningar ställs hoppet till OS-guldmedaljören i höjdhopp Stefan Holm. Kampanjen pågår under vecka 46-47 kommer att synas i annonser i dagspress, samt höras i reklamradio.
–    Den förändrade insamlingen av mjuka plastförpackningar innebär stora miljövinster, säger John Strand, vd  för Förpacknings- och Tidningsinsamlingen. Tidigare har de flesta mjuka plastförpackningar bränts i kommunala förbränningsanläggningar, nu kommer de istället att användas till att producera nya produkter.
Källa: recyclingnet.se

Plast tar en himla plats i sophinken, och när det är väl borta så blir det inte mycket mer än matresterna kvar. Dags att skaffa en Bokashi hink och gör något bra med det med!

Producentansvar för batterier

Batteries

I förra veckan beslutade Regeringen att införa producentansvar för alla typer av batterier från och med årsskiftet. Genom beslutet blir EU:s batteridirektiv genomfört i Sverige och man ställer samtidigt högre krav på insamling och återvinning av batterier.

Miljöminister Andreas Carlgren, säger i ett pressmeddelande att Sverige är bland de bästa i världen på att samla in batterier, något som har varit viktigt för att undvika att miljöfarliga ämnen sprids. Men resursslöseriet för sådana batterier som inte är farliga måste stoppas.
   I den nya förordningen ställs krav på producenterna att samla in ännu mer batterier än idag. Kraven höjs successivt och 2016 ska 75 procent av alla små batterier samlas in. För övriga batterier, bland annat bilbatterier, ska 95 procent av alla batterier samlas in redan nästa år.
   En viktig ändring är att även icke-miljöfarliga batterier som samlats in ska återvinnas. Tidigare har nästan bara miljöfarliga batterier återvunnits och övriga lagts på deponi.
   Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2009.

Källa: recyclingnet.se 2008-11-03

Sista dagarna att slänga plastpåsar!

 

Från och med 1:e november ska vi inte slänga plastpåsar längre. 
I de allra flesta Svenska kommuner är det – äntligen – dags att sortera ut allt mjukplast. Plastpåsar och annat mjukplast ska inte brännas längre och det får vi fira. Mjukplast som samlas in ska bli ny plast så det betyder inte att frosseriet med plastpåsar tar slut. Men det är väl ett steg i rätt riktning — det är billigare (=mer resurssnålt) – att producera ny plast från “gammal” än från helt nya råvaror.

Och råvaran då? Det är olja och ofattbara mängder går till att producera plasten. När den bara bränns som sopor efter att ha används i några få minuter så är blir det samma sak som att bränna olja direkt. Energi och värme i all ära men speciellt miljövänligt är det knappast när så mycket plast bränns i de stora sopförbränningsanläggningar.

Inte heller blir vi riktigt av med alla sopor som bränns. Mattias Hagberg beskriver det i sin ny bok Skräp,

Kvar efter förbränningen blir aska. Eller rättare sagt stora kakor med slagg och gifter. Ungefär tre fjärdelar av soporna omvandlas till rök, en fjärdedel till slagg och aska. Aska och slagg som slutförvaras på soptippan i väntan på att miljöingenjörena ska komma på ett system så att man kan ta hand om gifterna.

Så bort med plastpåsarna! Frakta hem mindre plast, sortera bort det som inte går att undvika och se vilken skillnaden det blir i sophinken. Vad? Är det mest matavfall som finns kvar? Då är det dags att skaffa sig en Bokashi hink och ta hand om det med! 

Läs mer>>

Läs artikeln i DN “De gräver djup i våra sopor” >> 

Läs artikeln i DN “Också mjukplast ska återvinnas” >>

Waste equals food, part I

Här skriver jag om en bok som hade mycket bra att säga om våra teman här på bokashi.se. Cradle to Cradle heter den — och finns bara på engelska än så länge. Då kändes det lika bra för mig (som har engelska som modersmål) att blogga om den på engelska. Läsvärt (boken alltså)!

Foto: Jenny Harlen

A while ago I found myself going through a book with a pencil in my hand (something I don’t do often!) enthusiastically underlining words, sentences, whole paragraphs. The book was Cradle to Cradle, Remaking the way we make things, by William McDonough and Michael Braungart. The authors are guided by a basic principle – Waste equals food – that the “waste” from one process can become a valuable resource for another.

Nature operates according to a system of nutrients and metabolisms in which there is no such thing as waste. A cherry tree makes many blossoms and fruit to (perhaps) germinate and grow. That is why the tree blooms. But the extra blossoms are far from useless. They fall to the ground, decompose, feed various organisms and microorganisms, and enrich the soil.

A cradle to grave approach, they say, is not sustainable because in many fields we’re not replacing resources at the rate we use them up. And not giving nature the chance to do its work…

Early agricultural communities continued to return biological wastes to the soil, replacing nutrients. Farmers rotated crops, letting fields lie fallow in turn until nature made them fertile again. Over time new agricultural tools and techniques led to quicker food production. Populations swelled, and many communities began to take more resources and nutrients than could be naturally restored. With people more tightly packed, sanitation became a problem. Societies began to find ways to get rid of their wastes. They also began to take more and more nutrients from the soil and to eat up resources (such as trees) without replacing them at an equal rate.

The same can be said about the way we’ve handled many of our resources, but I found myself most interested in the chapter on one of our most unseen resources: good old fertile soil. How we’ve taken and taken but not given back.

Soils now yield more crops than they naturally could, but with some severe effects: they are eroding at an unprecedented rate, and they are drained of nutrient-rich humus. Very few small farmers return local biological wastes to the soil as a primary source of nutrients any longer, and industrialzed farming almost never does.

But what I didn’t realise is that nature needs so much time to replace the soil we’re so happily using up, we see it as an unlimited resource that can’t run out. Much as we saw clean water and air many years ago.

Humans are the only species that takes from the soil vast quantities of nutrients needed for biological processes but rarely puts them back in a usable form. Our systems are no longer designed to return nutrients in this way, except on small, local levels. Harvesting methods like clear-cutting precipitate soil erosion, and chemical processes used in both agriculture and manufacture often lead to salination and acidification, helping to deplete more than twenty times as much soil each year as nature creates. It can take approximately five hundred years for soil to build up an inch of its rich layers of microorganisms and nutrient flows, and right now we are losing five thousand times more soil than is being made.

 Food for thought. And there’ll be more to come on the subject later!!

Källsortering är vår vanligaste miljöåtgärd

Att sortera glas, papper, plast och allt annat är nog inte det roligaste vi gör hemma. Men det verkar ha väl blivit en del av vardagen för de flesta av oss ändå. Men det där med matavfall, hur återvinner man det?
Kommunerna försöker på olika sätt — vissa hämtar vid grinden ett par gånger i månaden (med kläddnypa på näsen…), andra uppmanar dem som bor i villa att kompostera hemma. Avfallskvarnar diskuteras. Många vill göra biogas om de bara kunde samla in maten på ett vettigt sätt. Ingenting verkar fungera riktig bra än så länge. Men det är fött att de inte hört talas om bokashi!

Men det är roligt att läsa att nio av tio sorterar papper och glas…
BlockquotePå uppdrag av Länsförsäkringar har en studie gjorts av HermelinGroup, 13 052 personer mellan 16 och 69 år intervjuades om vilket ansvar de tar för miljön. Av studien framgår att 69 procent av kvinnorna köper miljömärkta varor, av männen är det 55 procent. Nio av tio svenskar källsorterar papper och glas, åtta av tio tänker på attstänga av elapparater och att släcka lampor. Källsortering är vanligast bland 40 till 69-åringar. 60 procent källsorterar alla sopor, av den yngre generationen är det bara 40 procent. Det finns även geografiska skillnader i hur miljömedvetna vi svenskar är.

Källa: ATL

Jordens resurser slut för i år

Förra tisdag tog jordens resurser slut. Då inträffade “Earth Overshoot Day”, den dagen då mänskligheten konsumerat allt som jorden förmår att producera under ett år.

Varje år beräknar den internationella miljöorganisationen Global Footprint Network vilken belastning som mänsklighetens konsumtion haft på världens odlingsmark, betesfält, skogar och fiskevatten. Detta jämförs nu med hur mycket jordens ekologiska rsurser klarar av att porducera på ett år. Mellanskillnaden visar på vilken överkonsumtion som ägt rum.
I fjol ägde “överdriftsdagen” rum 6 oktober och i år den 23 september. Fram till årets slut beräknas världens befolkning förbruka 140 procent av vad jorden klarar av att producera under året. Det innebär att det krävs 1,4 jordklot för att föda oss. Priset som jordklotet betalar för detta märks bland annat i ökade koldioxidutsläpp, krympande skogar, utfiskade hav och stigande matpriser.

Källa: recyclingnet.se

Återvinning funkar! Tidningar i alla fall…

Foto: Jenny Harlen

Det verkar som vi svenskar är nöjda med våra återvinningssytem. I alla fall när det gäller de stora mängder med tidningar och förpackningar vi stoppar ner i återvinningscontainrerna kors och tvärs över landet.

I en undersökning gjord nyligen på uppdrag av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, SIFO, har man kollat vad det svenska folket tycker. Hela 88 procent av de tillfrågade säger att sortering och insamling av förpackningar och tidningar fungerar ganska bra eller mycket bra.

Lite skillnad var det dock när folk skulle svara vad som motiverar dem att sortera. Miljöaspekten eller eller bekvämligheten? Tydligen är det så att Folkpartiets väljare skattar miljöaspekten lägst, medan vänsterpartiets väljare anse att miljön är viktigast.

1000 personer har intervjuats och är 15 år eller äldre, boende i hela landet.
Källa: recyclingnet.se