Gratis busbiljett för komposterare?

Skönt med nya, fräscha idéer ibland. Visst är det lätt att säga ifrån direkt: för krångligt, för dyrt, för naiv, skulle aldrig kunna funka… Men varför inte? Varje ny idé sår ett frö, man börjar tänka i nya banor. Visst behover vi inte tänker som vi aaaallltid har gjort. Eller hur?

Klass 71 DF på St Iliansskolan i Västerås har kommit med en fräsch ny idé, vilken uppmärksamades med  15 000 kronor i ungdomsstipendium på Västmanlands klimatkonvent under veckan.

VLT skriver:

Vad sägs om en gratis bussbiljett för att du sorterar dina sopor?

Högstadieelevernas förslag är att västeråsarna ska kunna väga och registrera sin kompost. De som är duktiga och når en viss nivå kompenseras med bussbiljetter att användas på stadens biogasbussar.

Återvinningsgalan

Foto: www.recyclingaward.se/

Tänk tillbaka några år. Vem skulle har trott att det skulle finnas en återvinningsgala? Att något så ”smutsigt” skulle kunna premieras överhuvudtaget.

Men imorgon ska det äga rum, The Swedish Recycling Awards, med priser som delas ut i olika kategorier. Visst blir det mest tungviktarna i branschen som klappar varandra på ryggen (gubbvarning), men i uppstickarkategorien finns det andra aktörer som Myrorna och Per Ålund/Peter Domini.

Och vem är Per Ålund och Peter Domini? Hade ingen aning själv, men kolla här! De gjorde ”Sopoperan” i Halmstad i höstas, the Waste Opera. Ska blogga lite mer om den sedan! Jättekul, verkligen!

Sopstation — en shoppingmagnet?

Foto: www.ormingecentrum.se

Nya tider = nya grepp. Återvinning har alltid varit den smutsiga baksidan av glansig konsumtion. Men nu tänker ett köpcentrum i Nacka kommun om. Det är kanske så att återvinning ska locka konsumenterna istället?

För första gången i Sverige ska det undersökas om en återvinningsstation kan locka fler kunder till närliggande butiker. Testerna ska ske vid Orminge centrum i Nacka kommun

Det är återvinningsföretaget Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, som ska undersöka om en nyöppnad återvinningsstation i Orminge centrum lockar fler kunder till en intilliggande Lidl-butik.

– VI TROR ATT EN BUTIK där kunderna kan källsortera samtidigt som de handlar kan öka kundtillströmningen. I så fall är det bra argument för oss för få etablera fler återvinningsstationer vid butiker och köpcentra.

Källa: dagenshandel.se

City Gross matavfall blir fordonsbränsle

Foto: Fredrik Johansson

Vi konsumenter vill inte köpa svartbruna bananer. Inte heller gammalt bröd, taskig korv eller ost som har sett sina bättre dagar. Vi förväntar oss att livsmedelbutiker alltid har ett fullständigt sortiment av tipptopp matvaror för oss att välja.

Så är det bara. Men klart får vi betalar för det.

Hur som helst blir det mycket över. Även mat som är fullt ätbar slängs för att inte nagga på känslan att vi shoppar i mathimlen. Det går tydligen inte att ge bort överflödet (skapar andra problem), inte heller realisera ut det eller något annat förnuftigt.

Kvar finns bara att slänga allt. ”Energiåtervinning” har varit vanligt fram till nu. Men matavfall är dåligt bränsle, för fuktigt och inte riktigt vad de vill ha att mata sina fabriker med. Biogas är nästa alternativ och ett stort pilotprojekt pågår nu med City Gross. Faller det ut väl och det sprids till andra butikskedjor kan vi i förvänta oss att köra bilar och andra fordon på biogas gjort av gammal mat. Vilket är häftigt och känns väldigt korrekt miljömässigt.

Kanske.

Men jag tror inte riktigt på det. Inte för att det är dumt att producera biogas (det behöver vi väl?). Men för att mat = jord, och gammal mat måste i framtiden blir till ny jord. Det finns bara ett ställe där matavfall hör hemma och det är i jorden. Det är framtidens kapital och vi ska inte köra våra bilar på matjord av samma skäl som vi inte ska köra dem på olja. Matjord är en dyrbar resurs som ska inte slösas bort. Framtida generationer behöver den!

Visst slösar vi nu när vi vrakar och väljer, slängar och bränner. Men måste vi fortsätta att hitta på nya varianter av slöseri att möta framtiden med?

Men, lite mer nu om CityGross projektet, som verkar väldigt bra gjort och lovande på sitt sätt. Och oerhört mycket bättre är det att göra biogas av matrester än att skicka bort dem till förbränning!!

