Etikettarkiv: bokashi

EM – vad är det, egentligen?

Många är nyfikna på detta med EM. Vad är det? Och var kommer det ifrån?

EM, eller Effektiva Mikroorganismer som det heter på riktigt, är en unik blandning av goda bakterier och jästsvampar. Varje mikrob är nyttig på sitt sätt, men tillsammans blir de mycket mer. De hjälper till att skapa en miljö som är hälsosam – både i jorden, i magen och i ett vattendrag.

Det finns bara en moderkultur i allt som har med EM att göra. Från detta koncentrat, som heter EM-1®, gör vi vårt Bokashiströ. Man kan göra sitt eget strö med hjälp av EM-1®, och även göra en EM-spray/Bokashispray genom att brygga med melass – det blir ungefär som Bokashiströ fast i flytande form. Och då heter det EM-A (A:et står för aktiverade), eller Microferm. 

Gör eget Bokashiströ – recept.
Gör egen EM-spray – recept.

EM-1® (koncentratet i flaskan) kan man inte göra så mycket med direkt – det är när man aktiverar det med hjälp av melass och värme att EM-mikroberna väcks till  liv och kan börja jobba.

För mikroberna själva spelar det ingen roll om de placeras i en hink med matrester, i en pöl med grumligt vatten, i en jordhög utan maskar och annat liv. De tillför liv direkt och gör miljön de hamnar i mer levande och mer hälsosam.

Och sedan då? Bara de får något att äta (organiskt material som finns i jorden eller vattnet) och lite värme mår de bra och förökar sig snällt. Varje 20:e minut kommer en ny runda med mikrob-bebisar. Därför kan en liten dos EM göra så stor skillnad

Jord innan och efter Bokashi
Jord innan och efter Bokashi

Magin ligger i kombinationen av bakterier
Bakterierna i EM är inte så märkvärdiga i sig, men det är just kombinationen som gör de så nyttiga. Denna optimala kombination tog Professor Terou Higa fram i sin forskning på 80-talet på Universitetet i Okinawa. Otroligt många kombinationer testades innan just denna blandning blev till. Och det är precis denna blandning som är så märkvärdig. Och just denna blandning som all forskning är baserad på. Vill du vara säker på att du använder EM-produkter som baseras på just denna kombination av mikrober så är det denna symbol efter EM du ska hålla utkik efter – EM-1® eller EM®. Ser du inte den så har du antagligen en av många kopior av original-EM-blandningen som finns i världen.

Är det inte bara mjölksyrning?
Eftersom Bokashi fungerar som en slags mjölksyrejäsningsprocess undrar många om de inte kan fixa det själv, som vilka som helst mjölksyrade grönsaker.

Svaret är nej. Man kan mjölksyra vad man vill i livet men det blir inte EM för det. Det som händer i köket med fermentering i hinken är bara en del av Bokashiprocessen. Det som händer i jorden är bra mycket viktigare. Och det är därför man har just den här blandning av mikrober till hands – för att skapa ett bra mikroliv i jorden. Och detta med att fixa jorden är mycket mer komplext än att ta hand om några matrester i en hink så de inte ruttnar.

Bokashi blev en lyckad bieffekt
När EM var i sin barndom fanns inte Bokashi. Meningen med EM var att det skulle kunna vara ett nytt sätt att skapa ett levande jordbruk – och nu är det på god väg att hända i många länder.

Att man kunde slänga matrester i en hink och konservera dem var mer av en lycklig slump, ett suveränt sätt att lösa två vardagsproblem  – matavfall i hemmet och dålig jord i trädgården – med en och samma lösning: Bokashi.

Det som är allra viktigast med Bokashi är vad EM-mikroberna tillför i jorden. Att det blir en sund, levande och hållbar miljö där nere. Att de gör livet lite enklare i köket är en bonus, egentligen.

Kan man göra egna EM-mikrober då? Nej. Man kan brygga EM-A från en flaska koncentrat eller göra eget Bokashiströ från samma flaska. Men att själv gör koncentratet går inte. Om man inte är mikrobiolog med tillgång till all teknik som finns i labbet, vill säga. Och licens att använda just detta recept som finns i EM®.

Det finns olika förslag till hopkok på nätet. Och visst kan det vara kul att testa. Precis som att man kan mjölksyra grönsaker hemma kan man lika gärna mjölksyra matavfallet. Men det blir inte EM för det. Den mikrobiella effekten i jorden uteblir då. Man har inte kontroll över processen hela vägen, helt enkelt. De forskningsresultat som har visats om mikroberna i Bokashi är baserade på EM® och inget annat.

Det kan lätt låta som vi skriver detta för att sälja fler flaskor med EM, men ett sådant företag är vi inte. Vi hejar gärna på och är glada för att så många vill fixa sina egna hinkar och testa att göra sitt eget Bokashiströ. Vårt mål är att så många som möjlighet ska kunna komma igång med Bokashi på sitt sätt. Och vi vet att det funkar att göra så.

Lite mer respekt har vi dock för själva EM-1®-koncentratet. Det är en fantastisk, och mycket värdefull, produkt. Något som faktiskt har så stora möjligheter att göra skillnad att vi har inte ens anat potentialen än.

Värdegrunden bakom prissättningen av EM globalt är fin: det ska inte kosta mer än vad fattiga människor har råd att betala. Nu pratar vi inte Sverige, inget är gratis här och vi har ju moms och frakt och allt, men tänk dig alla de drabbade utvecklingsländerna i världen. De har tillgång till EM för att det finns ingen girighet i kalkylen bakom.

Människorna där har tillgång till EM för att många hjälper till att jobba med det, sprider sin kunskap, delar med sig av sina erfarenheter, flyttar tunnor och vänder högar. Priset är överkomligt. Bara man får hem det riktiga koncentratet i stora dunkar så kan resten göras av de som bor i bygden, de som brukar jorden och de som behöver rent vatten från dammen.

Det är oerhört viktigt att de får rätt EM produkt så allt annat blir bra. Det är lika viktigt att de får lära sig hur man gör på rätt sätt. Svårt är det inte att hålla på med Bokashi och EM men hjälp till självhjälp måste vara rätt från början.

Här hemma kan inte vi lösa hela världens problem.  Men något väldigt fint gör vi här i Bokashistugorna runtom i landet: vi sprider kunskap. Vi hjälpas åt så fler kan komma igång. Och vi hjälper till att skapa en bättre värld åt våra barn.

Mycket mer kan man läsa om EM här på EMRO hemsidan. http://www.emrojapan.com/about-em/about-em.html

Och här kan du läsa om Bokashiprojektet i Myanmar – som Jenny startade år 2018, som tack vare alla våra kunder på bokashi.se nu tar hand om tonvis med matavfall varje dag, och utbildar hela Myanmar om hur kretsloppet matavfall-jord-odling hänger ihop!

Jenny & Malin på bokashi.se

Vilka mikrober finns i Bokashi och EM?

Miljarder mikrober finns i varje klunk EM och tesked med bokashiströ. Men sammansättningen är mycket noga genomtänkt och var resultatet av många års forskning. De är inte vilka bakterier och jästsvampar som helst, våra EM-mikrober!

Här presenteras de, en och en. Vill du läsa till dig mer så finns det en länk under varje.

En bra introduktion finns här på engelska, på EM Research Organisations hemsida, EMROJAPAN.
www.emrojapan.com/about-em/microorganisms-in-em.html

Lactobacillus plantarum

Foto: Bacterial Fermentation Pty Ltd, Dr John L. Reichelt, Director and Chief Microbiologist, bacferm.com.

En vanlig mjölksyrebakterie, används ofta i ensilage. Är även probiotisk.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Lactobacillus_plantarum

Lactobacillus caseï

Foto: Jeff Broadbent, Utah State University
Foto: Jeff Broadbent, Utah State University

En vanlig mjölksyrebakterie som används i osttillverkning och som probiotika.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Lactobacillus_casei

Saccharomyces cerevisiae

Foto: Bob Blaylock
Foto: Bob Blaylock

Jästsvamp som används i bakning, öl- och vintillverkning och finns naturligt i magen.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Saccharomyces_cerevisiae

Rhodopseudomonas palustris

Foto: Microbewiki

Mycket viktigt bakterie som finns naturligt i jord och vatten. Används aktivt för att ta hand om gifter och föroreningar i jord och vatten.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Rhodopseudomonas_palustris

Rhodospirillum rubrum

Foto: Munk et al. 2011.

Foto: Munk et al. 2011.

En nyttig bakterie som finns i vatten, jord och avlopp. Hjälper till att fixera kol och kväve i jorden och producerar vitaminer åt växter.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Rhodospirillum_rubrum

Bokashi i våra grannländer

Just nu är det mycket som händer på Bokashifronten överallt. Otroligt kul!

Vi, Bertil och jag (på bokashi.se), har hållit på i sju år nu. När vi startade fick vi inte en enda hit när vi googlade på ”bokashi” i Sverige, det är inte ofta man söka efter något som inte finns över huvud tagit här i landet. Ingen som hade hört talas om det här uppe.

Men vi var säkert. Detta med Bokashi är nog en bra grej, tyckte vi. Tar ingen annan tag i det får vi väl göra det själv då, var nästa tanke. Vi körde i gång i princip direkt med en e-butik och blogg, och jag skrev och skrev på bloggen, mejlade till myndigheter och tidningar, bokade möten, pratade med folk, var på marknader. Inte kom vi någonstans, egentligen.

Det kändes lite som vi ropade jämt i vinden, blev hesa men ingen hörde.

Nu kan vi se att det har hänt mycket under den tiden. Många har vågat komma igång med Bokashi trots att familjen, kollegorna och grannar tyckte det var konstigt. De har kämpat på och lärt sig hur man gör och hjälpt andra kommer igång. Inspirerat och peppat andra i trädgårdssällskapet och koloniföreningen. Testat  och varit nyfikna.

Vi känner oss ödmjuka inför all engagemang som vi nu ser, varje dag. Tack, alla ni som vill vara med och sprida bokashibudskapet!

Hur är det i våra grannländer, då?

Danmark. I början levererade vi till Danmark som en nödlösning men nu har Maria Ehlert på Byhaver kommit igång som tur är. Företaget finns på Åhus och det går att köpa bokashihinkar och strö online.
http://byhaver.dk

Finland. Marina Ivars i Åbo har börjat med att sälja Bokashi i Finland. Hon har hållit på själv med Bokashi i många år och bestämde sig för att sprida bokashibudskapet vidare i Finland när hon för ett år sedan  blev inbjuden att prata om Bokashi i finska tv. Helt plötsligt har intresset exploderat i Finland och hon öppnar e-butik snart. Produkterna har hon hemma redan. Under tiden kan du maila henne på marinaivars@hotmail.com eller kolla Bokashi Keittiökomposti på facebook.

Norge. Hmm. Här vet vi inte hur vi ska göra! Det har funnits en leverantör i Norge men de har slutat och nu är det ingen som säljer till den norska marknaden. Tala gärna om för mig om jag har fel här!
Många frågar oss om inte vi kan leverera dit, men även om vi själv bor inte så långt från den norska gränsen så går det inte för oss.

Orsaken är att det finns tullreglar runt export av spannmål till Norge som är alldeles för krångliga för oss. (Bokashiströ är ju baserat på vetekli). Eftersom vi levererar direkt till konsumenter skulle det innebär tidskrävande och riskfyllda deklarationer för varje enskild beställning, något vi inte har råd med. Allra bäst vore om någon kunde komma igång med en proffsig ebutik och utbildning i Norge, på norska. Det är storskaligt inköp som gäller, vi hjälper gärna till med kontakter till leverantörer i Europa.

Länge har vi funderat över varför just våra länder skulle vara så sent ut när det gäller Bokashi. Sanningen har nog varit att vi har klimatet emot oss, vi producerar matavfall hela året men kan bara odla halva året.

Men nu har vi en lång rad vinterlösningar som verkar fungera för oss nordbor, så det är inget som står i vägen.

Och märkligt nog, tror jag att det finns mer engagemang här i norden än i många andra länder som har ett mycket enklare klimat och odlingslogistik. Vi blir innovativa för att vi måste. Och att vara helt ärligt, tror jag att här uppe i norden är vi många som verkligen bryr oss.

Om klimatet, om våra odlingar, om maten vi äter. Och om den framtiden våra barn går till möta.

Hund, råtta, rådjur, fåglar — tycker de om Bokashi?

Detta ser inte särskilt vackert ut men det var en nödvändig snabblösning en sommar då familjehunden Tim var extra nyfiken på allt vi hade i lådorna. Så kul det var att gräva just där och då! Tyckte han…

Egentligen var det mitt fel, jag hade slarvat och grävt ner ett par Bokashihinkar väldigt ytligt. Själva processen hade nog funkat men frestelsen var för stort för en liten grävmaskin.

Ni som har hund känner säkert igen detta!

Här tänkte jag gå igenom de olika djur som vill ibland hälsa på i Bokashi-landet  och lite tips om vad man kan göra.

Hundar. Ja, våra bästa kompisar men har du en som är nyfiken och tycker om att gräva är det bara att gilla läget. Lägg ett kompostgaller eller en presenning över nynedgrävd Bokashi med några stenar eller brädor på för att hålla det på plats. Det räcker med ett par veckor, sedan är det inte så intressant för hunden längre. 

Fåglar. På våren kan det vara helt hopplöst med kråkor, de pickar sönder allt. I alla fall hos oss. Plastsäckar med bokashi som har klarat sig bra hela vintern kan helt plötsligt bli attackerade. Köp tjocka säckar eller använd dubbla! Och samma sak i landet, lägg ut en bit fiberduk, plast, brädor eller vad som helst tills doften har lugnat ner sig. Det räcker oftast med en vecka eller två. Eller gräv djupare 🙂

Rådjur. Inget som helst problem. Vi har alltid en liten flock hos oss och de ratar bokashi av någon anledning. Fast de är så klart förtjust i allt annat i grönsakslandet… Det samma gäller älg, ointresserad av bokashi.

Grävlingar. Som tur är har vi inga men dem jag har pratat med som har grävlingar hemma har lärt sig att vara försiktiga med hur de hanterar sin Bokashi. Hönsnät över  tills faran är över eller bottenlösa tunnor med en stor sten på locket. Tråkigt men så är det.

Råttor och möss. Länge trodde vi att råttor och möss inte tyckte om Bokashi, men nu har vi faktiskt fått tänka om.  Vi bor på landet och har aldrig haft problem med dessa djur. Våra vänner som bor i stan har inte heller haft några som helst bekymmer, men vi har med tiden fått många mail och kommentarer från människor som inte får ha sin bokashi ifred  i jorden. Bor du där det finns möss och råttor så kan du anta att de vid en mat-bristsituation letar upp allt. Det finns inget annat val än att då bli väldigt försiktig och göra sin Bokashijord på ett skadedjurssäkert sätt.

Säkra sätt att göra sin bokashijord är till exempel att göra en jordfabrik i en behållare med lock utomhus, eller i en plastback inomhus. Man kan även fixa en bottenlös tunna i landet med ett finmaskig nät under. Lock på! Pallkragar med finmaskigt nät undertill, eller en stor murbruksbalja med små dräneringshål under och lufthål på sidorna + lock. Det finns en massa metoder för att göra jord utan risk för att råttor och möss ska komma åt det.

Sork. Samma som med råttor och möss. 

Räv. Rävar kan tänka sig att gräva upp Bokashi har vi fått höra, så om de finns i trakten är ett bra tips att lägga något nät ovanpå den nedgrävda bokashin med tunga stenar på, eller något liknande. (Malin hälsar att hennes lokala rävar struntar fullständigt i hennes Bokashi, så det kan vara lite olika).

Katter. Ointresserade. I alla fall hos oss, och jag inte hört något annat.

Har jag missat något? Säg bara till om du har andra erfarenheter än dessa, och skriv gärna en rad om vad du gör åt ovälkomna besökare i Bokashi-landet. Ju mer vi kan om detta ju bättre.

Det kan låta nästan avskräckande allt det här, men så farligt är det egentligen inte. Det gäller bara att tänka sig för, och det gäller ju allt i trådgården.

Egentligen har vi inga större beskymmer här i Sverige. Jag fick en mejl här om dagen från en kvinna i Kanada som var tacksam för alla våra vintertips (de kämpar ju med samma klimat som vi) men hon undrade hur vi gjorde med bears and racoons, björnar och tvättbjörnar. Oj. Det var faktiskt skönt att inse att vi har det ganska lätt här, trots allt!

Bild: Tim var med i DN för några år sedan, lätt att se hur engagerad han är…

Foto: Jenny Harlen

/Jenny på Bokashi.se

Fixa tomathinkarna på vintern

Foto: Jenny Harlen

Något man kan göra nu under vintern är att fixa tomathinkarna med bokashijord redan nu till nästa sommar.

Svårt är det inte och jag lovar, man känner sig så himla duktig när våren väl kommer och allt är redan klart!

Rada upp de tomma, rena hinkarna (eller vad du nu odlar i) på ett ställe som passar dig: på altanen, i garaget, i växthuset eller i källaren. Det behöver inte vara varmt, viktigast är att det är praktiskt att gå ut till dem då och då.

Gör som du brukar göra längst ner i hinkarna: till exempel lite lecakulor och några centimeter jord. Se till att du har en säck eller tunna med jord tillgänglig, helst på ett ställe där den inte ska frysa.

Varje gång du har en hink med färdigjäst Bokashi som ska ut är det bara att ta en tur till altanen eller garaget. Lägg lite Bokashi i varje hink och täck med lite jord. (Det kan vara bra med engångshandskar eller plastpåsar över händerna; Bokashi är ju kladdigt som bara den.)

Hur mycket Bokashi behövs i varje hink? Det funkar oftast bra med 20-30% Bokashi och resten jord. Gör ungefär så första säsongen så kan du bestämma sedan hur du vill ha det nästa år. Som vanligt med Bokashi gäller det att testa sig fram.

Vad ska man ha för jord? Ja – man tager vad man haver. Själv tycker jag att man inte vinner något näringsmässigt av att köpa dyr jord om man ska ändå ha Bokashi i hinken. Det går att återvinna jord från gamla krukväxter eller köpa de billigaste säckarna med påsjord. (Sedan får man bestämma hur man vill ha det med ekojord men nu pratar vi bara näring.)

Du behöver inte fylla hela hinken med jord här och nu, det räcker gott med några centimeter för att täcka över Bokashin under vintern. Hinkarna kan lätt toppas med extra jord till våren när det är lite trevligare att hålla på.

Så enkelt är det: Lägg lite fuljord i botten av hinken, lägg på ett lager färdigjäst Bokashi från köket, och toppa med ett mindre lager jord. Klart!

Har man en nyfiken hund är det inte så dumt att täcka hinkarna med en bräda, plastbit eller något. Står de kallt kommer inte Bokashin omvandlas under vintern men till våren kommer processen igång som vanligt i värmen. Skynda på värmen om du vill genom att lägga en svart plastsäck över hinkarna.

Näringen i hinkarna kommer att hamna längst ned om du gör så här; detta är nog bra för tomater men passar inte alla växter. Har du tänkt göra något liknande med dina sommarkrukor kan det vara bra att sprida näringen genom hela krukan – det är ju bara att fylla på med jord i krukan och röra om alltihop innan du planterar. Eller häll över det hela i en skottkärra, rör om och lägg tillbaka. Vad som nu känns mest praktiskt.

Har du ont om hinkar men en massa Bokashi att bli av med kan du göra en starkare blandning i hinkarna än du behöver. Till våren är det bara att flytta en del av den starka jorden någon annanstans innan du kör igång med tomaterna.

Gammal tomatjord ska man vara lite försiktigt med. Jag och flera andra odlare tycker det funkar bra att förnya gammal tomatjord med Bokashi och på så sätt odlar 2-3 år i rad med samma jord men det är svårt att veta hur länge man ska göra så. Var lite försiktigt — allra bäst är om tomaterna inte odlas i samma jord jämt. Och eftersom potatis och tomater är så nära släkt ska de inte heller använda varandras jord.

Hoppas du fick lite inspiration här i novembermörkret! Så lätt är det inte att tänka trädgård så här års. Men detta är kanske något litet man kan göra för att känna att man är på gång med nästa säsongens odling. Även när snön är snart på väg…

Lycka till!

Oops! Jag har insett i efterhand att bilden var inte tomater, det var potatisar. Men tyvärr har jag ingen bra bild på tomater i krukor då jag har gått över till bäddar i växthuset. Hoppas inte det stör för mycket!

Hur vet man att hinken är klar?

Denna är en fråga vi får ofta. När man först börjar med Bokashi är det inte alls självklart hur det ska se ut i hinken, hur vet man att det har gått bra?

Fast efter man har gjort ett par hinkar är det enklare — det känns lite annorlunda i början sedan blir man fort van med hur processen går till.

Hur länge ska hinken stå för att den ska bli ”färdigjäst”?

Två veckor i inomhusvärme. Det spelar ingen roll om den står längre, kolla bara att det inte är för blött i hinken. (Ser du kondens på insidan av locket är det dags att lägga på en tidning överst i hinken.)

Hur ser man att processen är i gång?

Det kan man inte, egentligen. Det ska lukta lite syrligt i hinken. Känns lukten väldig stark kan det vara för blött i hinken, kolla kondensen på insidan av locket och ev lägg på en tidning för att ta upp fukten. Det är fukten som orsakar lukten.

Får hinken stå längre än två veckor inomhus?

Det spelar ingen roll hur länge en Bokashihink står efter de två första veckorna. Hinken behöver inte står varmt längre än så. Det är helt ok att förvara hinken och/eller innehållet i ett kallt uterum eller källare tills man behöver den, det gör inget om det är minusgrader. Men den kan även stå kvar i rumsvärmen om du vill.

Tänk bara på att ju längre hinken står ju mer sjunker matresterna ihop och det blir blötare i hinken. Fortsätta att dränera av om du har en kranhink, eller se till att kondens tas upp om du har en vanlig.

Vad händer med mikroberna när de fryser? De går i dvala och en del tar stryk, men de kommer igång igen när det blir varmare i hinken. Hinken ska inte stå i direkt solljus, det kan bli för varmt och temperaturen svänger för mycket.

Hur ser det ut i Bokashihinken när matresterna är färdigjästa?

Det mesta ser ut ungefär som det gjorde när det lades ner i hinken! Matresterna sjunker ihop och tar mindre plats, och blir mjukare och mosigare i konsistens. Ibland utvecklas ett vitt fluffigt mögel överst i hinken, det är ett bra tecken att processen är i gång och din Bokashi har mognat till. (Men det är inte alltid man får det, så det är inget att räkna med.)

Men det händer faktiskt mycket i hinken som vi inte ser. Bokashimikroberna förökar sig i hinken var 20:e minut och till slut har man många miljarder aktiva mikrober i hinken – det är de som gör det stora jobbet. Det är också tack vara mikroberna som gör att innehållet i hinken omvandlas så snabbt till jord när det grävs ner i marken eller i en komposthög.

Har jäsningen lyckats?

Om innehållet i din bokashi-hink ser ut som vanligt och luktar som vanligt (en söt vinägerdoft), så är allt väl. Får du vitt mögel är det ett bra tecken att allt är som det ska.

Luktar hinken riktigt illa och maten ser rutten ut, eller om det finns blått eller grönt mögel i hinken, då har någonting blivit fel. Det finns i så fall tre orsaker till detta:

  • Hinken var inte lufttät. Se till att hålla den tät i framtiden! Öppna så lite som möjligt (ett par gånger om dagen).
  • För mycket vätska. Undvik för blöt mat. Dränera bokashivätska ett par gånger i veckan om du har en kranhink. Lägg en tidning eller äggkartong överst för att suga upp eventuell kondens. Låt matresterna rinna av innan du lägger dem i hinken.
  • För lite eller föråldrat bokashi strö. Använd lite extra bokashi strö om det är varmt eller om du har mycket proteinrik mat i hinken. Se till att ströet förvaras lufttätt, svalt och mörkt. Bokashi-strö är en levande produkt, om det inte har den vanliga vinägarlukten, eller ser lite grått och trist ut, så är den antagligen inte fräsch längre.Köp en ny påse, eller ta kontakt med oss om du har precis köpt påsen och har förvarat den på rätt sätt. Ströet blir naturligt mörkare över tid, det gör inget. En påse ska hålla ett år från förpackningsdatumet (stämplat på etiketten) men är det är ofta helt okej att använda det mycket längre än så.

Det gör inget om du råkar göra en dålig hink. Släng bara innehållet i soporna eller gräv ner lite avsides och försök igen! Men det är ytterst sällan att det blir så. Kom ihåg att vitt mögel är bara bra, och att även en hink som luktar illa kommer att bli bra jord ändå. Det enda du behöver vara försiktigt med är en hink som har mörkt mögel.

Känns det som hinken behöver lite mer fart?

Om man har varit på semester eller haft i en hel del proteinrika matrester kan hinken ibland behöva lite mer energi för att hålla igång. Strö på lite extra bokashiströ eller en matsked med socker. Socker är som snabbmat för mikroberna och brukar snabba på processen.

 

När det inte finns plats någonstans…

Så här mitt på sommaren kan det vara hopplöst att hitta någonstans att stoppa ner sina bokashihinkar. Allt är ju överfullt med sommarens grönsaker och blommor. Och även om man har plats någonstans finns ju risken att man är helt enkelt är lite för lat i sommarvärmen…

Hos oss har vi löst det med en bottenlös tunna direkt i landet. Det ser kanske lite konstigt ut men man kanske kan hitta något lite snyggare än den vi fick tag i. Just denna är en vanlig blå tunna (som inte har haft kemikalier i) som vi hade haft som vattentunna i växthuset innan den började läcka. Vi kapade bottendelen och satte den överst som lock (med ett sten på som vikt).

Den hamnar i lite olika rabatter från år till år, just nu är den i odlingslådan med squash och majs.  Enklare kan det inte bli, bara att tömma veckans bokashihink direkt i tunnan och sätta tillbaka locket. Ibland slänger jag på lite papperskräp överst (toarullar, cornflakespaket) för att förhindra eventuella flugor från att lägga ägg och för att hålla fukten på plats. Ibland hamnar en näve trädgårdrens där bara för att det ligger till hands.

Bortsett från att det är en skön latmans sommarlösning så är det även bra för växterna. Näringen kommer ner till växterna direkt, och rötterna hittar nog ditt ganska frivilligt. Maskarna kör igång direkt och söker sig upp i tunnan så allt eftersom tas det hand om.

När skörden är klar är det bara att lyfta bort tunnan och sprida ut det som är kvar att bearbeta. Täckodlar man så räcker det att smeta ut bokashigeggan på marken och täcka med höstlöv, halm eller vad man nu brukar göra. Lägg gärna ett galler eller en bit fiberduk över ett tag om du har hund eller fåglar du inte litar på. Annars kan man låta tunnan stå till våren och ta hand om det som är kvar då.

En sådan tunna är inte så dum heller som vinterlösning på bokashifronten.

Välj en plats som är enkel att komma åt i snön och skruva ner tunnan lite grann i marken så den fastnar. Man får inte  plats med så jättemycket under vintern eftersom det inte sjunker ihop på samma sätt när det är kallt men lite kan du bli av med i alla fall. Och sedan är det skönt när våren väl kommer att bara behöva sprida ut smeten och täcka med jord, så nu är allt är redan på plats!

Jag har läst om folk som har gjort något liknade under sjuka träd med gott resultat, det låter ju logiskt att det skulle funka bra.

Allt mår bättre med frisk jord!

Apelsinskal – i bokashihinken eller inte?

Det här är en av våra vanligaste frågor!

Egentligen borde de besprutad frukt såklart inte finnas alls i butikerna. Men det gör de, och vi köper hem dem trots att vi egentligen inte vill. Än så länge kan man inte heller förvänta sig att det alltid finns eko-apelsiner på hyllan. Ekobananer hittar man oftast men clementiner, citron och en och en annan apelsinpåse får man blunda för när man lägger i korgen. Tyvärr.

Annars kan man avstå. Valet är ju fritt.

Men en vacker dag står man där i köket med en hög apelsinskal i handen. Vad ska man göra? Slänga i Bokashihinken eller i soporna?

Det finns inget rätt eller fel egentligen. Man får helt enkelt ta ställning själv – gör det DU tycker är bäst, då blir det rätt.

Tre varianter:

Släng i soporna
Vill man vara absolut helt säker på bekämpningsmedel och andra gifter inte hamnar i grönsaksodlingen till våren så är det här ett alternativ. Bor man i stan kan man skicka dem till biogas-insamlingen.

Gör en citrus-bokashihink
Äter du mycket apelsiner (eller gör juice) är det kanske värt att starta en egen Bokashihink till just citrusskal. Jag har inte testat detta själv men antar att det skulle gå bra. Det är nog värt att hacka skalen lite extra och platta till ordentligt i hinken för att hjälpa processen. Man skulle kunna kombinera med kaffesump eller något annat man har gott om.

En sådan hink vill man nog inte ha i grönsakslandet men skulle vara perfekt till en framtidsrabatt, häck eller något. Gifterna kommer att neutraliseras i jorden över tid.

Släng i bokashihinken
Det gör både jag och Malin hemma och säkert de flesta. Inte bara för att det är enkelt när man väl håller på med Bokashi, men för att det är med all sannolikhet helt ok.

Gift i landet vill  inte jag ha mer än någon annan. Men med allt jag har lärt mig om EM-mikroberna i Bokashi-processen är att de tar hand om och oskadliggör en mängd kemikalier. I andra delar av världen används EM i restaurering av radioaktiv mark i Fukushima i Japan, i omvandling av kemikaliebaserade jordbruk till ekologiska, och i rengöring av förorenade vattendrag runt omkring i världen. Att ta hand om gift är inget konstigt för bokashibakterier. Det är det de gör. Och mina odlingslådor har nu så gott om ”goda bakterier” att jag tror de bearbetar det mesta rätt fort.

Därför är jag inte ett dugg orolig över de ”fula” apelsinskal som hamnar i Bokashihinken då och då. Funkar det att odla i EM-jord i Fukushima, funkar det nog även för mig där hemma i mina odlingslådor. Med eller utan apelsinskal i hinken.

Vill du läsa mer har jag samlat några länkar här nere. De är tyvärr bara på engelska (om inte du kan japanska), det är mycket intressant att kolla lite vad som är möjligt med EM. Mycket mer än man tror!

/Jenny

Foto: Uncannyterrain.com

Här kan du läsa mer:

As you are aware, EM activities have been extremely effective not only in dealing with issues arising from the earthquake, such as environmental sanitation, salt damage, and health care, but has also proven effective in dealing with previously intractable issues such as removing and cleaning up radioactive materials, internal radiation exposure, and dealing with radiation exposure of farm animals.

Hitta komposten…

Nu har vi snö så det räcker.

Så himla lätt att hitta komposten är det inte just nu. Och att skotta dit jämt är inte så kul det heller.

Detta var faktiskt en av de sakerna som gjorde mig så glad när vi hittade till Bokashi. Vad himla skönt att slippa det här vinterkomposterings elände. Känner du igen det? — Ja, jag får väl gå ut med komposten imorgon då, säger man till sig själv. Men inte just idag.  Sedan blir det aldrig av och man har en gegga på diskbänken…

Med Bokashi är det lite annorlunda. Har man en kökskompost man vill kombinera med Bokashi så funkar det utmärkt, men man behöver inte. Det finns så mycket annat man kan göra.

Bokashi på vintern är inte alls lika kul som Bokashi på sommaren men å andra sidan finns det så pass många olika tillvägagångssätt att man kan hitta det som bäst passar just dig. Vinterförvaring i källaren, i växthus, i vedskjulen, i garaget, på altanen… Finns inget rätt svar — funkar det för dig så ÄR det bra!

Här hemma har vi testat det mesta känns det som, men jag ser fram emot nya idéer som är värt att testa, än har vi inte upptäckt alla så-här-kan-man-göra grejer med Bokashi.

Här brukar vi göra lite ut av varje under året. På våren och hösten gräver vi ner det mesta direkt i odlingsbäddarna. Mitt på sommaren hamnar en hel del i jordfabriken om inte vi har något speciellt projekt på gång. På vinter använder vi jordfabriken så långt det går, sedan kan det vara biopåsar i en tunna i vedboden eller på altanen eller en och en annan hink som får bara sitta och vänta i glasverandan.

Just nu är vi, lustigt nog, tillbaka till komposten ett tag. Vi har två stora varmkomposter som vi har haft sedan länge (fick dem gratis av Säffle kommun faktiskt) och de är jag glad för. Vi komposterar inte ”på riktigt” nu längre, istället använder vi dem som flyttbar vinterförvaring.

Varje år flyttar vi dem till ett nytt ställe — just nu står dem faktiskt mitt i kökslandet där jag håller på att göra i ordning ett nytt land. I hösta la vi ut en massa tidningar direkt på marken och täckt med allt vi hade till hands — löv, grässklipp, träflis, lite Bokashi — med en tjock lager ensilage på toppen. Komposterna hade vi placerat mitt i detta, utan bottenplattor för att förenkla.

Nu till våren (känns oändligt långt bort!) är det bara att lyfta bort tunnorna och sprida ut innehållet. Troligtvis blir det inte jord än i komposterna men blandningen av vinterns Bokashi och en hel del tidningar har nog kommit en bit på väg. Viktigast för oss egentligen är att inte behöva jobba så mycket, alla är vi lite lat innerste inne….

Smeten kommer vi sprida ut och täcka över med en del av ensilaget. Eftersom vi har lärt oss av våra alla misstag kommer det blir fiberduk över det hela direkt. Skatorna är helt hopplösa på våren!

Bädden har jag tänkt mig till tulpaner och sedan dahlior, en mysig inlägg mellan alla fyrkantiga odlingslådor i kökslandet. Vi bor ju på landet och har rådjur överallt men i köksträdgården får de inte komma in. En chans, äntligen!, att få frossa med tulpaner.

Så det var inte så dumt med de gamla kökskomposter trots allt. Skillnaden är vi nu behöver inte gå ut var och varannan dag med komposten som man gjorde förr. Det räcker att träska ut med hinkarna när det känns överkomligt och man orkar skotta.

Det är ju drömbilden man ser framför sig: Bara tänk hur vackert det kommer att se ut varje vår framöver med en hel ö av tulpaner!