Etikettarkiv: bokashi

Permakultur = sunt förnuft

Instinktivt vet vi att odling ska vara så naturnära som möjligt, att det är ett ställe där industrialismens alla principer inte riktigt hör hemma. Men jag visst inte att denna ”känsla” hade ett namn, det är faktiskt en del av ett helt synsätt på odling som heter permakultur. Så här beskrivs det i Wikipedia. Det är bara att nicka och hålla med, sunt förnuft helt enkelt…

Permakultur (perma=permanent, bestående; kultur=odling) är ett väl planerat, livsmedelsproducerande odlingssystem med naturens växtsätt och mångfald som förebild.

Ett odlingssätt där man blir självförsörjande genom att träd, buskar, örter och smådjur, exempelvis höns, samverkar och drar fördel av varandra. Motsatsen är den vanliga monokulturodlingen, systemet som genom sitt ensidiga näringsupptag utarmar jorden och förorsakar s k jordtrötthet. Träden skapar ett för de flesta lägre växter gynnsamt mikroklimat genom att de mildrar effekterna av kraftiga regn, stark sol och vind och höjer luftfuktigheten när lövverket avdunstar en del av sitt vatteninnehåll.

I permakultur används perenna och självsående växter så mycket som möjligt och man planterar fruktträd, vinbärsbuskar och örter tillsammans. Man utnyttjar därmed växternas olika höjder.

En annan viktig del i permakulturer är åtgärder för att fördröja regnvattnets avrinning och ta det tillvara för växternas och djurens behov. Ett sätt är att göra vattendammar. En damm påverkar odlingens mikroklimat genom att öka luftfuktigheten och kan dessutom mildra de första frostnätterna på hösten genom sin värmebuffrande förmåga. I en damm finns livsrum för många olika arter. Förutom att kunna föda fiskar, salamandrar, grodor mm, kan den bli ett vattenhål för olika insekter, sländor och fjärilar, men även vilda som tama fåglar. Detta vatten är dessutom ofta lämpligare än det kallare renade kranvattnet att använda till bevattning då det innehåller små mängder näring, mineraler och organiska ämnen som buffrar vattnets pH.

En permakulturodling ska helst ligga i direkt anslutning till bostaden. Man odlar effektivt på småytor med täckodling – dvs jorden ska aldrig ligga bar utan täcks med gräsklipp, löv eller råkompost beroende på säsong – och man drar fördel av växternas olika höjder, rotsystem, kvävefixerande förmåga osv. Täckodlingen medför mindre ogräsrensning och bevattning = mindre arbete.

Permakulturodling syftar inte till självförsörjning av mat, men kan göra oss mindre beroende av det komplexa och sårbara industri- och teknologisamhälle som vi lever i.

Den kan också ge glädjen och tillfredsställelsen av att kunna äta egen odlad mat som är obesprutad, och som inte fraktats långa vägar med energiförbrukning och föroreningar som följd. Den industriella produktionen av en matvara gör av med 10 gånger mer energi än vad själva matvaran ger konsumenten vid förtäringen. Förpackningar, konserveringsmedel och inköp slipper vi också, och får istället färsk mat med högt närings- och vitamininnehåll.

Källa: Wikipedia

Bokashi i ”Vi i Villa” och ”Recyclingnet”

Sakta men säkert kommer Bokashi till Sverige.

Tidningarna börjar ta reda på vad Bokashi är för något och sprida budskapet. Senast var det Vi i Villa som har en sida om Bokashi på Vi i Villas webbsida.

Recyclingnet har också publicerat en artikel om Bokashi och Avfallsforum.se har också skrivit om Bokashi som ett nytt sätt att återvinna hushålls matrester. Det finns också som produktnytt på Miljö & Utveckling.

Vill man vara mer klimatsmart i vardagen så är www.klimatsmart.se ett bra ställe att kolla vad som finns. Dessutom kan man läsa om Bokashi där med!

Vi återkommer med mer sedan!

Gamla gummor som går med gift

Foto: Jenny Harlen
Foto: Jenny Harlen

I våras gick jag en lång pilgrimsvandring i norra Spanien. Underbart! Men en bild som har etsat sig fast är inte alls kul. Gift.

I flera dagar gick vi genom åker efter åker av vinodlingar. Druvor så långt man kunde se. Skulle har varit härligt, men istället blev det riktigt deprimerande.

Vi såg gamla gummor i blommiga kjolar som gick med metallpumpar på sina ryggar, de gick men en slang i handen och sprutade och sprutade. Vi såg de lokala gubbarna i sina rostiga lastbilar med stora metalltunnor på flackar, de gick också med var sin slang i handen, större, men de hade i alla fall handskar och mask på sig. På tunnorna var mängde med röda trekantssymboler, utropstecken överallt. Riktig gift alltså.

Dessa är familjägda gårdar, de producerar mängde med vindruvor som slukas upp in den lokala produktionen. Och fraktas hit i fina flaskor. Men hur försvinner gift från en vindruva?

Inte vet jag. Nu dricker jag bara ekologiska vin. Och hoppas att de gummorna får gå med bra hälsa lite längre till.

Läs mer i DN! Naturvårdsföreningen slår larm i debatten ”Vindruvor och paprikor är rena giftcocktails”.

Gör Bokashi av matresterna istället!!

Foto: Jenny Harlen

Nu är det mycket om biogas. Våra matrester ska sparas, hämtas, köras, krossas och tydligen också blandas med alkohol innan det hela blir en härlig gegga som producerar just — biogas.

Tack och lov. Mycket hellre det än att någon regnskog bränns ner till marken för att kunna producera något helt fel bränsle till våra bilar och bussar.

Men ändå. Om man tänker om. Behöver jag skickar iväg just mina matrester till något stor industri kryss och tvärs över landet för att kunna bidra till miljön? Tänk om man skulle kunna ta hand om det på ett småskaligt sätt. Lite som närproducerat mat, fast tvärtom.

Nu tänker jag Bokashi självklart. Då kan man gör matrester till bränsle — men bränsle till själva jorden istället för till bilar. Bränsle för att kunna odla mer växter och producerar mer mat. Utan kemikalier forstås. Enkelt och billigt att göra; hushållsnära; mycket miljövänligt. Och man slipper hälla på rödvin (se DN artikel 2008-11-25, inte lagt ut på nätet).

Biogas i all ära, och självklart är det mycket bättre än deponering eller förbränning, men tänk lite på vad som händer. Matrester är organisk material, de består mest av kol. Ruttnar de så släpps ut en massa kol i luften, i form av koldioxid eller metan. Samlar man allt sådant får man biogas + gödsel. Men mycket mindre gödsel än det var matrester, för en hel del av kolet är ju borta som gas. Och visst låter det bra med gödsel, så länge kvaliteten är verkligen det bönderna vill har. 

Så vad händer om man gör Bokashi kökskompost istället? Matresterna jäser i sin hink och producerar ytterst lite koldioxid. Alltså, all kol är kvar. De jästa matresterna (=kol) grävs ner i landet eller i en traditionell utekompost. Bokashi mikroberna ser till att det blir ingen ruttnelse och ingen ruttnelse betyder ingen koldioxid/metan. De jästa matresterna blir snabbt omvandlat till jord och vips, en massa ny kol tillförs tillbaka till jorden där den hör hemma. Ingen biogas produceras, men däremot det behövs ingen bil att frakta maten över landet heller. 

Viktigast av allt: kol förblir kol. Biomassan försvinner inte. Allt som en gång kom från matjorden får gå tillbaka till matjorden. Kretsloppen funkar!

Inomhus odling

Kan man odla tomater i lägenheten? Inte visste jag, men det var vart ett försök. Gissa min förvåning när det gick aldeles utmärkt! Mina vännor såg lite bekymrad ut när de hittade mig mitt upp i planteringsfasen med jord och krukor utspridda över hela golvet, men min dotter tyckte att det var kul att kunna plocka tomatgodis direkt från fönstret utan att missa ett sekund av Bollibompa.

Nu bor vi inte i lägenhet längre och lycka är verkligen att ha eget växthus och ett stort soligt tomt på landet! Men det är kul att läsa Parkettodlarn, en blogg skriven av en annan inbiten inomhus odlare.

Men hur matar man alla de här grönsakerna i en parkettodling? Här diskuterer hon det — och har kommit fram till att bokashi är nog en bra lösning till och med för en ”indoor gardener”! (Läs bloggen här)

Härligt och inspirerande!

Bekräftat: EM höjer ämnesomsättningen i jorden

Gräver man ner en hink med Bokashi i landet hemma ser man rätt så snabbt att det gör en stor skillnad. Växterna blir lite högre och lite stadigare, de ser ut att trivas. Men hur kan man förklara detta för andra? Det räcker oftast att det känns rätt, men nu är det bekräftat på riktigt.

Jordbruksdepartement i USA, the US Agricultural Research Service, har nyligen genomfört ett forskningsprojekt och publicerat en artikel som bekräfter att EM höjer ämnesomsättningen i markerna. Och det är ju EM som är basen i Bokashi — EM står för Effective Microorganisms och är en mycket speciell blandning av mikrober som finns i naturen, en blandning som har visat sig att fungera uttmärkt ihop i många olika applikationer. 

Bakgrunden är den utarmning av organiskt material i jordarna som orsakats av det intensiva moderna jordbruket. Forskarna vill testa olika biologiska gödslingsmetoder och ta reda på det bästa sättet att tillföra organiska material tillbaka till jorden. Och varför är detta viktigt? För att markernas organiska material är växternas näringskälla. Mikroorganismer bereder och distribuerar detta samt skapar en jordstruktur som gynnar vatten-luft kretsloppet i jorden.

Studien bekräfter att EM höjer ämnesomsättningen i organiska material. Det vill säger, EM mikroberna  hjälper växterna ta upp näring på ett mer effektivt sätt från den organiska material som tillförs.

Jorden mår bättre, helt enkelt.

Källa: USDA.ARS Agricultural Research Service

Tack till Kai Vogt Westling, Greenfoot

Nu hoppas vi på Holms budskap

Foto: Dagens Media

Foto: Dagens Media

Ett kilo återvunnen plast minskar koldioxidutsläppet med två kilo.

Klart vi ska sortera! Nu är det Stefan Holm som slår på trumman för källsortering. Det går att sortera plast, det går att återvinna det, och det går att göra något bra för kommande generationer. Vad väntar vi för?!!!

I recycling.net skriver de om den nya kampajnen:

I en reklamkampanj som ska syfta till att lära Sveriges hushåll att källsortera sina mjuka plastförpackningar ställs hoppet till OS-guldmedaljören i höjdhopp Stefan Holm. Kampanjen pågår under vecka 46-47 kommer att synas i annonser i dagspress, samt höras i reklamradio.
–    Den förändrade insamlingen av mjuka plastförpackningar innebär stora miljövinster, säger John Strand, vd  för Förpacknings- och Tidningsinsamlingen. Tidigare har de flesta mjuka plastförpackningar bränts i kommunala förbränningsanläggningar, nu kommer de istället att användas till att producera nya produkter.
Källa: recyclingnet.se

Plast tar en himla plats i sophinken, och när det är väl borta så blir det inte mycket mer än matresterna kvar. Dags att skaffa en Bokashi hink och gör något bra med det med!

”Vi vill ha ett högre miljömål!” ropar Sverige

Pernilla Strid skriver i Miljaktuellt i dag om hur kyrkan pressar Reinfeldt om klimatet. Orsaken? Kyrkan har undersökt hur vi vill göra –vi som bor här i Sverige och vi som har barn och barnbarn att tänka på.

För många känns det som att vi redan gör allt vi kan – vi sorterar för fullt, använder bilen mindre, drar på en extra tröja hemma istället för att vrida på elementet. Vi pratar med barnen hemma och på skolan om miljön, vi diskuterar det på jobbet, i bastun och på ICA – vad mer vi kan göra? Hur kan vi göra det bättre?

Undersökningen bekräfter det vi redan vet – vi vill göra mer. Men också att vi vet att det krävs så oändligt mycket mer. Mindre snack och mer verkstad därute i den ”stora” världen.

Ärkebiskop Anders Wejryd kritiserar regeringen för bristande ledarskap i klimatfrågan inför ordförandeskapet i EU och klimatmötet i Köpenhamn. Enligt Svenska kyrkans egen undersökning är svenska folkets ambitioner högre än regeringens.

Regeringen har fortfarande en bit kvar att vandra om den ska visa ett tydligt ledarskap och en trovärdig svensk klimatpolitik som bidrar till global rättvisa, skrev ärkebiskop Anders Wejryd på DN Debatt igår.

Enligt Wejryd kan och bör Sverige minska sina egna klimatpåverkande utsläpp med 40 procent till 2020. Samtidigt bör vi bidra till utsläppsminskningar i motsvarande omfattning i u-länder och hjälpa de fattigaste att anpassa sig till ett förändrat klimat.
Läs mer här i Miljöaktuellt >>

Prisons go green in Washington

Compost

Nu när hela världen följer med spänning det som händer i Washington, så kommer vi med en helt annan typ nyhet därifrån. Japp, kompostering i Washington! 

Phuong Le på Dailypress.com skriver om ett nytt och grönare liv backom murarna:

Bokashi i framtidens kök!

Foto: Philips 

Bokashi är här för att stanna! Och det kan vi gläda oss åt! Inte minst för att detta futuristiska koncept lyfter fram det som är viktigt här i livet — gemenskap och hållbarhet. Detta är inte bara gadgets-for-the-sake-of-gadgets, det ligger ett mer modern tankesätt bakom som satsa på att göra livet lite roligare, lite mjukare och vänligare, och lite mer hållbart.

Just nu så finns det inget Bokashi lösning så som Philips har gjort här men det är inte alls otänkbart att det bli av. I grund och botten det vi gör här och nu är samma sak som detta — de EM Effektiva Microorganismer i Bokashiströ fermentera maten och denna används sedan i trädgården. Som jag förstår det, det som händer här är att matresterna ”försvinner” i ett hål i bordet. Någonstans under bordet malas maten och blandas med Bokashi, dräneras och komprimeras på något sätt. Den färdiga produkten är en tablett som är fullt fermenterad och mycket komprimerat — men är i princip samma sak som vi får ut av våra hinker idag. Tabletten kan stoppas in i jorden direkt där det omvandlas till bra gödning, precis som vi är vana med.

Jag kan tänker mig det kommer att bli många spännande lösningar i framtiden som bygger på Bokashi grundpelaren. Det ska vara spännande att se vart det ta vägen, bara fantastin får flöda. Vi är — här och nu — i pionärfasen av en framtids utveckling som verkar går hand i handske med det som behövs för en ecovänlig framtid. Våra hinker är inte lika sexiga som Philips bord men resultatet är ju precis samma — vi får maten tillbaka till jorden där det hör hemma. Och hurrah för detta!!

http://www.cnet.com/8301-13553_1-10069193-32.html

Gör jord av ditt matavfall!

%d bloggare gillar detta: