Tag Archives: EM

Apelsinskal – i bokashihinken eller inte?

Det verkar som många funderar över detta just nu.

Tre gånger har jag  diskuterat apelsinskal med folk nu under helgen! Inte så konstigt egentligen — mitt på vintern är det just apelsiner, clementiner och grapefrukt man oftast köper hem från fruktdisken. Men att de ska vara så himla besprutade är sorgligt.

Egentligen borde de förgiftade apelsiner inte finnas alls i butikerna. Men det gör de, och vi köper hem dem trots att vi inte vill.

Bor man på landet som vi gör (och några av de andra jag pratade med i helgen) är det inte alltid så lätt. Än så länge kan man inte bara förvänta sig att det finns eko-apelsiner på hyllan. Ekobananer hittar man oftast men clementiner, citron och en och en annan apelsinpåse får man blunda för när man lägger dem i korgen. Tyvärr.

Annars kan man avstå. Valet är ju fritt.

Men en vacker dag står man där i köket med en hög apelsinskal i handen. Vad göra? Bokashihinken eller soporna?

Det finns inget rätt eller fel egentligen. Man får helt enkelt ta ställning själv — gör det DU tycker är bäst, då blir det rätt.

Tre varianter:

Släng i soporna.
Det gör många, med all rätt. Då finns det ingen chans att gifterna kommer att hamna i grönsaksodlingen till våren. Bor man i stan skulle man även kunna skicka dem till biogas-insamlingen.

Gör en citrus-bokashihink.
Äter du mycket apelsiner (eller gör juice) är det kanske värt att starta en egen bokashihink till just citrusskal. Jag har inte testat detta själv men antar att det skulle gå bra. Det är nog värt att hacka skalen lite extra och platta till ordentligt i hinken för att hjälpa processen. Man skulle kunna kombinera med kaffesump eller något annat man har gott om.

En sådan hink vill man nog inte ha i grönsakslandet men skulle vara perfekt till en framtidsrabatt, häck eller något. Gifterna kommer att neutraliseras i jorden över tid.

Släng i bokashihinken.
Det gör vi här hemma och det gör även de flesta andra. Inte bara för att det är enkelt när man väl håller på med bokashi, men för att det är med all sannolikhet helt ok.

Gift i landet vill  inte jag ha mer än någon annan. Men efter en lång övervägning har jag dragit slutsatsen att EM-mikroberna i bokashi-processen kommer nog ta hand om det som är giftigt. Mina odlingslådor har nu så gott om “goda bakterier” att jag tror de käkar upp de mesta rätt fort.

Jag har ingen forskning att visa upp om just precis detta (det kanske finns, säg till om du hittar något!). Men å andra sidan har jag läst mycket om hur EM används i återställning av radioaktiv mark i Fukushima i Japan, i omvandling av kemikalie-baserat jordbruk till ekologiska, och i rengöring av förörenade vattendrag runt omkring i världen. Att ta hand om gift är inget konstigt för bokashibakterier. Det är det de gör.

Därför är jag inte ett dugg orolig över de fula apelsinskal som hamnar i bokashihinken då och då. Funkar det att odla i EM-jord i Fukushima, funkar det nog även för mig där hemma i min lilla EM odlingslåda. Med eller utan apelsinskal i hinken.

Vill du läsa mer har jag samlat några länkar här nere. De är tyvärr bara på engelska (om inte du kan japanska), det är mycket intressant att kolla lite vad som är möjligt med EM. Mycket mer än man tror!

Foto: Uncannyterrain.com

Här kan du läsa mer:

As you are aware, EM activities have been extremely effective not only in dealing with issues arising from the earthquake, such as environmental sanitation, salt damage, and health care, but has also proven effective in dealing with previously intractable issues such as removing and cleaning up radioactive materials, internal radiation exposure, and dealing with radiation exposure of farm animals.

Stor skillnad i växthusgaser mellan Bokashi och traditionell kompostering

Länge har vi önskat oss lite riktig research om skillnaden mellan traditionell kompostering och Bokashi.  Nu har vi precis fått tag i en ny forskningsrapport från Nederländerna som undersöker hur de två metoderna ser ut från ett miljöperspektiv. Hur mycket av kompostmaterialet blir till jordförbättring och hur mycket försvinner bort som växthusgaser.

Forskningen är baserat på en storskalig metod som inte riktigt går att jämföra med våra hinkar i köket, men principen är trots allt precis likadan.  I experimentet radade de upp två stora högar med växtavfall på cementgolv, täckt den första och gjorde Bokashi medan den andra var behandlad precis som man brukar göra med kompost — öppet och luftigt.

Vill du som jag går rakt på resultatern, så blev det så här:

Näringen blir kvar. En hel del försvinner med traditionell kompostering, näringen blev för det mesta kvar i Bokashihögen.

Mindre jobb. Den traditionell komposthögen måste luftas mekaniskt, medan den övertäckta Bokashihögen inte behöver bearbetas.

Mindre svinn. Den traditionella komposten vägde 60,2% mindre efter sex veckor, alltså mer än hälften försvann på grund av förbränningen. Bokashihögen vägde bara 3,2% mindre än den gjorde från början eftersom processen är i princip kall. Experimentet var inomhus på cementgolv.

Mycket lägre carbon footprint. Antal kilo CO2-equivalenter per ton kompost: 669 kilo för traditionell kompost mot bara 25 för Bokashi. Det som försvann från den traditionella högen var mest kol (C) vilket blev till CO2 (koldioxid) och CO4 (metan), alltså kol i luften istället för i marken.

Nästa steg är så klart att testa hur själva jorden blir när man använder dessa två typer av jordförbättringar. Nu jämför vi bara själva jordförbättringsmaterialet, men det ger ett klart tecken att fermentering/Bokashi är en mycket mer effektiv metod både ur miljö- och ekonomisksynpunkt.

Klart att vi  skulle behöva göra någon liknande test i Sverige med svenska förhållande och referenser. Ju fler studier desto bättre, det finns ju många aspekter att ta upp och jäsning/syrning i samband med jordbruk och matavfallshantering är något som ingen egentligen har fokuserat på förut. Hoppas det blir ändring på det och det blir ett forskningsämne lite varstans.

Men det glädjer mig verkligen att vi nu har fått svart på vitt att det är oerhört klok med Bokashikompostering. Både hemma hos mig och dig i köket och även lite mer storskaligt ute på landsbygden och i industriens värld.

En carbon footprint på 25 kilo/ton istället för 669 är dramatisk. Och det är ju dramatiska förändringar vi behöver nu, snart, om vi ska få bo kvar.

Vill du läsa hela rapporten, så finns den här på engelska som PDF. Vill du har det på ursprungsspråket, nederländska, hör av dig.
Klicka här>>

Är Bokashi grönsaker mer näringsrika än “vanliga” grönsaker?

Jag lovade en tjej som heter Anna att jag skulle kolla upp det här med näring i grönsaker som odlas i Bokashijord jämfört med “vanliga” grönsaker.

Det är en inte-längre-så-hemlig nyhet att våra grönsaker nu har långt ifrån lika mycket näring som de hade förut. När du och jag växte upp. Såna riktiga grönsaker som vi fick får inte våra barn längre. Räddningen är förhoppningvis ekologiskt odlade grönsaker.

Mindre kemikalier = ett bättre liv för oss alla.

Men frågan var om grönsaker odlade i Bokashi och/eller EM är bättre rent näringsmässigt än andra grönsaker. Visst sa jag, det skulle jag kunna hitta lite forskning om. Skulle inte blir så märkvärdigt eftersom jag har läst på så många ställen att det är så.

Men sedan då. Jag har nu grottat ner mig några timmar i Google Scholar, läst (så gott det går) en hel massa forskningsrapporter med specifika och ack så specialiserade vinklar. Som tur är skrivs mycket på engelska och det har jag ju som modersmål. Men tyvärr är jag ingen biolog. (Av någon anledning blev jag civilekonom.)

Det jag letade efter, en enkel rapport där det stod att om man odlar grönsaker i Bokashi/EM, blir de nyttigare för dina barn hittade jag inte. Jag läste mig till hur tomatplantor får starkare rotsystem, hur bönder i Malaysia, Nepal, Sri Lanka och Thailand får bättre skördar med hjälp av EM, hur näringen i jorden blir bättre eftersom EM mikroberna binder näringsämnen på ett långvarigt sätt, hur övergången från “kemikalieodling” till ekologiskt odling går snabbare och mer effektivt med hjälp av EM.

Men den där enkla artikeln, om att tomaterna till höger har mer näring än tomaterna till vänster, den hittade jag inte.

Blev lite frustrerad helt enkelt, eftersom jag inte vill dela ut en massa information från alla vi som sysslar med EM och ha en “vested interest” som man säger – att bara säga det man vill höra.

Gick ett varv runt huset och bestämde mig för att lägga ut några länkar så ni, om ni vill, kan söka lite själv. Jag vet att det är många av er som har betydligt mer utbildning än jag och kan ta fram det väsentliga ur allt det här. Det jag hoppas på är att någon här i Sverige börjar forska lite i ämnet EM/Bokashi. På riktigt. Sålla allt som har sagts och har testats och se vad gäller här i Sverige. Hur väl anpassat är EM/Bokashi i vårt land? Blir EM till hjälp när man ska ställa om odlingen till ekologiskt? Hur ska det gå till för att få bästa möjliga resultat?

Och hemma hos oss var och en, hur ska vi då veta om det här med Bokashi är bra eller inte? Tror inte att någon från SLU kommer hem till dig och mig och börjar kolla upp hur vi har det i potatislandet. Så vi nog är tillbaka till gammalt gott sunt förnuft.

Känns jorden bra, levande, fullt med maskar så är det nog bra. Känns växterna friska, stadiga, motståndskraftiga så är det nog bra med dem också. Och vet vi vilken mat våra barn får på tallriken, vilken del av kökslandet den har odlats i, så är det nog det bästa vi kan göra för dem.

Men forskning finns! Och det kommer betydligt mer för varje år.

Så här sökte jag. Klicka bara på länkerna så kommer du fram. Har du tid och lust är det faktiskt rätt intressant att kolla vad som är på gång lite varstans i världen. Vi är verkligen inte ute på något villospår med Bokashi, sakta men säkert börjar det blir mainstream och accepterat. Jorden runt.

Och, med tanke på framtiden, är det det bästa som kunde hända oss tror jag.

/Jenny

 

Google Scholar: sökning på “effective microorganisms Japan”

http://scholar.google.com/scholar?q=effective+microorganisms+japan&hl=sv&as_sdt=0&as_vis=1&oi=scholart&sa=X&ei=O191Ua65BMzotQbsyYGgCw&ved=0CCcQgQMwAA

Google Scholar: sökning på “effective microorganisms nutrition crops”

http://scholar.google.com/scholar?q=effective+microorganisms+nutrition+crops&btnG=&hl=sv&as_sdt=0%2C5&as_vis=1

 

En axplock av rapporter:

‘Effective Micro-organisms’ (EM): An Effective Plant Strengthening Agent for Tomatoes in Protected Cultivation

http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/01448765.2011.9756647

 

From Japan:

Beneficial and Effective Microorganisms for a sustainable agriculture and environment, 1994

Dr. Teruo Higa, University of the Ryukyus, Okinawa, Japan and Dr. James F. Parr,  US. Department of Agriculture

http://www.agriton.nl/higa.html

 

The concept and theories of Effective Microorganisms, 1991

Higa and Wididana.

http://infrc.or.jp/english/KNF_Data_Base_Web/PDF%20KNF%20Conf%20Data/C1-5-015.pdf

 

From Sri Lanka:

Residual effect of Organic manure EM Bokashi applied to Proceeding Crop of Vegetable Cowpea (Vigna unguiculata) on succeeding Crop of Radish (Raphanus sativus)

http://www.isca.in/AGRI_FORESTRY/Archive/v1i1/1.ISCA-RJAFS-2013-001.pdf

 

From Costa Rica:

Kitchen waste management with EM

http://usi.earth.ac.cr/glas/sp/50000051.pdf

 

From the Philippines:

Influence of Bokashi organic fertilizer and Effective Microorganisms (EM) on growth and yield of field grown vegetables.

http://www.infrc.or.jp/english/KNF_Data_Base_Web/PDF%20KNF%20Conf%20Data/C5-4-172.pdf

 

From Egypt:

Influence of Effective Microorganisms on growth and fruit characteristics of papaya in Egypt

http://www.infrc.or.jp/english/KNF_Data_Base_Web/PDF%20KNF%20Conf%20Data/C6-8-248.pdf

 

Artikelserie om EM/Bokashi i engelska tidningen “Kitchen Garden”

EM…what on earth?

Healthier plants, bigger yields and all by harnessing natural bacteria. That’s the claim, but will it work? Andrew Seall intends to find out in this new series.

It is a tad cold on my allotment at the moment, and probably is on yours as well, but at least I can comfort myself in the knowledge that many summer pests are being killed off. I am up here to start to plan where to feed my soil with EM without promoting too many pests and weeds along the way.

‘EM…what’s that?’ I hear you say. It stands for effective micro- organisms and is used all over the rest of the world, with claims of great beneficial effects upon plants and vegetable growth and cropping. All over the world, that is, except in the UK, and so this treatment of the soil with EM – and the results – are what I am going to be writing about for the next 12 months. Let’s just see if it can give us the excellent results seen elsewhere.

Kitchen Garden, February 2005

Nu har jag samlat ihop hela artikelserien och gjort om till PDF:er, bara att klicka och läsa på. 11 artiklar totalt, ganska raka och ärliga känns det som. Serien är från 2005 men de är lite före oss i England med EM och Bokashi så det kanske passar bra nu här ändå. Lite laddning är det i alla fall inför sommarsäsongen här!

1. EM_allotment_trial_1_What_on_Earth_is_EM

2. EM_allotment_trial_1_continued

3. EM_allotment_trial_2_More_roots_mean_stronger_healthier_plants

4. EM_allotment_trial_2_continued

5. EM_allotment_trial_3_Hotbeds_and_a_bean_wheel

6. EM_allotment_trial_3_continued

7. EM_allotment_trial_4_Going_like_a_rocket

8. EM_allotment_trial_5_Good companions

9. EM_allotment_trial_6_Making_light_work

10. EM_allotment_trial_7_Roots_of_sucess

11. EM_allotment_trial_7_continued

Buxbom. En lösning i sikt?

Häromdagen fick vi en mycket intressant pressrelease från vår EM leverantör i Holland.

Det har visat sig i Holland att EM (Effektiva Mikrooganismer) verkar fungera väl i bekämpning av buxboms angreppet som har drabbat så många odlingar runt om i landet.

Behandlingen är enkel, EM sprayas direkt på plantorna och marken. I pressreleaserna som följer, med information på båda svenska och engelska, har man refererat till EM Mikroferm. Det är inte lika krångligt som det låter: EM och Mikroferm är samma sak i grunden. EM är moderkulturen som används till att producera den aktiva form av EM som man behöver till en sådan applikation. Active EM (eller EM-A) kan man “brygga” själv eller köper färdigt — den färdiga produkten heter då Mikroferm.

Mikroferm finns i alla tänkbara storlekar men här på bokashi.se har vi det som 2 liters bag-in-box. Man späder det 100 gånger innan man använder det, ungefär som Bokashivätska, så 2 liter är lagom till de flesta hemmaodlingar.

Här på bokashi.se säljer vi Mikroferm till hemmabruk (länken finns här) men vill du höra mer om dessa testar och hur Microferm används kommersiellt hör av dig till Jan Roed, www.botanic-culture.se.

Detta kan vara en spännande och viktig genombrott — vi får se hur det visar sig fungera här i Sverige. Men kul att det börjar lossna lite det här med användning av enkla biologiska metoder för att lösa svåra problem.

 

Så här skrev man:

PRESSRELEASE – NY METOD SLÅR UT CYLINDROCLADIUM BOXICOLA

Tester i Holland som det oberoende institutet Cultus genomfört visar att det probiotiska preparatet Mikroferm är mer effektivt än fungicider och har förmåga att slå ut den agressiva patogenen C.buxicola som angriper buxbom. Mikroferm är en kultur som består av fem olika grupper mikrober. Dom viktigaste mikrobgrupperna är mjölksyrebakterier, autotrofa bakterier och jästsvampar. Kulturen får användas i ekologisk odling och har förutom sin förmåga att konkurrera ut patogener en tillväxtstimulerande verkan.

Metoden som Cultus följt är enkel. Man har sprutat plantorna och marken under med en lösning som består av 2ml Mikroferm/L sam 1 ml/L av en s.k. “sticker” som heter Guard 2000.

Resultaten backas upp av ett antal proffesionella Buxbomodlare i Holland som med andra metoder också lyckats bekämpa sjukdommen. Även här är det Mikroferm som är den centrala delen i strategin.

Press Release: Controlling the aggressive fungus Cylindrocladium boxicola with Microferm

The Dutch advise and research organization Cultus has found an effective organic treatment of Cylindrocladium boxicola in boxwood.

Cultus is an independent advise and research institute in the Netherlands . It is specialized in the tree nursery branch of agriculture. Independent research is done in several crops to gain independent knowledge for advising their customers in getting the best results for their crops.

In 2011 Cultus has tested a product based on micro-organisms on behalf of EM Agriton BV in boxwood. Since several years the fungus Cylindrocladium has become a serious problem in the nursery of boxwood in the Netherlands. As no adequate fungicide is available against this decease some Dutch growers started to use Microferm , a product based on competitive exclusion, to combat this decease. Several Buxus propagators in the Boskoop area claimed to obtain good results with the use of Microferm. Agriton has asked Cultus to set up a trail in boxwood to check the results of the buxwood growers in the Boskoop area.

During the summer of 2011 a Buxus trail was set up in a random plot trail. In the trail 15 objects were tested in 3 random repeats in three different times over the year. In the spring and summer trail no Cylindrocladium occurred due to the low infection grade. Decided was to test the products again in September with an artificial infection of Cylindrocladium. In the spring and summer trail, no effect was found as from neither any product as there was no infection. In the September trail huge infection occurred in the non-treated plot. Where the standard fungicides scored reasonable to good, absolutely no Cylindrocladium was found in the Microferm treated plots. It seems to be that competitive exclusion based on micro-organisms prevents infection with Cylindrocladium.

 

Om Bokashiströ

Jag kom att tänka på att jag har nästan inte skrivit något om själva ströet, även om det är hjärtat i hela Bokashiprocessen. Frågan är bara var jag ska börja så vi tar det lite som det kommer…

En gång i tiden försökt jag att räkna ut hur många mikrober det var i typ en matsked Bokashiströ — lite meningslös när det handlar om billioner. Eller var det trillioner eller något annat? Det kryllar av liv i ströet och det är alla dessa goda bakterier och jästsvampar som kör i gång processen — först den konserveringsprocessen i hinken sedan omvandlingen till jord sedan. Helt otroligt egentligen, man slutar aldrig vara fascinerad.

Bokashiströet producerar vi här i Värmland, hemma hos oss i “mikrobfabriken”.  Själva kliet köper vi hem från Dalsland från världens trevligaste mjölnare. Han malar det precis som vi vill ha det (lite grovt) i den gamla kvarnen. Vi använder så mycket ekologiskt kli vi kan men det räcker inte till allt så vi får vara lite pragmatiskt på den fronten.

Själva EM mikroberna köper vi hem från Holland, de är nyckeln till allt. EM koncentratet (som heter EM eller EM-1) har vi nu i vår e-butik, det finns egentligen bara en grundprodukt till allt i EM världen. Tillsammans med melass och vatten (riktigt fint grundvatten har vi här) gör vi Bokashiströ i stora tunnor. Det blir mycket blandning och siktning för att kvaliteten ska blir så bra som möjligt, sedan kör vi nu med vacuumpackning för att hålla påsarna så luftfria som möjligt. En vanlig dag hos oss är det blåkläder som gäller, jag lovar man behöver inte ett gymkort när man håller på med stora mjölsäckar jämt!!

Men ibland blir det inte precis som man har tänkt sig. I vintras hade vi en batch strö som blev lite blötare än den skulle har varit och fast det såg helt ok ut när den var ny visade sig att den inte höll lika bra som det skulle annars har gjort. En vanlig påse strö håller ett år om det förvaras rätt, oftast kan det bli bra mycket längre än så. Det som hänt var att ströet började mögla, små vita prickar som sedan blev till klumpar efter ett tag. Helt ofarligt i sig själv men kliet blir svagare allt eftersom.

Hur vet man när ströet är bra? En fråga vi får rätt ofta. Tja, man vet ju bara… Det luktar friskt och syrligt, blir mörkare och har starkare doft ju äldre den är. Blir det grått och trist så har det nog gjort sitt. Blir det mögligt är det nog något som är fel. Förvaringen eller i detta fallet, själva ströet. Men funkar ströet i hinken så är det bra, oavsett hur den ser ut. Funkar den inte så kommer du att veta!

Har du köpt Bokashiströ som har blivit dålig inom de första månaderna hoppas vi att du höra av dig till oss (info@bokashi.se), klart vi ersätter det. Fortsätt med den gamla under tiden, det behövs kanske lite mer varje gång du strör på. Plocka ut ev vita klumpar och släng dem i hinken. När du får den nya påsen kan du strö ut den gamla på rabatten eller i landet där kliet gör nog lite nytta.

Förvaring av ströet är enkelt — lite sunt förnuft bara. Lufttätt, mörkt och svalt ska det vara. Fyll på ströaren och använder den till vardagen, sätt en påsklämma på påsen eller stoppa hela påsen i en tät burk/behållare och ställ den i en vanlig köksskåp. Eftersom Bokashiströ får en ganska stark lukt över tid är det nog bättre att inte ha det på mjölhyllan.

Många frågar om man kan göra Bokashiströ själv — klart man kan. Det finns mängder av klipp på YouTube om hur man gör, jag har inte kommit så långt att jag har skrivit om det här. Du behöver EM, melass, vatten och vetekli. Kliet ska vara ungefär som kruskakli, akta dig för djurfoder som är en blandning av grovt och fint och svårt att få ordning på. Att göra strö själv kan vara ett bra sätt att spara pengar om man är flera som går ihop, att producera de små mängder man behöver till sig själv är knappast värt det. Annat än att det är kul att testa.

Vad mer kan man göra med Bokashiströ? Som allt annat får man testa sig fram. Själv brukar jag strö på lite i såjord för att skapa lite mikroliv till växterna. Om man inte har kranhinkar och tillgång till bokashivätska kan man även strö på lite i krukor och urnor och sådant. Det är ju ingen näring i ströet direkt men mikroberna gör nytta i den sterila planterinsjorden. En lite annorlunda grej man kan göra är att suga upp en matsked eller två i dammsugare nästa gången det är städdags. Det hjälper minska lukten från dammsugarpåsen!

Har du djur hemma kan du strö på lite bokashiströ i matskålen. Typ en tesked om dagen till hundar, lite mindre till kaniner och marsvin. Det ger en probiotisk effekt — en frisk bakterieflora i magen hjälper hela kroppen håller sig frisk. (EM används mer och mer i djurhållning på större skala, kolla lite på webben om du är nyfiken).

Det är säkert mycket mer man kan säga om Bokashiströ, om EM, och om synergien mellan vi människor, våra djur, vår jord och alla dessa mikrober. Men det får räcker för idag! Funderar du över något mer så är det bara att höra av dig!

/Jenny

 

EM spray — så här gör man!

Har du hållit på med bokashi ett tag och blivit nyfiken på allt det här med EM — hur man kan använda EM i trädgården till exempel?

Det finns otroligt många olika användningsområden för EM. Lite förvirrande kanske, men i grunden finns det bara en produkt, och det är just EM: Effektiva Mikroorganismer. Läs mer om skillnaden mellan allt som har med EM att göra här.

Här vill jag bara förklara hur man gör för att “brygga” egen EM spray (EM-A, samma sak som Mikroferm i princip) som du kan använda hemma i trådgården. Det är inte ett dugg svårt. Tar en vecka men det är inte mycket jobb med det.

För det första behöver du ett par små EM flaskor — den ena med EM koncentrat och den andra med melass. Melass kan man köpa själv i handeln om man vill men det finns faktiskt skillnad i olika typer av melass och vi tycker den vi har i butiken är bra (den är gjort av sockerrör istället för sockerbetor vilka är vanliga här i Sverige). EM-koncentratet är dock speciellt — det är “moderkulturen” kan man säga, grunden till allt annat i EM-världen. Den heter EM-1 (eller bara “EM”) och går inte att ersätta med något annat.

Dessa två produkter är precis de vi använder till att producera bokashiströ här på bokashi.se och är grunden till produkten som heter EM Mikroferm i vår webbutik.

EM (koncentrat) använder man inte direkt någonstans, det ska jäsas på något sätt (till strö eller spray). Det fungerar bäst om man först “aktiverar” det genom en enkel jäsningsprocess. Det gör det hela även mer kostnadseffektivt eftersom man får 20 gånger så mycket på köpet genom att göra en bryggning. Efter en veckas jäsning får man något som heter EM-A (aktiverad eller aktiv EM). Detta är i princip samma produkt som EM Mikroferm, skillnaden är bara hållbarheten och priset.

Även EM-A är mycket koncentrerat. Ska man använda det som spray till rengöring i stallen eller i trådgården ska den spädas ut minst 100 gånger. Kolla instruktionerna för EM Mikroferm på bokashi.se.

Skillnaden mellan EM spray och Mikroferm? EM spray som man brygger själv har en begränsad hållbarhet. Den ska användas inom en månad efter bryggning. EM Mikroferm i 2 liters bag-in-box förpackning är producerat i en skyddad miljö och håller minst ett år, oftast mycket längre än så. Brygger du själv kan du till exempel gör en ny batch varje månad, 1 liter om gången. De små flaskorna i bilden räcker till 5 liter färdigbryggd EM spray — motsvarande det som finns i en låda Mikroferm. Skillnaden är priset — det kostar mindre att brygga 5 liter själv än att köpa 2 liter färdig. Så lite plus och minus är det som alltid, inget rätt eller fel alltså.

Steg 1. Du behöver en flaska EM-1 (EM koncentrat) och en flaska A+ (melass). Finns att köpa på bokashi.se, priset för de båda är 155 kr. 250 ml i varje flaska. Sedan behöver du en 1,25 eller 1,5 liters PET flaska. Använd inte glas eftersom detta är en jäsningsprocess!

Steg 2. Nu ska du brygga en liter EM spray. Grundrecept är 0,5 dl EM-1 plus 0,5 dl melass plus 9 dl vatten. Alltså 1 liter totalt. Vattnet ska vara ljummet precis som när man bakar. (Men eftersom melassen är rätt seg kan man lösa upp den först i hett vatten och sedan blanda upp med kallt vatten innan man tillför EM-1. EM tål inte mer än 50 grader så var lite noga här.)
Blanda i flaskan och korka till. Flaskan ska nu stå en vecka och jäsa till sig.

Steg 3. Jäsning. En vecka i värmen. Jag brukar göra så här med en strumpa över flaskan och ställa den över kylskåpet. Vi brukar har 21-24 grader över kylskåpet, men letar fram ett ställe du tycker är bra. Över 20 ska det vara, helst varmare (37 grader är ju helt perfekt men omöjligt att hitta hemma). Kolla lite då och då, känns flaskan hård är det dags att lätta på trycket!
Flaskan ska inte stå i direkt solljus.

Steg 4. Efter en vecka är bryggen nog klart. Eller “aktiverat” som man säger. Det brukar finnas en massa små jäst prickar i vätskan, det är precis som det ska vara. Häll över i mindre flaskor (typ halv-liter PET flaskor) för förvaring. Som allt annat med EM och Bokashi är det så lite luft som möjligt som gäller.

 

Steg 5. Ta vilken som helst sprayflaska och gör en egen blandning. Jag är inte ett dugg noga med mängder men det hamnar nog oftast runt 1:20 kan jag tänka mig. Helst ska man inte använda en sprayflaska som man har haft kemikalier i, det gör det bara svårt för mikroberna. Lägg till i några droppar citron doftolja om man vill för doftens skull. Sprayflaskan kan man ha på diskbänken och ska helst användas inom en vecka eller så, det blir svagare allt eftersom. När du behöver mer är det bara att ta en ny klunk från PET flaskan (som du kan förvara i ett skåp i köket, mörkt och svalt alltså) och späda ut.

Vad kan man använda detta till? Otroligt mycket faktiskt. Här hemma har vi kört med EM spray i köket, badrummet och resten av huset i 4-5 år. Inte har vi blivit sjuka och jag tycker det har fungerat bra. I städskåpet finns det bara Yes och grönsåpa kvar och det är jag nöjd med.

Testa dig fram, kolla lite på nätet och våga göra lite av varje. EM är helt ofarligt så det kan inte blir fel. Och hur som helst man gör så är det nyttigare än kemikalier. En sak som jag är jätteglad över själv är att det är så mycket skönare på händerna. Jag har aldrig varit bra på att använda gummihandskar och har lidit av det men händerna har blivit mycket bättre sedan vi gick över till EM. Bara det!

Många oroar sig över e-coli och sådant i toan men det har visat sig att EM tar faktiskt lika bra hand om “äckliga bakterier” som kemilkalier gör. Fast på ett annat sätt. Grejen med kemikalier är att man tror man dödar alla bakterier, det gör man aldrig. De är tillbaka rätt snabbt och har oftast då ingen konkurrens av de “goda bakterierna” eftersom de tar oftast stryk när man skurar. Sprayar man istället med så himla många goda bakterier som möjligt (EM!) så blir de dåliga utkonkurrerade helt enkelt.

Inte ett enkelt sätt för oss att tänka i dagens samhälle men förhoppningsvis är det framtidens tankesätt. Och när det gäller just e-coli har det visat sig att EM fungerar lika bra som kemikaliesprayer. Ska letar fram rapporterna och lägger upp dem när jag hittar dem sedan.

Så testa gärna! Vi har tagit hem de små flaskorna eftersom det är ett bra sätt att börja. Vi har även 1 liters flaskor hemma (mer prisvärt) men EM finns i alla möjliga storlekar om man vill gå längre. Man behöver inte brygga en liter om gången, receptet är samma jämt. Bara att räkna fram något som passar dig baserat på samma proportionerna.

Lycka till och hör gärna av dig på facebook (bokashi.se) eller här på bloggen om vad du har testat och hur det har blivit. Eller frågor andra vad de har kommit fram till. Vi får hjälpas åt med det här, allt eftersom kommer vi hitta fina nya alternativer till kemikalier i vardagslivet.

PS Man kan även göra egen Bokashiströ om man har EM koncentratet hemma. Ska skriva mer om hur man gör sedan, under tiden så finns det självklart en hel del info på webben. Problemet kan vara att få tag i bra vetekli, det man köper från typ Granngården är alldeles för mjöligt, det måste vara grövre om man ska lyckas.
Men ska du ändå testa EM Spray hemma kan du lika gärna testa att spraya direkt i Bokashihinken istället för att använda strö. Det blir ju samma effekt eftersom mikroberna är ju likadana och det blir nog billigare i längden.
Men detta är nog bäst om man har redan hållit på ett tag med Bokashiströ och vet hur det fungerar. Orsaken att vi ha strö är att det är så lätt att dosera, när man sprayer måste man gissa sig fram till rätt dos (men ett par skvätt om dagen är nog bra).

Internationell studie: EM ger bättre plantutveckling

Foto: www.murciaregion.net

Foto: www.murciaregion.net

Bio-organisk gödsling med EM ger bättre plantutveckling och skörd, växtkvalitet och fruktsamhet, ökning av fettsyror i plantor och frön mm i medicinal och kryddväxtodling enligt en vetenskaplig rapport.

Rapporten har publicerats i Research Journal of Agricultural and Biological Sciences 2006.

En av slutsatserna som dras är att “biofertilisers” som EM, gett strategiska möjligheter att höja skördarna till en rimlig kostnad för odlare och bönder och på samma gång når en förbättring av markernas kondition.

Fältförsöken var baserade på två bevattningar per odlingsomgång med EM, samma mikrobiella bas som finns i bokashi strö. Försöken gjordes vid det nationell forskningscentret i Egypten 2003-2005 med en växt som heter Plantago afra vilken har en lång historia som medicinal växt i USA, Europa, Indien och Kina som botemedel mot allt från förkylningar till cancer och hepatit.

Källa: Research Journal of Agricultural and Biological Sciences 2006

Tack till Kai Vogt Westling, Greenfoot

Bekräftat: EM höjer ämnesomsättningen i jorden

Gräver man ner en hink med Bokashi i landet hemma ser man rätt så snabbt att det gör en stor skillnad. Växterna blir lite högre och lite stadigare, de ser ut att trivas. Men hur kan man förklara detta för andra? Det räcker oftast att det känns rätt, men nu är det bekräftat på riktigt.

Jordbruksdepartement i USA, the US Agricultural Research Service, har nyligen genomfört ett forskningsprojekt och publicerat en artikel som bekräfter att EM höjer ämnesomsättningen i markerna. Och det är ju EM som är basen i Bokashi — EM står för Effective Microorganisms och är en mycket speciell blandning av mikrober som finns i naturen, en blandning som har visat sig att fungera uttmärkt ihop i många olika applikationer. 

Bakgrunden är den utarmning av organiskt material i jordarna som orsakats av det intensiva moderna jordbruket. Forskarna vill testa olika biologiska gödslingsmetoder och ta reda på det bästa sättet att tillföra organiska material tillbaka till jorden. Och varför är detta viktigt? För att markernas organiska material är växternas näringskälla. Mikroorganismer bereder och distribuerar detta samt skapar en jordstruktur som gynnar vatten-luft kretsloppet i jorden.

Studien bekräfter att EM höjer ämnesomsättningen i organiska material. Det vill säger, EM mikroberna  hjälper växterna ta upp näring på ett mer effektivt sätt från den organiska material som tillförs.

Jorden mår bättre, helt enkelt.

Källa: USDA.ARS Agricultural Research Service

Tack till Kai Vogt Westling, Greenfoot