Etikettarkiv: bokashi

Träflis. Perfekt kombo med bokashi.

Träflis är underbart! Tycker vi 🙂

Vi har testat lite försiktigt med träflis i några år nu och skalat upp det ordentligt de två senast åren. Eftersom det funkar. Och passar oss perfekt.

Vi har träflis i perennrabatten, träflis runt träd och buskar, träflis på ställen som vi har tänkt göra rabatter i framtiden och träflis som grund i nya odlingslådor.

Vi började så här för några år sedan, med en himla massa ris, en kompostkvarn och en längtar-ut-för-att-det-är-vår känsla i kroppen.

Så här höll vi på i några år. Högar med träflis blev det (eftersom vi har oändliga mängder med ris här hemma). Det var jätteroligt — ett tag. Men sedan insåg vi att vi har för mycket av allt för att orka med. Kompostkvarnen var för liten. Rishögarna för stora.

Nu köper vi hem träflis en lastbil om året från samma företag som hämtar upp ved hos oss (vi har ju ingen gård direkt men det är alltid något som ska kapas frivilligt eller ej).

Kompostkvarnen gav vi bort till någon som har en vanlig villa tomt. Och där passar den perfekt!

Foto: Stina Valheim

Vad vi har lärt oss?

  • Att grenar funkar som bäst i kvarnen när de inte är för torra och inte för gröna. Har man båda och så är det bra att ta några av varje tillsammans i varje laddning.
  • Ha inte bråttom. Det här tar TID. Och stoppar man in för mycket ris på en och samma gång blir det bara stopp. Och frustration. Det kan man visst lösa med en kaffepaus men det blir väldigt många kaffepauser till slut…
  • Det blir en väldig oväsen. Något på öronen är bra. Svårt att lyssna till musik eller något då det blir så mycket ljud. Ingen fara här ute på landet men känslig om man har grannar på stan som vill vara i fred.

Foto: Stina Valheim

Det finns delade meningar om man ska köpa en kvarn med knivar som skär upp grenarna, eller en med rullar som krossar dem. Vi hade en med kross, tycker det funkade bra men ibland får man långa strimlor med nästan-avklippte grenar. Se lite konstigt ut ett tag i landet men inte så farligt.

En blandning med alla slags ris är bra. Om man kan få till det. Smala och tjocka, olika vedtyper. Fräsch och gammal.

Foto: Stina Valheim

Hur passar det här ihop med bokashi?

Jo, utmärkt. Av tre anledningar.

  1. Mikroberna i EM/bokashi tycker om lignin. Lignin är en slags lim i trä som annars tar väldig lång tid att brytas ner. Bokashimikroberna snabbar på processen så näringen och annat i träet kommer ner i jorden och gör nytta.
  2. När du täcker en rabatt/land med träflis så är det första som händer att fliset tar hjälp av kväve från jorden för att brytas ner. Helt ok om du har tillräckligt med kväve i jorden;  katastrof om inte. Har du mycket bokashi i jorden har du antagligen kväve så det räcker till båda växterna och fliset. Har du inte — ja, då stjäls kväve från växterna och det kan inte sluta bra. En quick-fix är att övergödsla på något annat sätt: hönsgödsel, bokashivätska, nässelvatten etc. Så fliset får sitt eget kväve och växterna kan få växa i fred. (Sedan ner fliset har blivit till jord får växterna återbetalning därifrån. Men det kan ta lite tid.)
  3. EM/bokashmikroberna sprider sig lätt in i själva fliset. De hjälper till att föra över näringen, energin (kolet) och fibrer in i jorden. Och de förökar sig frivilligt: bra i odlingssammang eftersom allt blir mer levande.

Det var ju tre saker som är bra med kombinationen bokashi + träflis.

Utöver det finns det alla de traditionella argumenten varför träflis är bra — bara man sköter det där med potentiell kväveförlust.

Träflis är en superbra form av marktäckning. Det hjälper att hålla fuktigheten på en bra nivå och minskar risken för ogräs.

  • Om det regnar mycket: fliset förhindrar jorden från att spolas bort. Det absorberar en del av vattnet för senare användning.
  • Om det regnar lite: fliset förhindrar jorden från att torka ut. Eventuellt fukt i själva fliset kan absorberas av jorden.
  • Om det flyger ogräsfrö i luften: fliset gör det svårare för dem att ta fäste i jorden. Sparar mycket ogräsrensning sedan!
  • Om det finns mycket rotogräs: fliset hjälper (lite grann i alla fall) att sakta ner framfarten. Ogräset får mindre ljus och får kämpa mer för att komma upp till ytan. Då är det enklare att dra upp än när det sitter fast och växer fritt i barjord.
  • Näringen och energin från nedbruten träflis kommer jorden (och växterna) till godo allt eftersom. Ju längre man håller på ju bättre jorden blir. Strukturen i jorden förbättras märkbart då det blir fort mycket mer mull i jorden.

Som med allt annat finns det plus och minus med flis. Många pratar om terpentin och skulle aldrig har träflis i sin trädgård. Att det blir surt (jag testar nu med aska för att plussar på pH:t). Andra tycker barjord ser bättre ut och vill inte har ”skräpiga” bäddar med en massa flis i. Detta med kväve är en stor diskussionsämne.

Men trots allt, så tycker jag att det funkar utmärkt för oss med flis. Jag har läst på om vad ”alla andra” tycker och tänker och bestämde mig för att testa och experimentera själv. Jag kan inte säga att jag är någon slags expert på detta, tvärtom, vi är helt vanliga hemmaodlare som gör lika många misstag som alla andra.

Men jag tycker det är kul att testa. Och detta med träflis tycker jag verkligen är bra. Bara man testar sig fram och har lite koll på vad som är bra och vad som är mindre bra.

Om inte annat, så är det fantastisk roligt att stå ute i solen en vacker vårdag med snö på marken och hålla på med detta.

Och även skönare att kunna använda de resurserna som finns till hands. Inte ska man bränna upp värdefullt ris eller köra det till tippen! Allt som kan bli till jord är värt att ta hand om!

Foto: Stina Valheim

Det luktar i min bokashihink, vad ska jag göra?

Luktar det när du öppnar din bokashihink?

Lugnt. Det går att lösa!

När du öppnar din bokashihink ska den lukta lite surt, det är normalt då innehållet håller på att fermenteras.

Men det ska inte lukta ruttet eller otrevligt när du öppnar hinken. Gör det så kan du oftast rätta till problemet.

Är det för blött i hinken?

En blöt bokashihink luktar, så är det bara. Kolla undersidan av locket, ser du kondens? Då kan det vara problemet, oavsett om det är en kranhink eller en vanlig hink utan kran.