I dag slängs maten som restavfall och går till förbränning. NSR, det kommunägda bolaget som driver återvinningsanläggningen på Filborna, har länge sett detta system som ett stort resursslöseri.

Matavfall är ett dåligt bränsle eftersom det är så fuktigt. Den kasserade maten passar bättre i biogasproduktionen. Problemet har varit hur man ska få ut maten ur förpackningarna på ett rationellt sätt.

Nu är den nöten knäckt och NSR och City Gross på Ättekulla  utvecklar tillsammans ett prototypsystem för matåtervinning.

Butikschefen Mikael Lindahl förklarar varför han gick igång på alla cylindrar:

— Vi vill ligga i framkant, särskilt när det gäller miljön.

Hans affär genererar årligen runt 200 ton wellpappsavfall och cirka 50 ton andra sopor. Uppemot 80 procent av de övriga soporna, alltså cirka 40 ton, utgörs av förpackat matavfall som nu kan gå till pressning på Filborna.

Palltömmaren vänder upp och ned på pallen med livsmedel. Maten trillar ner på ett transportband som matar en tratt. I botten på tratten pressar en kolv förpackningarna mot en giljotinlucka. Alla förpackningar utom glas kan matas in.

Vätskan, och matbitar som är upp till 10 millimeter stora, går till biogasanläggningen i grannbyggnaden. Kvar blir en lång ”korv” där NSR förhoppningsvis kan gallra ur förpackningarna och skicka dem till återvinning. Av en pall på 560 kilo blir resten 30–40 kilo.

Läs artikeln här!

Grön soptipp

En ny Vi i Villa damp ner idag. Med alla de vanliga färgglada tipsen om hur man skulle kunna göra det trendigare hemma.MEN denna gång också med en mycket bra krönika om kompostering — ”Grön soptipp”.

Johan Tell, som skriver om miljö, föreläser om miljö, verkar för miljö i allmänhet skriver nu i Vi i Villa om kompostering. Han knyter ihop säcken: varför ska vi frakta bort fina råvaror från våra trädgårdar för att någon annan ska ta hand om dem? När de skulle kunna bli till ny jord hemma. Som han säger:

Rödbetor blir jord som blir till nya rödbetor. Liv blir mull, mull blir liv.

Aha! Säger vi. Såklart! Så kommer smällen…

Är traditionell kompostering det absolut bästa för miljön?

Tyvärr inte.

Orsaken heter metan, den gas som bildas när organiskt material bryts ner i syrefattiga miljöer. Metan kallas även sumpgas och kan driva min bil framåt.

I en kompost bildas således gaser som läcker ut och stiger till väders. Istället för att driva en bil spär denna läckande metan på den globala uppvärmningen eftersom den är en växthusgas, dessutom 21 gånger kraftigare än koldioxid.

Vad ska vi nu göra? Använd allt det här metanet till biogas, menar Johan Tell. Och biogas behövs, det som finns räcker inte till. Man skulle kunna göra det med hjälp av avfallskvarnar — matrester körs till en soppa som tas om hand på reningsverket förklarar han. Av allt detta blir biogas. Men matjord blir det inte.

Och det är just det här med matjord vi tycker är allra viktigaste: att rödbetor blir jord som blir till nya rödbetor.

Självklart så kan Bokashi kompostering vara en del av lösningen. Det kom japanerna på för 30 år sedan och det fungerar hur bra som helst för dem. Visst låter det low-tech i våra öron, men det finns knappast något som är lika avancerat som de mikroskopiska bakterier som i 4 miljarder år skapat jorden åt oss. De kan lika gärna få fortsätta så behåller vi jorden lite längre till som vårt hem.

Matjord vill vi ha. Och med hjälp av de goda bakterierna skulle vi kunna få hur många nya rödbetor som helst.

Här och nu!

Läs Johans artikel här!

Sopor = noll?

Foto: www.ronneby.se

Är det rimligt att man kan ta hand om sina egna sopor fullt ut? JA! Säger vi. NEJ! Säger miljödomstolen i Växjö.

I Sölvesborg finns det en man som i 13 år har klarat sig utan kommunal sophämtning. Kommunen har varit nöjd — vad han nu gör, gör han tydligen på rätt sätt. Sorterar ut allting kan jag tänka mig och komposterar matavfallet.

Klart det funkar. Men det tycker inte miljödomstolen och nu ska han betala sophämtning. Inte vet jag vad det finns för detaljer runt detta och kanske de tekniskt har rätt. Men i mina ögon är mannen är en hjälte. Klart han vill spara pengar och är säkert mer än lite ”stönig”, men han kämpar för en bra sak. Vi kan och VI MÅSTE få ner våra sophögar. Inte kan vi hålla på som vi gör nu.

