Alla inlägg av JennyH

Fixa tomathinkarna på vintern

Foto: Jenny Harlen

Något man kan göra nu under vintern är att fixa tomathinkarna med bokashijord redan nu till nästa sommar.

Svårt är det inte och jag lovar, man känner sig så himla duktig när våren väl kommer och allt är redan klart!

Rada upp de tomma, rena hinkarna (eller vad du nu odlar i) på ett ställe som passar dig: på altanen, i garaget, i växthuset eller i källaren. Det behöver inte vara varmt, viktigast är att det är praktiskt att gå ut till dem då och då.

Gör som du brukar göra längst ner i hinkarna: till exempel lite lecakulor och några centimeter jord. Se till att du har en säck eller tunna med jord tillgänglig, helst på ett ställe där den inte ska frysa.

Varje gång du har en hink med färdigjäst Bokashi som ska ut är det bara att ta en tur till altanen eller garaget. Lägg lite Bokashi i varje hink och täck med lite jord. (Det kan vara bra med engångshandskar eller plastpåsar över händerna; Bokashi är ju kladdigt som bara den.)

Hur mycket Bokashi behövs i varje hink? Det funkar oftast bra med 20-30% Bokashi och resten jord. Gör ungefär så första säsongen så kan du bestämma sedan hur du vill ha det nästa år. Som vanligt med Bokashi gäller det att testa sig fram.

Vad ska man ha för jord? Ja – man tager vad man haver. Själv tycker jag att man inte vinner något näringsmässigt av att köpa dyr jord om man ska ändå ha Bokashi i hinken. Det går att återvinna jord från gamla krukväxter eller köpa de billigaste säckarna med påsjord. (Sedan får man bestämma hur man vill ha det med ekojord men nu pratar vi bara näring.)

Du behöver inte fylla hela hinken med jord här och nu, det räcker gott med några centimeter för att täcka över Bokashin under vintern. Hinkarna kan lätt toppas med extra jord till våren när det är lite trevligare att hålla på.

Så enkelt är det: Lägg lite fuljord i botten av hinken, lägg på ett lager färdigjäst Bokashi från köket, och toppa med ett mindre lager jord. Klart!

Har man en nyfiken hund är det inte så dumt att täcka hinkarna med en bräda, plastbit eller något. Står de kallt kommer inte Bokashin omvandlas under vintern men till våren kommer processen igång som vanligt i värmen. Skynda på värmen om du vill genom att lägga en svart plastsäck över hinkarna.

Näringen i hinkarna kommer att hamna längst ned om du gör så här; detta är nog bra för tomater men passar inte alla växter. Har du tänkt göra något liknande med dina sommarkrukor kan det vara bra att sprida näringen genom hela krukan – det är ju bara att fylla på med jord i krukan och röra om alltihop innan du planterar. Eller häll över det hela i en skottkärra, rör om och lägg tillbaka. Vad som nu känns mest praktiskt.

Har du ont om hinkar men en massa Bokashi att bli av med kan du göra en starkare blandning i hinkarna än du behöver. Till våren är det bara att flytta en del av den starka jorden någon annanstans innan du kör igång med tomaterna.

Gammal tomatjord ska man vara lite försiktigt med. Jag och flera andra odlare tycker det funkar bra att förnya gammal tomatjord med Bokashi och på så sätt odlar 2-3 år i rad med samma jord men det är svårt att veta hur länge man ska göra så. Var lite försiktigt — allra bäst är om tomaterna inte odlas i samma jord jämt. Och eftersom potatis och tomater är så nära släkt ska de inte heller använda varandras jord.

Hoppas du fick lite inspiration här i novembermörkret! Så lätt är det inte att tänka trädgård så här års. Men detta är kanske något litet man kan göra för att känna att man är på gång med nästa säsongens odling. Även när snön är snart på väg…

Lycka till!

Oops! Jag har insett i efterhand att bilden var inte tomater, det var potatisar. Men tyvärr har jag ingen bra bild på tomater i krukor då jag har gått över till bäddar i växthuset. Hoppas inte det stör för mycket!

