Vi konsumenter vill inte köpa svartbruna bananer. Inte heller gammalt bröd, taskig korv eller ost som har sett sina bättre dagar. Vi förväntar oss att livsmedelbutiker alltid har ett fullständigt sortiment av tipptopp matvaror för oss att välja.
Så är det bara. Men klart får vi betalar för det.
Hur som helst blir det mycket över. Även mat som är fullt ätbar slängs för att inte nagga på känslan att vi shoppar i mathimlen. Det går tydligen inte att ge bort överflödet (skapar andra problem), inte heller realisera ut det eller något annat förnuftigt.
Kvar finns bara att slänga allt. ”Energiåtervinning” har varit vanligt fram till nu. Men matavfall är dåligt bränsle, för fuktigt och inte riktigt vad de vill ha att mata sina fabriker med. Biogas är nästa alternativ och ett stort pilotprojekt pågår nu med City Gross. Faller det ut väl och det sprids till andra butikskedjor kan vi i förvänta oss att köra bilar och andra fordon på biogas gjort av gammal mat. Vilket är häftigt och känns väldigt korrekt miljömässigt.
Kanske.
Men jag tror inte riktigt på det. Inte för att det är dumt att producera biogas (det behöver vi väl?). Men för att mat = jord, och gammal mat måste i framtiden blir till ny jord. Det finns bara ett ställe där matavfall hör hemma och det är i jorden. Det är framtidens kapital och vi ska inte köra våra bilar på matjord av samma skäl som vi inte ska köra dem på olja. Matjord är en dyrbar resurs som ska inte slösas bort. Framtida generationer behöver den!
Visst slösar vi nu när vi vrakar och väljer, slängar och bränner. Men måste vi fortsätta att hitta på nya varianter av slöseri att möta framtiden med?
Men, lite mer nu om CityGross projektet, som verkar väldigt bra gjort och lovande på sitt sätt. Och oerhört mycket bättre är det att göra biogas av matrester än att skicka bort dem till förbränning!!
I dag slängs maten som restavfall och går till förbränning. NSR, det kommunägda bolaget som driver återvinningsanläggningen på Filborna, har länge sett detta system som ett stort resursslöseri.
Matavfall är ett dåligt bränsle eftersom det är så fuktigt. Den kasserade maten passar bättre i biogasproduktionen. Problemet har varit hur man ska få ut maten ur förpackningarna på ett rationellt sätt.
Nu är den nöten knäckt och NSR och City Gross på Ättekulla utvecklar tillsammans ett prototypsystem för matåtervinning.
Butikschefen Mikael Lindahl förklarar varför han gick igång på alla cylindrar:
— Vi vill ligga i framkant, särskilt när det gäller miljön.
Hans affär genererar årligen runt 200 ton wellpappsavfall och cirka 50 ton andra sopor. Uppemot 80 procent av de övriga soporna, alltså cirka 40 ton, utgörs av förpackat matavfall som nu kan gå till pressning på Filborna.
Palltömmaren vänder upp och ned på pallen med livsmedel. Maten trillar ner på ett transportband som matar en tratt. I botten på tratten pressar en kolv förpackningarna mot en giljotinlucka. Alla förpackningar utom glas kan matas in.
Vätskan, och matbitar som är upp till 10 millimeter stora, går till biogasanläggningen i grannbyggnaden. Kvar blir en lång ”korv” där NSR förhoppningsvis kan gallra ur förpackningarna och skicka dem till återvinning. Av en pall på 560 kilo blir resten 30–40 kilo.