I Sverige är vi vana vid att stat och kommun tar hand om våra liv. Vi väntar tills de kommer med en lösning och talar om för oss hur vi ska göra. Bra lösningar i denna värld innebär teknik, stora bilar, höga kostnader, administration och bråkrati och … you name it. Low-tech losningar gäller helt enkelt inte.

Men här på bokashi.se tycker vi tvärtom. Jobbar vi med naturen ta då hjälp av naturens medarbetare så kan vi slippa en massa onödig dieselslukande teknik. Vi skulle vinna, naturen skulle vinna, och våra barn kommer att vara de största vinnarna.

Och det är klart rimligt att all avfall från hushållet verkligen kan komposteras eller lämnas till återvinning. Vi gör det själv här hemma. Vi har sagt upp sophämtningen hemma, men här i Säffle få vi en grundavgift ändå vilket är helt ok, det täcker återvinning och sådant. Vilket man vill eller ej, får man sophämtning två gånger om året. Och lite slänger vi faktiskt. Det blir ungefär en liter varannan månad. Lite mer om vi har besök av en blöjbarn. I påsen finns det dammsugarpåsar och små udda saker som man inte vet riktigt hur man ska sortera.

Jag har faktiskt tänkt att jag skulle spara allt detta under ett år istället för att slänga. Ta det med mig säcken till kommunen och sedan titta på det tillsammans. Vågar dom? Det tror jag de gör här i Säffle kommun. Men tydligen inte på miljödomstolen i Växjö. Jag kanske skulle skicka påsen dit?

Läs mer på SYDÖSTRAN

Vem äger soporna — egentligen?

Foto: www.skovde.se

Jag har länge undrat hur det hela kunde ha gått så långt. Att kommunerna liksom ”äger” våra sopor. Ta hand om det själv? Nej, det får man definitivt inte göra känns det som.

Men det börjar ljusna. Kanske. Miljödepartementet har nu föreslagit att restauranger skulle kunna hitta egna lösningar när det gäller sophanteringen. Lösningar som mer miljövänliga och kostnadseffektiva för restaurangarna själva. Och dessutom bra för miljön kan vi hoppas.

En sådan ”frihet” krånglar nog till det för kommunerna som få svårt att räkna på hur mycket matavfall de kommer att ”äga”. Matavfall börjar blir värdefullt nu för tiden — alla vill ha så mycket som möjligt till sina biogasfabriker. Matas jättarna inte jämt och ständigt så faller hela investeringen!

Men förhoppningsvis (om förslaget går igenom alltså) blir det ett startskott för en ny era. En era där man kan vara entreprenör i allt som har med ens egen rörelse att göra. Även hur man slänger det som inte blir uppätet och hur man kan göra det som är bäst för miljön.

Tänk om man nu kunde göra små lokala ”jordfabriker” baserat på matavfall som slängs av restaurangerna i närområdet. Skapa lokala kretslopp på riktigt, kretslopp där allt som en gång var jord (läs: matavfall!) återigen blir jord. Utan att fraktas kors och tvärs över landet. Utan att den dyrbara kolen går förlorad och utan växthusgaser. Biogas i all ära men vi behöver den goda jorden minst lika mycket. Framtiden hänger på det!

Tänk om vi kunde börja hjälpas åt på rätt sätt! Vi behöver inte vänta på kommunala lösningar. Den goda entreprenörskapet skulle också kunna räcka till våra sophantering.

Alla vinner vi på att ta hand om vår odlingsjord. Vi måste lära våra barn att odling är det naturligaste som finns, att det är ett kretslopp där kol, mineraler och vitaminer går tillbaks till jorden och blir ny mat istället för ut i luften där det bara skapar problem.

Och restaurangerna själva? De kommer nog inte klaga så högt. Att återvinna matavfall lokalt så det blir till jord skulle kunna avlasta företagets kostnader lika mycket som det avlastar miljön.

Källa: recyclingnet.se

Vart tar överbliven mat vägen?

Foto: www.sr.se

Dagens radiotips i DN:

Ska försöka leta upp länken på webben, lite för sent att lyssna till den nu. Men under tiden så är det ju jättebra att veta att folk börja att snoka i detta. Fy, vad mycket som slängas…

Svenska matbutiker slänger tonvis med ätlig mat för ofantliga belopp per år. Mycket blir till fjärrvärme, men hälften av energin går till spillo jämfört med om någon ätit upp den. Stadsmissionen vill ha maten, men handeln vågar inte ge bort den.

”Vetenskapsradion klotet”, P1 13:20 på den 23 september. Här är den!