Bokashi tips i köket

Några tips vi har samlat på oss under åren…

Använd en Bokashi-ströare

Du behöver 1-2 matskedar Bokashiströ till varje liter mat. Kanske lite mer om maten är proteinrik, eller om det är mitt på sommaren. Viktigast är att ditt Bokashi-strö förvaras lufttätt, helst mörkt, torrt och svalt i skåpet. Det är bra att använda din Bokashi-ströare till dagligt bruk och förvara resten av påsen lufttätt i skåpet. Själva påsen kan lukta lite, förvara den gärna i en plastlåda.

Foto: Jenny Harlen

Snygg kruka på bänken

För att mikroberna i din bokashihink skall få jobba i fred så mycket som möjligt är det bra att bara öppna hinken för påfyllning en eller två gånger per dag. En bra lösning är att ha en snygg blomkruka (utan hål i botten) på diskbänken, lägg gärna på ett lock. Där du kan kasta bananskal, tepåsar, brödrester etc. Det brukar blir en del matrester i samband med måltider och då kan du passa på att skrapa tallrikarna direkt i bokashihinken och samtidigt tömma bänkkrukan.

Foto: Jenny Harlen

Foto: Jenny Harlen

Samla pappersskräp till komposten

Tömmer du dina Bokashihinkarna i varmkomposten? Då kan det vara bra att varva med lite papper och kartong för att få en bra balans i komposten, papper är ju kol och matavfall är mest kväve.

Enklast är att samla papperskräp — äggkartonger, servetter, små förpackningar — i en pappkasse under tiden du fyller din Bokashihink. När du ska ut med hinken tar du kassen med dig. Töm hinken först, sedan strör du över löspappret, och sedan plattar till (om du vill) med själva kassen.

Enkelt och bra! (Men glöm inte att lägga i lite jord då och då i komposten, det hjälper hela processen hålla igång).

Foto: Jenny Harlen
Obs! Mjölkpaket vill man inte ha med i komposten! Den har en plastskikt som inte bryts ner.

Socker sätter fart

Känns det lite trögt i din Bokashihink kan det vara bra att sätta fart på mikroberna. Strö på lite socker bara! Det är snabbmat för mikrober och ger dem nytt liv.

Oftast när det känns som processen saktar ner är det för att det är lite för blött i hinken. Ser du kondens på insidan av locket? Lägg en tidning överst i hinken för att absorbera fukten så kommer mikroberna att jobba bättre och hinken luktar bra. Ha du en hink med kran se till att den är dränerad ordentligt.

Ibland kan det lukta lite mer än man vill från räkskal och sådant, oftast för att de är blöta när de läggs i hinken. Låt dem torka upp lite först på diskbänken (på en tidning eller något) så kommer de inte lukta i hinken. Lite extra Bokashiströ kan vara en bra idé.

En mini-återvinningsstation hemma

Ordning och reda är det eviga dilemmat när det gäller sortering – vart ska allt ta vägen? Det finns inte plats i köket!
En bra idé kan vara att placera en plastlåda för dynor till sommarmöbler på ett lämpligt ställe – nära köket, i garaget, kanske på verandan? Den har plats för 6-7 papperskassar (typ ICA, COOP) — använd till papper, förpackningspapper, grönt glas, ofärgat glas, plast, metall osv.
Samla allt som ska återvinnas i en korg i köket och sortera sedan ut i lådan. Ta sedan med dig några av de fyllda kassarna nästa gång du åker och handlar!

Hur vet man att hinken är klar?

Denna är en fråga vi får ofta. När man först börjar med Bokashi är det inte alls självklart hur det ska se ut i hinken, hur vet man att det har gått bra?

Fast efter man har gjort ett par hinkar är det enklare — det känns lite annorlunda i början sedan blir man fort van med hur processen går till.

Hur länge ska hinken stå för att den ska bli ”färdigjäst”?

Två veckor i inomhusvärme. Det spelar ingen roll om den står längre, kolla bara att det inte är för blött i hinken. (Ser du kondens på insidan av locket är det dags att lägga på en tidning överst i hinken.)

Hur ser man att processen är i gång?

Det kan man inte, egentligen. Det ska lukta lite syrligt i hinken. Känns lukten väldig stark kan det vara för blött i hinken, kolla kondensen på insidan av locket och ev lägg på en tidning för att ta upp fukten. Det är fukten som orsakar lukten.

Får hinken stå längre än två veckor inomhus?

Det spelar ingen roll hur länge en Bokashihink står efter de två första veckorna. Hinken behöver inte står varmt längre än så. Det är helt ok att förvara hinken och/eller innehållet i ett kallt uterum eller källare tills man behöver den, det gör inget om det är minusgrader. Men den kan även stå kvar i rumsvärmen om du vill.

Tänk bara på att ju längre hinken står ju mer sjunker matresterna ihop och det blir blötare i hinken. Fortsätta att dränera av om du har en kranhink, eller se till att kondens tas upp om du har en vanlig.

Vad händer med mikroberna när de fryser? De går i dvala och en del tar stryk, men de kommer igång igen när det blir varmare i hinken. Hinken ska inte stå i direkt solljus, det kan bli för varmt och temperaturen svänger för mycket.

Hur ser det ut i Bokashihinken när matresterna är färdigjästa?

Det mesta ser ut ungefär som det gjorde när det lades ner i hinken! Matresterna sjunker ihop och tar mindre plats, och blir mjukare och mosigare i konsistens. Ibland utvecklas ett vitt fluffigt mögel överst i hinken, det är ett bra tecken att processen är i gång och din Bokashi har mognat till. (Men det är inte alltid man får det, så det är inget att räkna med.)

Men det händer faktiskt mycket i hinken som vi inte ser. Bokashimikroberna förökar sig i hinken var 20:e minut och till slut har man många miljarder aktiva mikrober i hinken – det är de som gör det stora jobbet. Det är också tack vara mikroberna som gör att innehållet i hinken omvandlas så snabbt till jord när det grävs ner i marken eller i en komposthög.

Har jäsningen lyckats?

Om innehållet i din bokashi-hink ser ut som vanligt och luktar som vanligt (en söt vinägerdoft), så är allt väl. Får du vitt mögel är det ett bra tecken att allt är som det ska.

Luktar hinken riktigt illa och maten ser rutten ut, eller om det finns blått eller grönt mögel i hinken, då har någonting blivit fel. Det finns i så fall tre orsaker till detta:

  • Hinken var inte lufttät. Se till att hålla den tät i framtiden! Öppna så lite som möjligt (ett par gånger om dagen).
  • För mycket vätska. Undvik för blöt mat. Dränera bokashivätska ett par gånger i veckan om du har en kranhink. Lägg en tidning eller äggkartong överst för att suga upp eventuell kondens. Låt matresterna rinna av innan du lägger dem i hinken.
  • För lite eller föråldrat bokashi strö. Använd lite extra bokashi strö om det är varmt eller om du har mycket proteinrik mat i hinken. Se till att ströet förvaras lufttätt, svalt och mörkt. Bokashi-strö är en levande produkt, om det inte har den vanliga vinägarlukten, eller ser lite grått och trist ut, så är den antagligen inte fräsch längre.Köp en ny påse, eller ta kontakt med oss om du har precis köpt påsen och har förvarat den på rätt sätt. Ströet blir naturligt mörkare över tid, det gör inget. En påse ska hålla ett år från förpackningsdatumet (stämplat på etiketten) men är det är ofta helt okej att använda det mycket längre än så.

Det gör inget om du råkar göra en dålig hink. Släng bara innehållet i soporna eller gräv ner lite avsides och försök igen! Men det är ytterst sällan att det blir så. Kom ihåg att vitt mögel är bara bra, och att även en hink som luktar illa kommer att bli bra jord ändå. Det enda du behöver vara försiktigt med är en hink som har mörkt mögel.

Känns det som hinken behöver lite mer fart?

Om man har varit på semester eller haft i en hel del proteinrika matrester kan hinken ibland behöva lite mer energi för att hålla igång. Strö på lite extra bokashiströ eller en matsked med socker. Socker är som snabbmat för mikroberna och brukar snabba på processen.

 

3 saker man kan testa till vintern!

Brrrrr.

Snart är den här.

Vintern. Och allt som hör till. Bokashiförvaring, till exempel.

Varje höst brukar jag skriva lite tips och idéer om hur man kan göra, ska lägga till några länkar i slutet av inlägget här. Det finns inget rätt svar, bästa lösningen är den du själv tycker är bra. Oftast får man testa ett par vintrar tills man kommer fram till det som är enklast och krånglar inte till för dig.

Vet inte hur det är för dig. men på vintern vill jag ha det enkelt. Jag vill inte gulla med Bokashihinkarna; de ska tömmas så fort som möjligt, inte för långt från köket, och helst på ett ställe jag inte behöver flytta på dem sedan.

Här kommer tre koncept som kanske passar dig. Eller inspirerar dig till något helt annat!

1. Fiffig storhink

Bilden (med ritning!) fick vi av en odlare i Dalsland. Så här förvarar de sin Bokashi under vintern. Enkelt och självklart egentligen, det är oftast det som är bäst.

Kolla vad man har liggande där hemma — ett gammalt sopkärl, en vattenbehållare eller en vattentunna. Det enda som är viktigt är att vad-du-nu-hittar inte har haft kemikalier i, det blir tufft för mikroberna att klara sig då.

bokashi

egen_tunna

2. Tunna direkt i landet

Så här har jag gjort nu under ett par år och kommer nog fortsätta likadant. Den blåa tunnan är en före detta vattentunna från växthuset. Vi kapade bottenplattan och den fungerar utmärkt som lock. Töm och flytta den då och då under sommaren, och på vintern kan du ställa den på ett ställe där du vill ha bra jord till sommaren.

Fast ställ den inte för långt från köket! Om du inte orkar skotta dit…

Foto: Jenny HarlenKompostlösningen är samma grej, egentligen. Bottenplattorna har vi plockat bort och tunnorna flyttar vi från år till år. När vi höll på att bygga våra odlingslådor ställde vi komposterna på plats vintern innan. Fyllde med Bokashi hela vintern och byggde lådan runt dem till våren. Sedan var det bara att skaka loss innehållet och fixa till.

Här har vi en ny rabatt på gång. Komposterna fylldes förra vintern med Bokashi,  kartonger och tidningar. Sedan byggdes rabatten runt dem. Till våren ska vi köra i gång en ny rabatt på samma sätt lite längre bort.

Kartonger och tidningar: det är bra om man varvar Bokashi i tunnor/komposter med något kolrikt som papper. Jag brukar ta med en kasse med pappersskräp från köket när jag går ut med hinken, det finns alltid gott om cornflakespaket, servetter och toarullar att samla på. Töm hinken och sedan kassen, vill du inte spara kassen så kan du lägga den över alltihop och ev platta till högen.

Till våren kan man slänga på en hink eller två med jord överst för att köra igång processen överifrån.

Foto: Jenny Harlen

3. Preppa tomathinkar och sommarkrukor

Detta är ett bra sätt att bli av med rätt många hinkar Bokashi under vintern om man odlar i hinkar, krukor eller baljor. Dessutom känner man sig så himla duktig efter att ha kommit igång så ordentligt!

Rada upp hinkarna, krukorna eller vad du nu har på altanen, i garaget, eller i växthuset. Bottna med lekakulor som du brukar och lite ”fuljord”. Under vintern kan du då tömma dina bokashihinkar direkt i  hinkarna och toppa med lite jord — det räcker med några få cm för att täcka över själva bokashin. Lägg gärna något över som skydd (ett fat, plastsäck, bräda), speciellt om du har hund eller andra möjliga besökare.

När våren väl kommer är det bara att toppa med jord och plantera.

Hur mycket Bokashi ska man ha i hinken? Det brukar vara bäst med 25-30% Bokashi och resten jord. Gör du en starkare blandning än så kan du dela ut den sedan till dina andra krukor. Det är bra att ha bokashinäringen längst ned i hinken om man kommer plantera växter med djupa rötter. Kommer man att ha en blandning av korta och långa rötter kan man blanda bokashin och vanlig jord i en skottkärra till våren innan det läggs tillbaka i krukorna.

Foto: Jenny Harlen

 

Annars kan man förvara Bokashin precis som den är i en tunna/låda/kärl. Varva gärna med skräpjord, torra löv eller annat — dels för att ta upp fukten men även för att hjälpa processen komma igång.

Så länge dina bokashihinkar får sina två första veckor i inomhusvärme är det fritt fram att ställa dem kallt under vintern. Det gör inget om färdigjäst Bokashi fryser, mikroberna tar stryk som allt annat i naturen, men kommer igång igen till våren.

Och när solen väl kommer fram igen? Ställ gärna dina tunnor/hinkar/lådor i solen så att värmen kan köra igång processen igen. En svart sopsäck eller markduk över kan hjälpa till att fånga solvärmen.

Vi vet ju själva hur skönt det är att sitta i solen och värma sig efter en lång vinter!

Här finns andra blogginlägg med tips och idéer om vinterförvaring av Bokashi. Kom gärna med fler förslag!

Två sidor med Bokashi i Mariestads Tidningen!

Foto: Jenny Harlen Foto: Jenny Harlen Det finns vardagshjältar här i världen.

Som Stig och hans fru Karin som har börjat med Bokashi och vill se till att fler börjar ta hand om sitt matavfall på ett vettigt sätt. Han har skickat in medborgarförslag och har kämpat med politiker och tjänstemän utan att komma någonstans.

Då tog han upp det han vill säga i tidningen — och fick gehör. Ni som bor i Mariestad känner kanske Stig Ljungwald, han håller kurser om både det ena och det andra och har det senaste året haft ett flertal kurser i hur man gör just Bokashi.

Frivilligt, för att han är så pass engagerad att han vill att andra ska få upp ögonen just för hur mycket vi själva kan göra hemma, med eller utan politikernas  insats.

Han berättar om hela Bokashiprocessen för journalisten och säger: — Förhoppningsvis får fler människor upp ögonen för kretsloppet och hur vi gemensamt kan jobba för en hållbar utveckling.

Det känns bra att veta att vi är många som håller på med Bokashi i det tysta, allt eftersom kommer det blir en gräsrotsrörelse som gör skillnad. Att ta hand om vårt eget matavfall är trots allt en av de enklaste sakerna vi kan göra här hemma.

För varje hink blir världen en lite, lite bättre plats.

Fotnot: En insändare i samma tidning var intressant — det bekräftar att det finns en stark vilja hos oss vanliga medborgare att göra rätt. Att ta hand om miljön och tänka till. Heja!

Foto: Jenny Harlen Hela artikeln kan man bara läsa om man prenumererar på Mariestads Tidningen. Här finns länken i så fall! https://mariestadstidningen.se/kundservice/prenumeration/inloggning/?redirectToURL=/mariestad/article1592222.ece

När det inte finns plats någonstans…

Så här mitt på sommaren kan det vara hopplöst att hitta någonstans att stoppa ner sina bokashihinkar. Allt är ju överfullt med sommarens grönsaker och blommor. Och även om man har plats någonstans finns ju risken att man är helt enkelt är lite för lat i sommarvärmen…

Hos oss har vi löst det med en bottenlös tunna direkt i landet. Det ser kanske lite konstigt ut men man kanske kan hitta något lite snyggare än den vi fick tag i. Just denna är en vanlig blå tunna (som inte har haft kemikalier i) som vi hade haft som vattentunna i växthuset innan den började läcka. Vi kapade bottendelen och satte den överst som lock (med ett sten på som vikt).

Den hamnar i lite olika rabatter från år till år, just nu är den i odlingslådan med squash och majs.  Enklare kan det inte bli, bara att tömma veckans bokashihink direkt i tunnan och sätta tillbaka locket. Ibland slänger jag på lite papperskräp överst (toarullar, cornflakespaket) för att förhindra eventuella flugor från att lägga ägg och för att hålla fukten på plats. Ibland hamnar en näve trädgårdrens där bara för att det ligger till hands.

Bortsett från att det är en skön latmans sommarlösning så är det även bra för växterna. Näringen kommer ner till växterna direkt, och rötterna hittar nog ditt ganska frivilligt. Maskarna kör igång direkt och söker sig upp i tunnan så allt eftersom tas det hand om.

När skörden är klar är det bara att lyfta bort tunnan och sprida ut det som är kvar att bearbeta. Täckodlar man så räcker det att smeta ut bokashigeggan på marken och täcka med höstlöv, halm eller vad man nu brukar göra. Lägg gärna ett galler eller en bit fiberduk över ett tag om du har hund eller fåglar du inte litar på. Annars kan man låta tunnan stå till våren och ta hand om det som är kvar då.

En sådan tunna är inte så dum heller som vinterlösning på bokashifronten.

Välj en plats som är enkel att komma åt i snön och skruva ner tunnan lite grann i marken så den fastnar. Man får inte  plats med så jättemycket under vintern eftersom det inte sjunker ihop på samma sätt när det är kallt men lite kan du bli av med i alla fall. Och sedan är det skönt när våren väl kommer att bara behöva sprida ut smeten och täcka med jord, så nu är allt är redan på plats!

Jag har läst om folk som har gjort något liknade under sjuka träd med gott resultat, det låter ju logiskt att det skulle funka bra.

Allt mår bättre med frisk jord!

Sommarskönt!

Så här ser det ut från mitt ”kontor” just nu. Sommar, semester, söndag — datorn hör inte riktigt till… Men snart ska jag ändå ta ett dopp i sjön och ligga och lata mig resten av dagen som alla andra. Allt fortsätter växa hur fint som helst även om man inte sitter och stirrar på det!

När vi byggde köksträdgården här för några år sedan kändes det lite konstigt, att ta en fin bit gräsmatta och odla upp det, precis intill huset. Vi satsade på odlingslådor eftersom jorden är bedrövlig här (en av orsakerna till att jag hittade Bokashi) och ganska fort insåg vi att grus runt omkring lådorna var inte så dumt. Lätt att ta hand om och det ser lite mer vårdat ut även om det egentligen inte är det. Gräs har vi tillräckligt att klippa runt huset för övrigt så det var ingen fara att bli av med en del.

Men det roliga är att nu känns det inte ett dugg konstigt längre. Med stadsodlingtrenden har kommit nya sätt att se på köksträdgården. Ju närmare köket desto bättre! Inte ska vi väl gömma odlingsfältet långt bort bakom huset som man gjorde i farfarstid. Nu är det bara att välja ut det allra bästa stället i hela trädgården ur ett odlingsperspektiv och köra igång. Blir det på framsidan av huset i ett villakvarter, då får det vara så.

Visst känner man sig nöjd när man odlar sin egen mat!

 

Vilken hink är bäst?

En bra fråga som vi ofta får. Det finns hinkar med kran som är dyra att köpa in men oerhört praktiska och vanliga ”gröna” hinkar som är billiga och fungerar bra.

Här hemma använder vi båda två, jag har ingen större preferens. Jorden blir precis lika bra i slutändan så det är mest vardagslogistik som spelar in.

Gröna hinkarFoto: Stina Valheim

Många börjar med ”gröna hinkar” för att det är ett bra sätt att komma igång, oftast har man redan ett par liknande hinkar hemma som går att använda.

De vi säljer som ”gröna hinkar” är helt vanliga hinkar från Nordiska Plast, de finns att köpa lite varstans. Locket är viktigt, det ska vara gummiaktigt och sitta hyfsat tätt. Ett hårt lock som bara sitter på hinken är oftast inte tillräckligt bra. Bra hinkar finns även att få på de flesta pizzerior och konditorier,  de brukar bli glada att bli av med dem.

På plussidan: Vanliga hinkar är billiga och lätt att få tag i, ett bra sätt att komma igång och testa Bokashi. Man kan ha många om man vill. De är lätta att ha med till sommarstugan eller kolonilotten. Om du behöver bygga jord är det är bra sätt att få upp volymen eftersom man får med så mycket papper i hinken, inte bara matrester. Om man ska lägga innehållet i komposten så är det bra eftersom pappret i hinken balanserar matresterna, man slipper tänka på det där med kol och kväve i komposten. I hinken har man allt man behöver. (Pappret = kol, matavfall = kväve).

På minussidan:  Pappret tar mycket plats i hinken, de fylls rätt snabbt. Man får se till att det inte blir för blött i hinken, tillräckligt mycket papper behövs för att det inte ska lukta i hinken. Pappret kan vara jobbigt i mindre odlingar och är helt hopplöst i krukor. Dock blir det fin jord i slutändan så man kan kanske plocka bort pappret och använda det någon annanstans.

Svarta hinkar med kran

Foto: areskog.se

Kranhinkar är den klassiska Bokashi-lösningen av goda skäl. Man får plats med mycket i hinken, lakvattnet är underbart som gödningsmedel (även om det luktar vidrigt) och man slipper allt papper. Men det kostar ju. Man får helt enkelt bestämma själv.

På plussidan:
Lakvattnet! Det späds 100 gånger och är mycket bra gödning till alla växter inomhus och utomhus. Används även i komposten (kör igång processen) och i dräneringsrör hemma (bryter ner fett). Hinkarna är 16 liter och då får du plats med mycket matrester. Det behövs inget papper i hinken, man vill ju att vätskan ska sippra fram som lakvattnet. Men ibland kan det vara bra med en tidning överst i hinken för att ta upp eventuellt kondens, luktar det i hinken är det oftast på grund av just detta.
Många tycker de ser snyggare ut i köket. Bokashi bryts ner snabbare i landet när man inte har så mycket papper i hinken.
Passar bättre till tomathinkar, sommarkrukor och balkongodlingar eftersom man slipper allt papper i jorden.

Foto: weatherworks.com.au

Sedan finns det andra varianter. Man kan köra med en vanlig hink med biopåsar, då behöver man bara en enda hink. Man kan konstruera en egen kranhink – testa med två hinkar inuti varann och borra dräneringshål i botten av den övre hinken. Är man lite fiffig kan man fixa en enkel kran i den nedersta hinken, det går även att borra ett dräneringshål längst ner och sätta på en bit silvertejp. Men byt ut tejpen varje gång du dränerar hinken så det blir inget läckage!

På minussidan: Det kostar ju. Hinkarna köper vi hem från Slovenien så de är inte kinesiska. Kvaliteten är bra och de är hyfsat närproducerade, det finns inte möjlighet att få dom gjorda i Sverige.

Två hinkar räcker oftast till en mindre familj (två vuxna, kanske ett barn, det beror ju på hur man äter) men inte till en större. Då får man ha flera hinkar eller komplettera med gröna hinkar. Tar plats i köket, beroende på hur köket ser ut.

 

Följande bild: dubbla hinkar som de här säljer man lite varstans i världen. Inte så dumt eftersom den nedre hinken fungerar även som vattenkanna, vätskan späds ut direkt i hinken och slängs ut i rabatterna. Ingen kran på de här.

Foto: greatday18.ca

 

 

Foto: www.zingbokashi.co.nz

En riktig stor ”hink” kan man göra med en soptunna, då får man fixa en bottenplatta (dränering) och en krananordning. Sådant gör man oftast i varmare länder där man kan ha det hela utomhus, men det skulle kunna funka här om man har en varm källare/uthus eller till  sommaranvändning.

Antagligen finns det framtida lösningar vi  inte kommit fram till än. Ju enklare ju bättre. Kan vi hjälpas åt att hitta dem så vinner vi alla.

Tipsa gärna om du har kommit på något!

PS: Den bruna och gröna hinken är ursprungshinken från Japan. Vi hade den ett tag i början men de var oerhört dyra att importera och kranarna krånglade lite. Men principen är ju precis likadan som de svarta hinkarna vi har nu. DS

Foto: curezone.org

 

 

 

 

 

 

….ursäkta röran i bilderna, fick inte ordning på dem hur jag än gjorde.

 

 

 

Smart lösning för blöta matrester

Foto: Jenny Harlen

Fick hem den här från Ikea häromdagen, jag tror det kommer  vara riktigt bra i kombination med Bokashihinken.

Ibland kan det vara svårt att ta hand om blöta matrester. Du vet, kaffesump som droppar i all evighet, potatisskal som har blivit blöta, tepåsar som är tjocka med vatten.  För mycket sådant i en Bokashihink ställer oftast till med problem: fukt är lika med lukt i bokashivärlden.

Lösningen är att låta den värsta fukten torka upp först. Annars får man ta upp överflödig vätska i själva hinken. Har man en kranhink är det oftast inte något problem men i en grön hink där man använder papper för att ta upp fukten kan det vara skönt att ha lite torrare matrester.

Just nu har jag den på diskbänken men funderar på att flytta ner den till återvinningslådan under diskbänken. Där kan den sitta på bokashihinken och samla lite smått och gott under dagen.

Nackdelen med denna är att det finns inget lock. Står den öppen på sommaren kommer det blir bananflugor, så jag får se om jag kan hitta en tallrik eller något som passar. Annars blir det bra att ha resten av året och på sommaren kan jag ha något annat.

Jag tror Ikea har tänkt den här till ett miniatyr diskställ men det spelar ju ingen roll. Testa kan man ju göra med allt!

Jag vet att många kämpar med kaffesump och blöta rester, den här kan kanske vara en lösning för er? Eller triggar någon annan idé som skulle kunna funka ännu bättre.

Skulle gärna höra hur ni gör: om ni har en fiffig lösning som skulle kunna vara bra för andra. Eller vad ni kommer fram till om ni testar denna.

Foto: Jenny Harlen

 

Boholmen heter produkten, det är två delar som sitter i varann, den översta med dräneringshål. Kommer inte ihåg exakta priset men det var runt hundralappen. Finns i köksavdelningen, inte där man köper redskap och sådant men i själva byggavdelningen. Nära återvinningshinkarna och lådinredningen. Lycka till!

Apelsinskal – i bokashihinken eller inte?

Det här är en av våra vanligaste frågor!

Egentligen borde de besprutad frukt såklart inte finnas alls i butikerna. Men det gör de, och vi köper hem dem trots att vi egentligen inte vill. Än så länge kan man inte heller förvänta sig att det alltid finns eko-apelsiner på hyllan. Ekobananer hittar man oftast men clementiner, citron och en och en annan apelsinpåse får man blunda för när man lägger i korgen. Tyvärr.

Annars kan man avstå. Valet är ju fritt.

Men en vacker dag står man där i köket med en hög apelsinskal i handen. Vad ska man göra? Slänga i Bokashihinken eller i soporna?

Det finns inget rätt eller fel egentligen. Man får helt enkelt ta ställning själv – gör det DU tycker är bäst, då blir det rätt.

Tre varianter:

Släng i soporna
Vill man vara absolut helt säker på bekämpningsmedel och andra gifter inte hamnar i grönsaksodlingen till våren så är det här ett alternativ. Bor man i stan kan man skicka dem till biogas-insamlingen.

Gör en citrus-bokashihink
Äter du mycket apelsiner (eller gör juice) är det kanske värt att starta en egen Bokashihink till just citrusskal. Jag har inte testat detta själv men antar att det skulle gå bra. Det är nog värt att hacka skalen lite extra och platta till ordentligt i hinken för att hjälpa processen. Man skulle kunna kombinera med kaffesump eller något annat man har gott om.

En sådan hink vill man nog inte ha i grönsakslandet men skulle vara perfekt till en framtidsrabatt, häck eller något. Gifterna kommer att neutraliseras i jorden över tid.

Släng i bokashihinken
Det gör både jag och Malin hemma och säkert de flesta. Inte bara för att det är enkelt när man väl håller på med Bokashi, men för att det är med all sannolikhet helt ok.

Gift i landet vill  inte jag ha mer än någon annan. Men med allt jag har lärt mig om EM-mikroberna i Bokashi-processen är att de tar hand om och oskadliggör en mängd kemikalier. I andra delar av världen används EM i restaurering av radioaktiv mark i Fukushima i Japan, i omvandling av kemikaliebaserade jordbruk till ekologiska, och i rengöring av förorenade vattendrag runt omkring i världen. Att ta hand om gift är inget konstigt för bokashibakterier. Det är det de gör. Och mina odlingslådor har nu så gott om ”goda bakterier” att jag tror de bearbetar det mesta rätt fort.

Därför är jag inte ett dugg orolig över de ”fula” apelsinskal som hamnar i Bokashihinken då och då. Funkar det att odla i EM-jord i Fukushima, funkar det nog även för mig där hemma i mina odlingslådor. Med eller utan apelsinskal i hinken.

Vill du läsa mer har jag samlat några länkar här nere. De är tyvärr bara på engelska (om inte du kan japanska), det är mycket intressant att kolla lite vad som är möjligt med EM. Mycket mer än man tror!

/Jenny

Foto: Uncannyterrain.com

Här kan du läsa mer:

As you are aware, EM activities have been extremely effective not only in dealing with issues arising from the earthquake, such as environmental sanitation, salt damage, and health care, but has also proven effective in dealing with previously intractable issues such as removing and cleaning up radioactive materials, internal radiation exposure, and dealing with radiation exposure of farm animals.