Lösningen är att absorbera fukten så fort det går. Lägg en tidning överst, byt den om det fortfarande är fuktigt efter ett tag. Eller något annat torrt, beroende på vad du har till hands. Äggkartong kanske, torrt bröd, pasta eller liknande som ska slängas, en näve träpellets eller lite eko-kattströ.

Om du använder en hink utan kran behöver du nog använda mer absorberande material från början. Bottna med papper, biokol, träpellets eller vad du nu har och varva med annat torrt när du fyller hinken. Efter ett par hinkar har du lärt dig hur det ska balanseras.

Har du en kranhink ska du egentligen inte behöva papper i den. Behöver du lägga en tidning överst för att ta upp kondens kan du plocka bort den efter ett tag. Mesta delen av fukten rinner ju ner och kommer ut som lakvatten men ibland fastnar en del som kondens och då kan det börja lukta.

Kolla i så fall dräneringen. Är det blockerat runt kranen? Svårt att se när man har en full hink men kolla när du tömmer den. Ibland är det bra med en bit hushållspapper, fiberduk eller något över dräneringsplattan.

Har du packat hinken för hårt? I så fall kan det vara svårt för lakvattnet att rinna av, innehållet blir då lätt för blött. Ta en kniv, pinne eller något och luckra upp lite i hinken så vätskan får en chans. Och packa lite mer ”lagom” i nästa hink!

Har du tappat av lakvattnet?

Bokashi-lakvatten är underbart som gödning. Men det luktar inte hallon direkt. Inte mycket att göra åt, man vänjer sig.

Men det är viktigt att tappa av lakvattnet minst ett par gånger i veckan. Om hinken luktar kan det vara en orsak.

Tycker du det är svårt att få ut allt lakvatten kan du testa att ”pumpa” ut det. Sätt på locket, öppna kranen, luta hinken framåt och pressa på locket. Finns det lakvatten kvar i hinken kommer det oftast ut när man gör så här.

Har du mycket proteinrik mat i hinken?

Vissa typer av mat är svårare än andra för bokashimikroberna att ta itu med. Proteinrik mat, som ost, kött, fisk, ägg, kan skapa problem.

Lösningen? Hacka upp större bitar ost, kött etc. i mindre bitar och blanda med annat matavfall. Strö på lite extra bokashiströ på de delar du misstänker kan börja lukta, då kan bokashimikroberna kommer igång direkt och jobba.

Lite socker är faktiskt aldrig fel! Det är ju snabbmat för mikrober, och ett bra sätt att få lite turbohjälp.

Har du börjat hinken med något ”svårt”?

Det går att slänga det mesta i en bokashihink. Men processen fungerar som bäst när den får en bra start. Börja varje ny hink med ”vanligt” matavfall om du kan, inte något svårt som rutten mat eller en hög med fiskrens.

Har du något som är lite krångligare är det bäst att lägga det i mitten någonstans. Uppdelat och blandat med annat om du kan. Processen har en mycket bättre chans då.

Räkor, krabbor och kräftor. Hur ska jag göra?

Vi har haft många diskussioner om just detta under åren. För de allra flesta funkar det helt ok med skaldjur.

Några tips är att låta resterna rinna av och torka upp lite innan de går ned i hinken. Då luktar de mindre. Har du mycket är det absolut värt att blanda upp med annat. Stora delar (som krabbor) kan du dela om du vill. Lite socker är aldrig fel. Lite extra strö är alltid bra.

Och täck gärna över direkt med något annat ”normalt”, spelar ingen roll vad det är för något. Har du inget på gång, lägg en tidning över. Tidningen tar upp fukten direkt, det är nästan alltid fukten som skapar problem. Dagen därpå kan du slänga tidningen om du vill och ersätta med dagens matavfall.

Är hinken lufttät?

En bokashihink måste vara lufttät. Så är det bara.

För mycket syre och matavfallet kommer ruttna lite, inte den processen vi vill ha i hinken. Rutten mat luktar och det är inte heller enkelt för bokashimikroberna att göra det som ska göras.

Kolla hinkarna en gång till. Är det en hink du har köpt av oss på bokashi.se så ska den självklart vara tät. Om inte så hör av dig till oss!

Har du två hinkar som sitter i varandra kan det vara ett problem med syreinsläpp mellan hinkväggarna. Bytt till en annan hinklösning i så fall. Har du en vanlig hink med lock, kolla att locket sitter tätt. Har du fixat en egen kran, kolla även att den sitter tätt. Om inte prova med silikonlim det är oftast allt som behövs.

Är ströet ok?

Bokashiströ från oss (bokashi.se) håller minst ett år i obruten förpackning om den har förvarats i en normal temperatur borta från direkt soljus. Oftast håller det lika långt i ett öppnat paket, bara det har förslutits noga.

Bokashiströ blir mörkare och syrligare över tid. Är ditt strö några månader gammalt kommer du att se det på färgen och lukten. Ingen fara! Luktar det bokashi så är det fortfarande aktivt!

Men om ditt bokashiströ ser grått och dammigt ut då är det nog ganska livlöst. Du kan försöka öka doseringen men annars är det bara att sprida ut det i rabatten och skaffa nytt. (Är det ett förhållandevis nytt paket, ta kontakt med oss.)

Viktigast med förvaring av bokashiströ är att undvika direkt soljus (aldrig i ett fönster!), att undvika syre (lufttät påse eller behållare utan för mycket luft i), och att undvika höga eller låga temperaturer. Se upp för varmvattensrören under diskbänken, det kan bli varmare än man tror om ströaren hamnar på rören. Du kan ha ströet i kylskåpet men det är inte nödvändigt, ett vanligt skåp är helt ok.

Och förvara inte ströet ute i kylan. Detta för att det är begränsat med ”mat” för bokashimikroberna i påsen (melass), tar de stryk har de svårt att komma igen. Till skillnad från en hink med färdigjäst bokashi som KAN förvaras i kyla; i en bokashihink finns det obegränsad med mikrobmat så det klarar sig.

Fortfarande ett problem?

Stämmer allt det här och du fortfarande har problem med din bokashihink får vi hoppas att det är bara en engångsgrej. Gräv ner hinkens innehåll så fort det går. Kolla hur blött innehållet är när du tömmer den så kommer du kanske fram till något.

Men jord blir det. Oavsett. En bokashihink som luktar illa är inte trevlig, men kan du få den ner i jorden blir det bra ändå.

Skölj ur hinken och börja på nytt igen. Antagligen går det mycket bättre nästa gång! Ibland går det inte att förklara allt…

Gör en jordfabrik utomhus

Många undrar hur de ska kunna gräva ner sin bokashi i sina perennrabatter. Det finns oftast inte plats mellan alla blommor och buskar för att gräva ner bokashi utan att störa växterna.

Hur gör man då?

En enkel lösning är att fixa en jordfabrik utomhus, ett särskilt ställe där man gör jord och inget annat. Det behöver inte vara något märkvärdigt — ett hörn i rabatten eller landet, ett pallkrage, en murbruksbalja, vad som nu är mest praktiskt.

Där gräver du ner hink efter hink med bokashi. Allt eftersom det blir till jord kan du hämta det du behöver och sprida ut på dina perennrabatter.

Jorden blir piggare direkt.

Och enklare kan inte det vara!

Så här kan du bygga en jordfabrik:

STEG ETT.

Skaffa en pallkrage och hitta en bra plats till den. (Egentligen är platsen här i bilden inte helt perfekt då trädrötterna kommer att söka sig in. Men eftersom jag ville bygga ut rabatten här var det praktiskt ändå.)

Samla några hinkar bokashi och några hinkar ”fuljord”. Fuljord kan vara jord som har gjort sitt (hinkarna på bilden har haft tomater och är full med rötter), jord från misslyckad sådd eller säckjord som du har över. Du kan lika gärna ta ogräsfri jord från en rabatt eller odlingslåda.

img_1170

STEG TVÅ.

Bottna pallkragen med tidningspapper eller kartong. Snåla inte! Pappret kommer att hålla bort ogräset i några månader tills både papper och ogräs ruttnat bort. Jag brukar lägga papper lite utanför pallkragen för att underlätta med gräsklippningen. Grus eller täckbark över papperskanterna gör det snyggare och hjälper även håller bort ogräs.

Trycksvärta (på svenska dagstidningar) är helt ofarlig nu för tiden. Tänker du använda kartong är det bättre med ofärgade. Riv bort så mycket packtejp du kan från kartongen, annars blir plasten kvar i jorden när kartongen har förmultnat.) Undvik helst färgglada kartonger och veckotidningar då man inte vet vilka kemikalier de innehåller.

Foto: Jenny Harlen

STEG TRE.

Fyll på med jord och bokashi, blanda så mycket du kan. I en  jordfabrik kan du ha vilka proportioner som helst, du kommer antagligen att gräva ner många fler hinkar i framtiden så det gör inget om du har mer jord än bokashi i början. Men ha lite koll på ungefär vilka ”recept” du har, det är bra att veta när du använder din jord sedan. Om jorden i jordfabriken är väldigt stark kan du använda den lite försiktigt som gödsel eller späda ut med annat: höstlöv, papper, sågspån, halm, fuljord eller vad du nu har.

50/50 bokashi och jord är en bra grundrecept i jordfabriken. Till planteringsjord är 30/70 bokashi-jord ett bra utgångspunkt. Men detta får man fort en känsla för, så krångligt är det inte.

img_1190

STEG FYRA.

Snygga till det hela med ett lager jord överst. Dels för att bokashin inte skall oxidera (exponeras till luft) men även för att förhindra nyfikna katter, hundar och fåglar från att gräva runt.

img_1194

STEG FEM.

Lägg gärna på ett kompostgaller eller någon form av enkelt lock för att hålla bort nyfikna djur. Är du orolig för möss, råttor eller sork kan du lika gärna bottna pallkragen med ett finmaskigt nät och lägga något tätt på toppen.

Eftersom vi har väldigt många björkar hemma brukar jag har en presenning (eller markduk) över mina jordfabriker, speciellt under tiden då alla frön svävar runt i luften.

img_1198

STEG SEX.

Vänta några veckor så har du färdig jord!

Behöver du finjord till ett odlingsprojekt eller till att gödsla en perennrabatt eller buskar, är det bara att gå förbi med skottkärran eller några hinkar och hämta det du behöver.

Jag brukar gräva ner nya hinkar i den ena änden och hämta jord från den andra ett tag, sedan byta plats. Annars kan det vara praktiskt att gräva ut en hink eller två med färdig jord och använda hålen till att tömma nästa hink. Gör det som är enklast för dig och som passar dina odlingsprojekt.

PÅ VINTERN

På vintern kan du fortfarande använda din jordfabrik om du vill. En idé är att gräva några färdiga groper som du kan fylla på med bokashihinkar även om marken är frusen. Se till att ha en säck med upptinade höstlöv, fuljord eller annat som du kan toppa med. Annars kan du breda ut innehållet i bokashihinken i jordfabriken och toppa med annat efteråt. Precis som om man skulle göra en lasagne…

Det kommer inte att hända särskilt mycket under vintern när det är kallt men till våren kommer det snabbt igång. Maskarna brukar hitta dit själva och stortrivs så fort det blir lite varmare i jorden.

Det tar lite tid att fixa en jordfabrik men det är det värt. Det är otroligt lyxigt att alltid ha tillgång till fin jord — och ännu roligare att kunna göra den själv!

Använd din gamla varmkompost på vintern.

Här hemma har vi haft varmkomposter i många år. Vi fick dem av kommunen när de ville inspirera vi-som-bor-på-landet att kompostera mera. De funkade ju bra.

Men det var innan vi kände till bokashi…

När vi kom igång med bokashi och började täckodla för fullt behövdes de inte längre. Det mesta hamnar ju direkt i landet. Till och med det som är lite svårsmält (kvistar och grenar) hamnar nu i landet efter en tur genom kompostkvarnen.

Vad skulle vi ha varmkomposterna till?

Nu använder vi dem igen — fast på ett helt annat sätt. Har du också hamnat i samma sits kan det kanske vara något för dig?

Det vi gör är att vi ställer dem direkt i landet där vi vill fixa till en odlingsyta. Och vi flyttar dem ganska ofta, från projekt till projekt.

Under vintern (och även då och då under andra årstider) tömmer vi bokashihinkar i tunnan och toppar med jord, löv eller annat som finns till hands. Det blir som en flyttbar jordfabrik, helt enkelt. Ren förvaring när de är kallt och ett otroligt enkelt sätt att förbättra jorden på plats när värmen kommer igång.

Här i bilderna (tagna för några år sedan) har vi ställt våra två tunnor mitt i köksträdgården där vi skulle bygga en ny odlingslåda. Vi plockade bort bottenplattorna för att få mer kontakt med jorden.

Att de står mitt i trädgården känns kanske lite konstigt men det går över. Det gör livet så mycket enklare när det är dags att fixa odlingsbädden när all jord är på plats. Bara att bygga lådan runt tunnorna och sedan plocka bort dem. Innehållet, färdigt eller ej, ramlar ut på plats och allt är liksom färdigt. Skönt att dricka kaffe istället för att skyffla jord…

Och är bokashi-jordkombon i tunnan inte ”färdig” gör det inget. Sprid ut geggan precis som den är och täck med jord och annat som ska med i odlingslådan. Då kan du i princip börja odla direkt.

Enklare kan man inte ha det!

Så här gör du steg för steg…

STEG ETT.

Ställ dina komposter på platsen du har tänkt odla till våren. Det kan vara ett ställe där du har tänkt bygga en odlingslåda eller fixa en ny rabatt så småningom. Eller ställ dem på ett land eller i en odlingslåda du redan använder och som står tom under vintern.

Har du inga problem med råttor eller sork hemma kan du gott ta bort bottenplattan, det snabbar på processen sedan. Annars kan du lägga ut en finmaskig nät under tunnan, vad du nu tycker är praktiskt.

Foto: Jenny Harlen

STEG TVÅ.

Samla ihop all färdigjäst bokashi du har liggande i hinkar, biopåsar och ofärdiga jordfabriker. Samla även ihop andra bra-att-ha grejer som löv, gammal jord, rivna tidningspapper, sågspån, halm, träflis, biokol.


Foto: Jenny Harlen

STEG TRE.

Töm bokashin i komposttunnan och varva med annat (löv, papper etc). Dels för att späda ut den näringsrika bokashin, men mest för att skapa så mycket jord som möjligt. Det går åt mycket jord till en ny odlingslåda!

Om du har biopåsar är det värt att hacka upp dem lite med en spade om du kan. Är de redan frysna spelar det ingen roll, de blir till jord ändå, tar bara lite tid på sig. Du kan eventuellt hacka upp dem lite sedan när du sprider ut innehållet i tunnan.

(Orsaken att vi har biopåsar här i bilderna är att vi hämtar en hel del bokashi från ett kontorshus i staden. Egentligen tycker jag de är lite jobbiga att ha med i landet då de tar ganska lång tid att bryta ner, men de fungerar så otroligt bra i kontorsköket så det är värt det för oss att stå ut. Och försvinner i jorden gör de ju. I sinom tid…)

Foto: Jenny Harlen

STEG FYRA.

Toppa med löv, papper, jord eller vad du nu har. Är det mitt i vintern och minusgrader är det inte så noga om du inte får till det, men så fort det börjar tina är det bra att fixa något slags jordlock på det hela. I brist på allt annat, lägg på några tidningar.

Så här kan du fylla på hela vintern om du vill. Det spelar ingen roll hur mycket eller lite du har. Det går fort att fylla en komposttunna och är det kallt kommer det inte hända mycket den första tiden. Men så fort det börjar bli någorlunda varmt kommer processen igång. Då börjar både jord- och bokashimikroberna återhämta sig och jobba igen. Mängder med maskar brukar hitta fort till kalaset — och det är vi glada för!

När det börjar tina upp i komposten kan du passa på att ta fram en spade och packa ner innehållet en del, syftet är att få så få lufthål som möjligt. Dels för att spara plats och dels för att förbättra processen. Det är absolut inte nödvändigt att vrida och vända i tunnan, mikroberna sköter nedbrytningsprocessen och luftning behövs inte när man håller på med bokashi. Men det är bra att hålla innehållet lagom välpackad (fast inte hårtpackad).

Innehållet börjar även sjunka ihop då vätskan i bokashin dräneras av.   Detta är ju en av anledningarna att ställa komposterna på platsen där man ska odla sedan: näringen som sippras ner i backen gör nytta i jorden.

Foto: Jenny Harlen

STEG FEM.

Sätt på locket, gå in och ta en kopp kaffe. Till våren har du en fantastisk resurs att bygga din nya odlingslåda runt! Eller vad du nu ska ha för projekt.

Foto: Jenny Harlen

 

STEG SEX.

Experimentera!

Det tar tid att bygga ett köksträdgård. Hur man än gör så ska jorden förbättras jämt och ständigt. Oavsett om man odlar i lådor, på markbäddar eller i containers.

Bygga jord kan man göra på många sätt. Men detta är ett sätt som är otroligt enkelt och ger mycket. Mindre slit på ryggen (ja…!) och mindre tungt jobb. Lite smartare alltså,

Alla har vi olika trädgårdar (och jag förstår att inte alla är lika stora som vår). Så det finns inget rätt eller fel. Men testa kan man ju göra jämt. Och med lite fantasi och experimenterande kommer man långt.

Lycka till!

Foto: Jenny Harlen

Vad säger kommunen om bokashi?

Behöver man säga till kommunen när man börjar bokashikompostera? Egentligen, ja. De vill ju ha koll.

Men det skiljer sig så oerhört mycket mellan våra svenska kommuner hur de vill ha det. Vissa känner mycket väl till bokashi och hejar på alla som börjar. Andra har nyinvigda tjänstemän som inte kan så mycket om kompostering och är rädda för att göra fel. Vissa har krångliga system med ansökningar och godkännande, andra har ingenting, det räcker bara att man gör rätt  hemma.

Dock för det mesta vill de veta hur var och en gör med sitt matavfall, speciellt om man vill ta hand om det själv. Det blir blanketter hit och ansökningar dit. Byråkratiskt som bara den, men lätt att förstå om man tittar tillbaka till hur det var förr med råttor och ohygieniskt skräp lite varstans. Inte vill vi tillbaka dit.

De flesta kommuner utgår från att om man vill ta hand om sitt eget matavfall (alltså inte låta det hämtas för energi- eller biogasutvinning) ska det ske i rejäla tunnor som är skadedjurssäkra. Traditionell kompostering är ju baserat på detta: trädgårdsavfall går bra att ligga på hög och där kan man även har lite vegetabiliska rester (potatisskal, kaffesump mm) utan att det är riskfyllt. Börjar man lägga till animaliskt eller kokt matavfall i mixen, då ska högen vara inkapslad. En traditionell varmkompost alltså.

Man skulle kunna tro att de flesta kommuner borde känna till bokashi nu efter 8-9 år och tusentals användare. Men så är inte fallet. Och det är meningslöst att hålla på att skicka information, försöka informera, utbilda. Vi får vänta ut dom helt enkelt. Inte kan de undgå att i all evighet att se bort från bokashi som alternativ, även om det är ett rätt så annorlunda i hanteringssätt.

Vi som håller på med bokashi förstår ju att det inte är krångligt, inte skapar oreda i kommunen och inte skräpar ner.

Tvärtom, faktiskt. Tillsammans gör vi en miljögärning som är mycket viktigare i längden än jag tror vi har förstått. Att bli av med matavfall som problem och att istället göra det till en del av lösningen är faktist precis vad vi behöver.

Nu är jag kanske lite negativ här. Många i kommunvärlden har förstått mycket väl hur vettigt bokashi är. Bokashi används i många förskolor, skolor, kommunala fikarum och äldreboende runt om i Sverige. Men i de nästan 300 miljökontor som finns i landet går det lite trögare, förordningar och rutiner skrivs inte om i onödan.

Men det vi vet är att tusentals ansökningar från oss som bor i vanliga villor, radhus och lägenheter har hamnat på alla dessa skrivbord i byråkrati-Sverige och ALLA dessa ansökningar har hittills blivit godkända.

De flesta blir godkända direkt, andra tar längre tid. Vet inte tjänstemannen bakom skrivbordet vad bokashi är för något kan det blir en del frågor fram och tillbaka. Med sin ansökan skickar många av våra kunder med en kopia av den lilla bokashibroschyren som följer med alla våra paket, det gör oftast susen. Men med ett tips om vår hemsida kan de läsa till sig vad bokashi är och hur det fungerar. Då brukar det går fort. Krånglar det mer kan de ringa till oss, det har många tjänstemän gjort under åren. Oftast är de nyfikna hellre än tvära och det blir en intressant diskussion. Med godkännande efteråt.

Det är långt ifrån alla kommuner som behöver godkänna en komposteringsansökan. En gång i tiden gick jag igenom alla de nästan 300 hemsidor hos våra kommuner och läste mig till hur de vill ha det, la upp alla länkar i ett tabell. Det blev för svårt att underhålla tabellen i slutänden så den fick vi plocka bort, men det jag lärde mig var att det finns väldig många varianter. Med blanketter, utan blanketter; anmälan på miljökontoret, anmälan på fritids- eller gatukontoret; med anmälningsavgift, utan avgift; med plikt att vänta godkännande, med plikt att bara informera.

Det är bara att kolla upp hur just din kommun vill ha det och köra på.

Vill de har någon slags skiss över hur du har lagt upp din kompoststrategi får du anpassar dig så gott det går till deras tankesätt. Många kommuner vill fortfarande har en skadedjurssäker tunna på tomten någonstans — känns det enklast att göra precis som de vill kan du lägga ut en bottenlös tunna i tjockplast i trädgården. Med en finmaskig nät under mot eventuella skadedjur. Detta kan faktiskt vara en bra idé i väldigt utsatta områden, typ mitt i storstäderna som Stockholm där det redan finns utbredda problem med skadedjur.

Annars, som vi allra flesta bokashianvändare känner till, går det oftast väldigt bra att gräva ner direkt i landet. Känner du att det är rätt strategi för dig att göra så, gör det! Men du behöver kanske beskriva något för kommunen som de vill höra.

Frågan är, varför ska man egentligen bryr sig att anmäla sin bokashi då det mest är jobbigt? Vissa kommuner lägger även till en saftig anmälningsavgift som man gott kunde vara utan.

Men vi allra flesta vill ju göra rätt för oss, så är det bara. Det gäller mest om man bor i villa då ingen förväntar sig att någon skulle bli galen nog att kompostera i lägenhet (haha! inte känner de oss!).

Mer relevant dock är att det oftast finns en hel del att vinna ekonomiskt att sköta sitt eget matavfall. Eller i alla fall få ner mängden sopor.

Plockar man bort matavfallet från soporna och sorterar resten så finns det oftast nästan inga sopor kvar. Och den lilla soppåsen man då  och då lägger i soptunnan väger nästan ingenting. Inte heller luktar det då det inte är något ruttet i den.

Och det betyder att man kan kolla avgifterna lite noga hos kommunen. Kan du gå ner till en mindre soptunna? Kan du få hämtning månadsvis istället för varannan vecka? Det går oftast att spara en rejäl slant här.

Vissa kommuner tar betalt per kilo. Då vinner man direkt om man tar hand om det mesta själv.

Men sophämtningsavgifterna blir man aldrig av med. Det finns alltid en basavgift som man inte kommer undan, den täcker sopsortering och annat i kommunen som man förväntas hjälpa till
med. Att gå off-grid blir sällan accepterat när det gäller sopor!

Sedan har vi detta med de bruna tunnorna. Som finns i över hälften av svenska kommuner numera. Kolla avgifterna och tänk ut en strategi, även detta varierar från kommun till kommun. Ibland kan man lämna tillbaka den bruna tunnan och sparar pengar om man tar hand om matavfallet själv. Ibland blir det tvärtom; de är så ivriga att få ditt matavfall att du får betala att använda det själv!

Vi har diskuterat detta fram och tillbaka i Facebook-gruppen (”bokashi”) och kommit fram till en gerillalösning. Man lägger ett bananskal i tunnan till varje hämtning så man gör ”rätt för sig”. Sedan lägger man resten i bokashihinken. Känns helt rätt, faktiskt.

Avgifterna och sophämtnings- och sorteringssystem hos kommunerna ändras då och då så det är faktiskt värt att ha lite koll. Ibland kan man stuva om och spara en hel del, ibland inte. Vet man
hur det funkar kan man i alla fall tipsa grannarna hur de kan trimma in sina utgifter, det finns ju alltid något roligare att lägga några hundralappar på än just sopor.

Men slutligen, det som är viktigt att komma ihåg här är att bokashi ÄR accepterat av alla kommuner i Sverige som komposteringsmetod. Det är bara att ibland de känner inte själva till det. Och då får vi hjälpas åt.

Funderar du hur det är hos dig är det bara att ringa din kommun och kolla. Läsa på hemsidan. Fråga gärna på facebooksidan ”bokashi” hur andra i din kommun har gjort. Kör det ihop sig är det bara att ringa till oss eller be tjänstemännen att höra av sig till oss, då får vi ordning i det.

Och skicka gärna med den lilla broschyren med din ansökan. De kanske blir till och med inspirerade att börja själva!!!

 

 

 

 

 

Så här gör man en jordfabrik

Foto: Jenny Harlen

En ”jordfabrik” är ett bra sätt att göra jord med bokashi när det är krångligt att gräva ute. Eller om du vill producera ”finjord” inomhus till vinterns omplanteringar.

Begreppet är ganska brett. Vi hittade på ordet ”jordfabrik” här hemma vid köksbordet för många år sedan och har fastnat för det. Egentligen handlar det om ett ställe där man gör jord av sin bokashi (eller för att vara exakt, berika den befintliga jorden med bokashi) någon annanstans än där man tänker odla.

Det kan vara inomhus eller utomhus. Utomhus är det oftast i en odlingslåda eller pallkrage (eller helt enkelt en mindre del av rabatten) där man väljer att odla jord istället för att odla annat. Ett ställe där man kan gräva ner hink efter hink bokashi för att sedan kunna komma förbi med en hink eller skottkärra för att hämta bokashi-fin jord till perennrabatter och andra odlingsprojekt. En utomhus jordfabrik kan man ha i många år, här hemma har vi en stor jordfabrik i trä vi har hållit på med i 8-9 år utan att göra mer än att gräva ner bokashi och hämta ut kärra efter kärra med jord. Jord som motsvarar den finaste gödsel man kan tänka sig.

En sådan jordfabrik blir väldig stark i slutändan och måste spädas ut. Då är det man-tager-vad-man-haver som gäller. Har du en hög med dagstidningar eller kartonger, in med dem bara. Eller en hög med ensilage, vass, sågspån, halm, löv — vad som helst som har lågt näringsvärde för att kunna balansera upp den kväverika bokashin.

En jordfabrik inomhus är lite annorlunda. Den är oftast en balja, låda eller hink som är lagom stor till att ha inomhus i värmen. Grundprincipen är man varva bokashi och ”fuljord” i den, hälften var brukar vara perfekt. ”Fuljord” har man oftast hemma efter en odlingssäsong: gamla krukväxter, överbliven planteringsjord, misslyckade sådd mm. Samla det under växtsäsongen så har du en perfekt resurs till din jordfabrik.

Syftet med en inomhus jordfabrik är att fixa lite finfin planteringsjord till inomhusbruk under senvintern. Tänk omplantering av krukor, omskolning av småplantor och en bra start till tidig sådd som chilis och tomater.  Det är inte meningen man ska hålla på med jord inomhus jämt, allra bäst är ju att gräva ner sin bokashi direkt på odlingsstället. Men ibland är det oerhört praktiskt att kunna få fram näringsrik planteringsjord när marken ändå är frusen ute.

Så hur gör man?

Egentligen är det hur enkelt som helst. Du behöver en balja/låda/hink och lika mycket fuljord som bokashi. Har du ingen fuljord hemma kan du köpa säckjord, det räcker med den billigaste om inte du vill ha annat.

  1. Hitta en balja, låda eller hink i en lagom storlek. 30-50 liter brukar vara bra. Men det spelar ingen roll om den är större eller mindre, bara du kan hantera den — tänk på hur tung den kommer vara när den är full! Du behöver inte ha lock om den ska stå inomhus, då ett jordlock ändå  fungerar bättre än en plastlock.
  2. Ställ din balja/låda på ett varmt ställe, den varmaste du har råd med om du vill att processen ska gå fort. Har du inte bråttom är det inte så noga med temperaturen. På ett uppvärmt golv kan man räkna med att bokashi blir till jord på ett par veckor, i en kall källare kan det ta veckor eller till och med månader. Men jord blir det.
  3. Börja med något absorberande i baljan/lådan. Om din fuljord är torr är det inget problem, den kommer absorbera fukten från bokashin. Men annars är risken att jordfabriken blir blöt i botten och det är aldrig trevligt. Biokol är superbra som startlager, och eftersom den kommer att laddas med kväve från vätskan i lådan så är det är en win-win lösning. Annars funkar det bra med äggkartong, tidningspapper, sågspån, vad du nu än har.
  4. Varva lager på lager med fuljord och bokashi och rör gärna om lite så matresterna får så mycket jordkontakt som möjligt. Det är trots allt kontakten mellan jord och bokashi som gör att processen kommer igång.
  5. Om du har större bitar mat i bokashihinken så kan du gärna hacka dem till lite mindre bitar, så att de då får mer jordkontakt. Om du vet i förväg att du ska använda en bokashihink till att göra en jordfabrik är det absolut värt att hacka allt i mindre bitar från början. Processen går så mycket snabbare då. (När man gräver ner bokashi i landet är det inte så noga, det spelar inte så stor roll om det tar lite längre eller kortare tid. Men i en jordfabrik inomhus är det trevligare om processen går snabbare.)
  6. Toppa med ett jordlock. 5-10 cm är bra. Lägg gärna en tidning eller handduk över för att balansera fukten men annars behöver du inget lock. Oftast fungerar det bättre utan lock faktiskt, lådan kan andas ungefär som en vanlig bokashihål i marken.
  7. Ha lite koll på fuktigheten i din jordfabrik. Den ska ständigt vara lagom fuktig, ungefär som vi vill att normal odlingsjord ska vara. Inte för blöt, inte för torr. Vattna om det är för torrt, ventilera om det är för blött. Men oftast du behöver inte göra någonting.
  8. Rör helst inte om. Många gör det för att det känns som det snabbar på processen — och det gör det. Det är faktiskt roligt att greja med också, så jag förstår precis om du vill röra om då och då och kolla. Men när den första undrar-vad-som-händer fasen har gått över är det lika bra att låta vara. Orsaken ? För att när syre kommer in i processen omvandlas en del av kolen i jorden till koldioxid och metan och släpps ut i luften. Själva gaserna är inget problem, det är så små mängder vi pratar om här. Men den energi som omvandlas gör bättre nytta i jorden, så kan den stå orörd ett tag är det absolut bättre.
  9. Se till att själva matresterna aldrig får vara ute i öppna luften. Om du rör om, kolla att allt är övertäckt med jord efteråt. Då fungerar processen som bäst.

Hur lång tid tar det?  Det är helt upp till dig.

Om du verkligen curlar din jordfabrik — ställer den på varmgolv i badrummet, har i pyttesmå matbitar, blandar 50/50 jord och bokashi med jordlock kan det gå så fort som två veckor. Kanske till och med snabbare.

Men frågan är om det är så viktigt? Har du ett panikbehov av bra jord till att plantera om chilisådden är det en sak. Behöver du bara ha lite bra jord vid slutet av våren till omskolning mm är det inte fullt så bråttom och då kan du ställa din jordfabrik mindre varmt och låta naturen tar sin tid. Testa lite med olika varianter så kommer du snabbt fram till vad passar dig bäst.

Och om inte allt är färdigt så är det inte heller så noga. Plocka ut de tröga delarna och stoppa dem i nästa jordfabrik bara.

Kan man bygga på en större jordfabrik med nya bokashihinkar?

Javisst, inga problem. Använd en större låda bara och fortsätta att varva så länge du vill. Se till bara att alltid ha ett jordlock. Det som är längst ner kommer att bli färdigt först men det gör inget om man inte behöver använda jorden direkt.

Du kan även göra en jordfabrik utomhus i en kallbod eller ett garage. Även om det fryser därute. Följ samma procedurer, allt kommer att funka på precis samma sätt men tar bara längre tid. Det hänger på värmen: så fort det blir varmt kommer processen igång. Har du möjlighet är det bra att ställer ut jordfabriken i solen till våren, lägg en mörk pressening eller svart sopsäck över för att skapa värme.

Allt blir jord, superfin jord faktiskt. Skillnaden är bara tiden. Och det beror helt och hållet på värmen.

Så inget hokus-pokus här inte. Gör precis det du har lust till. Men ha lite koll på fuktigheten i jordfabriken, och har du möjlighet att ställa den varmt så kan du lika gärna göra det.

Lycka till som nybliven jordfabrikant!

 

Bokashi-lakvatten på vintern


Bokashivätska – guld värt under sommaren och våren. Men nästan lite jobbigt på vintern. Här kommer några tips om hur man kan göra!

Hur mycket lakvatten man får från en kranhink varierar från familj till familj. Oftast blir det mer på sommaren än på vintern då man brukar äta mer frukt och grönt, som är ju är lite vattnigt. En kvarts liter till en halvliter vätska i veckan kanske, om man fyller en hink på en och en halv, till två veckor.

På sommaren och våren är det lätt att använda allt lakvatten i odlingen: på balkongen, krukväxter, grönsakslandet, i kolonin, rabatter, gräsmattan. De flesta växter mår bra av det. Men några, som änglatrumpeter, verkar inte trivas i längden och då kan man turas om med något annat.

Men på vintern har man ju inte lika mycket växter att ge lakvattnet till, vilket gör att man får en hel del över. Några tips på vad man istället kan göra med det:

  • Samla lakvattnet i mindre PET-flaskor och frys in dem. Etikett rekommenderas!
  • Gör isbitar av lakvattnet i istärningspåsar eller isbrickor. Det passar perfekt att stoppa en eller två i en vattenkanna med vatten sedan.
  • Ladda gammal jord med lakvatten så den får ny energi till våren. Tänk gamla krukväxter, misslyckade frösådd, påsjord med låg kvalitet. Samla din ”fuljord” i en säck, låda, kruka eller liknande och dosera ut lakvattnet under vintern. Det finns inget recept, håll bara lite koll på hur stark du har gjort blandningen. Om du övergödslar din fuljord kan du nog använda den som femstjärnig gödsel sedan, eller blanda ut med något svagare.
  • Ladda biokol med lakvatten. Biokol är en ett superbra tillägg till de flesta jordar men en sak är viktig att känna till: det ska laddas med kväve innan det grävs ner i jorden. Annars kommer det att ta kväve från landet istället och det uppskattas nog inte av dina växter. Biokol suger åt sig väldigt mycket vätska, en säck kan absorbera mycket lakvatten under en vinter. Se till att det är lagom krossad så det är lättare att ladda (och fungerar bättre i landet sedan).
  • Ladda annat smått och gott med lakvattnet; organiska material som du kan tänka dig berika din odling med till våren. Tänk säckar med löv (helst torra), träflis, gammal kompost, hö, halm, vad du nu än har helt enkelt. Täck till om möjligt för att förbättra processen. Desto mer näring och mikroliv man kan stoppa in i diverse organiska grejer nu, desto mer värdefullt de blir sedan.
  • Pigga till en trög kompost med lakvatten. Det tillför näring och mikrober och skyndar på processen så fort värmen räcker till.

Ska man späda ut lakvattnet eller inte? Egentligen behöver du inte späda ut det om inte något växer, så gör det som känns praktiskt för dig. Å andra sidan kan det vara värt att vattna ut med en kanna om man vill få en större spridningsyta, typ köra igång en kompost eller en större hög med löv, flis eller liknande. Tänk på att slutresultatet ska inte vara för torrt  eller för blött, det berömda lagom är alltid bäst.

Känns det som överkurs att hålla på med sådant är det inget som helst problem att hälla lakvattnet rätt ner i vasken. Mikroberna gör nytta på vägen ner i rören, de hjälper till att ta hand om fettansamlingar och annat äckligt som sitter fast där. Men tänk på att inte spola med varmvatten direkt (då dör de). Då vätskan ofta luktar ganska illa kan det vara bra att hälla ner den sent på kvällen så det kan vila i avloppet under natten utan att någon störs.

Om man bor på landet är det faktiskt väldigt värt att få ner en del bokashivätska i avloppet under året, mikrober jobbar sig genom processen och stannar oftast kvar i trekammerbrunnen sedan och gör avloppet lite friskare och trevligare. Inte för att man är där och luktar precis men det känns bra att veta att det är lite hälsosammare än det kunde annars har varit.

På sommaren och våren är det oftast inget problem att använda upp allt lakvatten som finns,  då det oftast är en bristvara hur man än gör om man har en större trädgård. Då är det bra att kunna ta fram lite till från frysen och känna att man inte behövt slösa bort vinterns lakvatten.

Under åren har förvånansvärt många sagt till oss att de har bokashivätska som en lite annorlunda gå-bort present. Uppskattas nog inte av alla men vi odlare är ju en helt annan sak!

 

 

Hur snabbt blir bokashi-kompost jord? Ny film av Sara Bäckmo.

 

Skillnadens Trädgård känner väl de flesta av oss till nu i odlings Sverige — Sara Bäckmo är storodlare, inspiratör och testar det mesta som har med odling att göra. Allt för att se hur mycket man kan odla på ett riktigt smart sätt.

Sara kom igång med bokashi för några år sedan då hon höll på att etablera sitt odlingsland. Ett tag hämtade hon hem matavfall från lanthandeln, grannar och lite varstans. Allt för att göra sin jord så bra som möjligt. Nu när odlingen gödslas mest med ogräs och trädgårdsrens hinner hon inte med att hämta hem så mycket matavfall utifrån, men familjen tar fortfarande hand om sina egna matrester med hjälp av bokashi.

En fråga hon ofta får är hur fort det går. För bokashi blir till jord alltså. Här i filmen pratar hon om just detta. Varsågod!

Och stort tack, Sara.

 

Filmen är producerat av Sara Bäckmo för LRF Media. Se mer från Skillnadens Trädgård på www.skillnadenstradgard.se.

Foto: blogg.land.se.

 

Kaffesump. Guldvärt i trädgården!

Foto: Jenny Harlen

”Hello gardeners! Please take some coffee grounds for your garden!”

Tänk om man gjorde så oftare. Enklare än så kan det inte vara — en korg med dagens kaffesump och en trevlig skylt till förbipasserande odlare. Ta gärna en påse kaffesump hem med dig till trädgården!

Kaffesump innehåller mycket näring som växter uppskattar. Som med allt annat finns det plus och minus med det (ska lägga upp några länkar) men hur man än gör är det bra att ta hand om det på ett bra sätt.

En gång i tiden växte alla dessa kaffebönor på en buske i Colombia eller Kenya eller någon annan stans, och näring har tagits från marken för att de skulle odlas. De har fraktats långt innan de kom till en kaffekopp nära dig, miljökostnaden har alltså varit rätt så hög. Klart vi inte kan skicka sumpen tillbaka till den exotiska marken den kom ifrån men vi kan i alla fall sluta kretsloppet hos oss. Så det som en gång var jord kommer tillbaka till jorden igen.

Även om man inte komposterar fullt ut kan man kaffekompostera!

Ta hem kaffesump från jobbet, från ditt lokala café, från en granne. Lägg den i bokashihinken eller strö ut direkt på rabatten. Det spelar ingen roll, bara den kommer ut på landet.

Har du ingen trädgård kan du kanske smyg-kaffekompostera under buskar och träd i närheten?

Allra bäst är om man kombinerar bokashimikroberna med kaffesumpen på något sätt. Finns det inte plats i bokashihinken i köket kunde man kanske göra en separat bokashihink till just kaffesump i all enkelhet. Kolla bara dräneringen (eller lägg lite biokol eller papper i hinken först).

Annars funkar det lika bra att lägga ut sumpen direkt och vattna då och då med bokashivätskan. Mikroberna blir lika pigga och glada av kaffe som oss!

Kaffe i odlingen då.
Fördelar: kvävet förstås. Rätt mycket! Plus en del andra bra-att-ha näringsämnen.
Kaffet kan funka som en snigelbarriär (har dock inte testat själv).
Det jag tycker själv är mest praktiskt med kaffesump är att den är brun från början, smälter in i jorden direkt. Plus att det kostar inget.

Nackdelar: det brukar finnas tungmetaller i kaffesump och det får man ta ställning till. Dricker man mycket kaffe borde man egentligen ta ställning till detta innan man fikar och får det i sig, men det gör inte jag heller.

Men fundera lite över hur du vill göra.

Finns det mer kaffesump i närheten som du kunde ta hand om? Om du visade bilden här till din lokala barista, vad skulle de säga? Kanske vore det något de kunde tänka sig börja med?

Det här med kaffesump löser förstås inte världens alla problem men lite vettigt är det i alla fall. Många bäckar små…

Scientists have discovered a new way to use coffee grounds to help save the Earth

How to use used coffee grounds in your garden

Composting with coffee grounds

 

 

 

Bokashi har blivit kändis nu under våren!

Som en vän sa här om dagen – det går bra för mikroberna nu!

Våra bokashimikrober håller på att bli kändisar. De senaste veckorna har de synts i flera nationella tidningar, i några mindre tidningar och snart kommer de även ”höras” på radion.

Lite smått och gott från mikrobernas värld:

IMG_0150

Först ut i April var Koloni Trädgård med en artikel om Källtorps Trädgård i Stockholm där Sanne och gänget har länge hållit på med Bokashi och EM.
Läs här>>

Lite senare, ett tips i Hemträdgården (tidningen som går ut till alla medlemmar i trädgårdsföreningar runtom i Sverige) om vår bokashi blogg. Man tackar! (Har ingen länk till texten men du kanske har tidningen hemma?)

Hemträdgården

En riktig fin artikel kom sedan i april i Allt om Trädgård. Lena Israelsson skrev mycket om vad bokashi är för något, hur den kan användas och vad man får se upp för. ”Det är ett suveränt sätt att förbättra jordkvaliteten”, var slutsatsen.

AoT

Även branschtidningen Viola skrev om EM i sitt vårnummer, om hur EM används i tomatodlingar och på golfbanor här i Sverige.
Artikelförfattaren Marie Hansson, Hushållningssällskapet, är en i branschen respekterad och seriös rådgivare. Lars-Erik Lennartsson på Mölnebo Odlingar är en av Sveriges mer innovativa EKO-bönder.
Läs här>>
Viola

Några lokala tidningar har också skrivit om bokashi i sina odlingsnummer nu under våren. Så vi når ut till en bred grupp odlare lite varstans i landet!

Och en sak till!

Imorgon kommer ”Odlar i P1” till Säffle för att göra en intervju. Önska oss lycka till… Jag vet inte när just detta program sänds i radio men jag återkommer och länkar det självklart sedan.

 

Och även en massa böcker!

På köpet har bokashi även varit med i några nya trädgårdsböcker på den svenska marknaden.

godsel-om-tradgardens-naringsliv

Den splitternya boken Gödsel av Tina Råman, Ewa-Marie Rundquist och Justine Lagache skriver om bokashi, med illustrationer lika fina som boken för övrigt.

 

 

 

urban-odling-tak-terrass-och-balkongUrban Odling av Ulrika Flodin Furås kom ut för ett par veckor sedan och har några sidor om bokashi och hur man kan göra i en stadsodling. Det finns även en DIY design för en ”bokashi pall” — kombinerad jordfabrik och kaffebänk. Snyggt!

Även i hennes förra bok, Gatsmart odling, tipsade stadsodlare om bokashi.

 

odla-aret-omVilken som helst bok av Lena Israelsson är bra, vi kan inte vara många som inte har haft hennes böcker som trädgårdsbiblar!

Hennes nya, Odla året om, har även en del om bokashi – innekomposten. ”Vill du kompostera inomhus finns det bara en metod som fungerar utan flugor och stank,” skriver hon. Håller med!

 

alla-fingrar-gronaFarbror Gröns Alla fingrar gröna från förra året är en riktig handbok med vägledning grönsak för grönsak.

De som trivs bäst med bokashijord har noterats, med bra beskrivningar om hur man gör.

Precis allt i boken kommer från egen erfarenhet, de har hållit på med odling och bokashi länge.

 

 

runabergs-froer-gronsaker-kryddor-och-blommor-for-nordiska-tradgardarRunåbergs Fröer av Johnny Andreasson, utgiven för ett par år sedan, tipsar även om bokashi.

 

 

 

 

sjalvhushallning-i-praktiken

Kollade även i bokaffären igår och hittade ett par till böcker som skriver om bokashi!

Maria Österåkers Självhushållning i praktiken skriver om bokashi från en självhushållnings perspektiv — inklusiv hur man gör egna hinkar och strö. Allt behöver inte komma från en affär!

 

odla-ekologisktOch även en till ny bok, Odla ekologisk av Eva Robild har en bra beskrivning av vad bokashi är för något och hur man gör.

Hon visar även hur man gör med den värdefulla (men inte så hallonluktande!) bokashivätskan.

allt-du-behover-veta-om-kompostOch när vi ändå är i gång, den gamla trotjänaren Allt du behöver veta om kompost har ett par sidor om bokashi. Båda bokashimetoden, den flytande vätskan och vad du kan och inte kan ha med i hinken.

Vill man läsa om kompost så finns det mycket att ta till vara på här!

 

Pust.

Nu var det mycket.

Har säkert också missat något, så tipsa mig gärna.

Men på det stora hela känns det väldigt bra att våra mikrober nu får den uppmärksamhet vi alla tycker de är värda.

Ju mer vi byter ut kemi mot biologi i vardagen, desto bättre. Och äntligen nu känns det som vi är på rätt spår!

PS Vi har samlat alla tidningsartiklar under åren här på hemsidan, bläddra gärna om du är nyfiken!
https://www.bokashi.se/sv/info/bokashi-i-media.html