För övrigt är jag inte alls övertygad att vi ska göra energi av matavfall. Visst är det bättre än ingenting, men matrester=jord och vi skulle aldrig komma på idéen att göra energi av jord. Tror inte vi har tänkte färdig på det här än.

Bokashi workshops!

p8250001_500

VÄRMLAND — HÖSTEN 2009

Är du intresserad i Bokashi kökskompostering men undrar hur man gör? Då är du välkommen på en av våra workshops under hösten, ett par timmar hos oss på bokashi.se i Södra Ed, Kila.

Torsdag 24 Sept, 18-20
Lördag 17 Okt, 10-12
Torsdag 22 Okt, 18-20
Lördag 14 Nov, 10-12

Skicka ett mail till info@bokashi.se och tala om vilken workshop som passar dig bäst och hur många ni är, vi kan ta emot 7-10 stycken varje gång.
Vi finns i Södra Ed, 10 minuter norr om Säffle – vi mailar en karta till dig och lite mer information. 50 kr var. Enkel fika ingår.
Välkommen!

Gör din egen jordfabrik… vid köksdörren!

p8170282

Enkelt, otroligt enkelt. Att göra en egen jordfabrik precis vid köksdörren, på balkongen, vid sommarstugan eller var det nu passar dig.

Ingen smuts, ingen grävning och den tar inte mycket plats. Kostar ingenting och spara en massa pengar. Inga råttor heller. Och definitivt inga äckliga lukter.

Och allra bäst är nog att den använder allt som brukar hamna i sophinken: pastasås, kycklingben, kaffesump, bananskal, köttfärsrester, servetter och tepåsar.

Hur gör man då? Utöver familjens matrester behöver man en Bokashi hink med strö och en vanlig plastback och en skopa. Och ett par liters trädgårdsjord. Mer krånglig än så är det inte.

Bokashiprocessen sköter du i köket som vanligt – alla matresterna skrapas ner i Bokashihinken som jäser under lock med hjälp av mikroberna i Bokashi ströet.

Sedan ska det hela ner i jordfabriken. Ta fram en vanlig plastback  och häll i några skopor jord direkt från trädgården. Töm Bokashihinken i backen, blanda den ordentligt med lite mer jord och täck till sist över med ca 10 cm jord. Jordfabriken ska inte vara lufttät, men det ska heller inte regna in i den om du har den utomhus. Så, står plastbacken  utomhus kan du lägga på locket och borra några hål i övre kanten på sidan av plastbacken, för att släppa in luft. Står plastbacken inomhus kan du lägga locket på sned – det kommer inte att lukta något annat än jord!

Snart blir det ren jord i plastbacken utan att du behöver göra något mer. Matresterna är borta och kvar finns bara en mycket berikad jord som är perfekt till att lägga ut i rabatterna, använda i krukor och balkonglådor och i odlingsjord. Bättre jord finns inte att köpa eftersom Bokashijord är full med mikroorganismer som gör jorden mycket mer levande och nyttig, den är dessutom laddad med all näring från de nu försvunna matresterna.

p8170284

Precis all näring, all kol, allt gott, finns kvar i jorden. Och eftersom det har inte blivit någon föruttnelse under processen så har det inte skapats några skadliga bakterier som kan skada växterna.

Din lilla jordfabrik kan drivas i all evighet egentligen. Du behöver inte fyller på mer jord, bara ta ut det du behöver och tillsätt nya Bokashihinkar från köket. Om du använder en orange båtskopa som syns i bildet blir det hela jätteenkelt, det är bara att röra om så det gamla jorden täcker över de nya matresterna.

Det här kan du göra i princip var som helst, funkar perfekt på en balkong till exempel. Dela din superjord med grannarna eller ta det med till kolonilotten. Liten plastback eller stor, det är upp till dig. Man kan ju ha flera.

Hur fort blir det jord i Bokashifabriken? Det beror lite på. Det går snabbare i värmen, och snabbare om man hackar och blandar ganska mycket i början, ett par veckor som bäst när det är varmt (eller när backen står inomhus), mycket längre på vintern. Men egentligen spelar det ingen roll, det blir jord så småningom och otroligt mycket snabbare än vanlig kompostering. Testa olika varianter för att se vad som funkar bäst för dig.

Och LÖV! Löv är guld värt. Lägg i så mycket du kan i jordfabriken. Mikroberna i löven funkar utmärkt tillsammans med Bokashimikroberna och de bryts ner snabbt och blir fin jord. Vill du göra en större laddning kan du testa med en vanlig svart plastsäck som jordfabrik, ställ den i vedboden så har du fin jord till våren.

Lycka till med din jordfabrik! Och berätta gärna om hur du har löst det hemma hos dig!

Gör jord av ditt matavfall!

%d bloggare gillar detta: