Alla inlägg av JennyH

Biopåsar — bra vinterförvaring för Bokashi?

Nu håller vi på att testa biopåsar här!

Jag har länge varit nyfiken på hur vi kunde använda dem i samband med Bokashi och nu ska vi få ordning i detta. Tack vara ett gäng ”bokashare” ska vi testa olika idéer i olika familjer och ser vad som funkar och vad som blir flopp.

Det är nu mitt på vintern som allt bli som svårast med Bokashi. Även jag blir trött på alla dessa hinkar som ska tömmas jämt. Våren känns så långt bort att man nästan vill strunta i det alltihop, men när solen väl kommer igång och det är dags — ja, det är då man blir så himla glad för alla dessa Bokashihinkar man har samlat på sig under vintern.

Så frågan är hur kan vi gör det lättare för oss? Det är ju tufft nog som det är i vinter-Sverige. Inte vill vi göra det krångligare.

I andra länder är det lätt. I Nya Zeeland där jag kommer ifrån kan man gräva i jorden året runt, de har ingen aning hur lätt de har det där. Men här då? Hmmm.

Det som vi vet funkar på vintern är självklart en isolerad kompost (om man har nu skottet fram till den), säckar med löv (riktigt bra, jag lovar), och olika påsar/backar/tunnor -lösningar där man förvarar Bokashi med eller utan jord. Har man ett tillräckligt varmt ställe kan man köra en jordfabrik i en backa även på vintern, men det blir mest en extragrej för att göra jord till vinterprojekter och omskolning av småplantor.

Men biopåsar: hur kunde vi ta in dom som en del av lösningen?

Vi testar två olika storlekar, en som passar en vanlig 10l hink och en som är lite större. De kommer från SanSac och är betydligt tjockare och mer stabila än de man köpa på Clas Olsson (som jag tycker personligen är lite irriterande).

Den mindre påsarna passar bra i en ”grön hink”. Det är ett bra sätt att hålla hinken ren, bara att lyfta ut säcken, knyta och förvara i en större säck, låda eller något till våren. Eller lägga direkt i komposten. Jag vet inte om det funkar utan hink, det får vi testa. Se till att påsen blir ordentlig sluten, annars får du luktproblem sedan.

Den större påsen är lite tjockare och funkar utmärkt på egen hand, tycker jag i alla fall. Utan hink alltså. Kör på samma sätt, med tidningspapper i botten och lagom med servetter och sådant inuti och håll säcken sluten med en påsklämma. Inte så dumt att sätta den i någon slags behållare för att hålla formen, påsen blir lite klumpig annars. Efterjäs som vanligt och förvara någonstans — inomhus i källaren eller förråd, utomhus i backar, säckar, korgar eller vad man nu hittar på (i växthuset?). Det brukar inte blir något problem med råttor och sådant i vanliga plastsäckar, så jag antar att det blir helt ok med biopåsarna också. (Grävlingar däremot kan vara problem.)

Sedan är det fritt fram till våren att göra jord av alla Bokashi påsarna! Man skulle kunna gräva en lång grop och rada upp alla påsarna och täcka över. Fyll en ny pallkragesodling med en massa påsar. Lägg påsarna i hinkar, krukor, brödbackar och sådant med jord över som vanlig. Jag misstänker att påsen kommer att ta ett bra tag att bryta ner (trots allt de lovar) så det är nog värt att skära upp den innan du täcker över med jord. Men det gör väl inget för växterna om den tar ett tag att försvinna?

Det som jag tycker är bra med detta är att man slipper se de gamla matresterna. Hur kul är det med julskinka i maj? Man knyter bara till säcken i köket och sedan lägger den på plats några månader senare. Men tänk på att om påsen ligger ett tag innan du ”planterar” den, kommer innehållet  lätt att bli för blött. Hellre mer tidningspapper än för lite alltså. (Blött = lukt, obekväm men säcken funkar nog ändå, bara den kommer ner i jorden.)

Fler funderingar: Hur kan vi använda biopåsarna i fikarummet på jobbet? Detta ska vi också testa nu och se om vi hittar några vettiga lösningar. En sak vi ska testa är att låta biopåsen vara öppet några dagar som en vanlig sophink (med tidningspapper på botten). Låt alla slänga sina matrester men strö inte på något kli. Då blir det enkelt för alla i fikarummet, och så länge påsen fylls ganska snabbt kan den stå öppen. Men då får ”någon” ta hand om påsen — strö i Bokashikli och sätta på en påsklämma. Låt stå varmt ett par veckor tills ”någon” tar hem den att odla i.

Annars kunde man säkert använda en sluten säck (som ”någon” sköter) och en vanlig samlingskärl på diskbänken eller fastskruvad på skåpdörren (typ de mindre kompostbehållare som finns på Ikea). Jag vet faktiskt inte, men vi håller på att testa. Har du några idéer eller har kört igång ett system som funkar vill vi gärna höra. Vi människor är ju lata och inte alltid så lätta att inspirera, så det här måste vara enkelt.

De påsar vi tester kommer från SanSac. Jag tror inte de säljs direkt till konsument, så fungerar det här kommer vi nog att ta de in i butiken. Men vi vill helst vara riktigt nöjda eftersom vi måste nog köpa de pallvis… Priserna återkommer vi med sedan.

Har du lust att testa hör gärna av dig, så länge vi har påsar kvar skicka vi ut några (maila till info@bokashi.se). Ju fler idéer vi får runt det här ju bättre.

Kolla gärna vår facebooksida om du inte redan har gjort, där har vi lite spontan produktutveckling på gång!

PS De här påsarna uppfyller krav EN 13 432 (läs mer här.) I princip betyder detta att 90% av materialet ska inte ta mer än 180 dagar att brytas ner i en kommerciell komposteringsanläggning.

Minister vill stoppa matsvinn

YES!!!

Miljöminister Andreas Carlgren har i en intervju i Dagens Nyheter uttalat att han vill minska matsvinnet med 20 procent, fram till 2010.

Han vill också verka för att minst hälften av den mat som ändå slängs ska komposteras eller förvandlas till biogas.

– DET KÄNNS i hjärtat för var och en som slänger mat att det varken är bra för naturen eller befolkningen i en värld där miljontals människor svälter, säger han till tidningen.

Stadsodling — i brödbackar!!

Jag blev riktigt inspirerad för ett tag sedan över ett stadsodlings projekt mitt i Berlin (du kan läsa om det här…).

Det är så enkelt som det kan vara — hela odlingen finns på ett hopplöst asfaltområde omringat med höghus och trafik, jord finns inte någonstans. Men brödbackar hade de samlat på sig i stora mängder och hela odlingen var en härlig och färgglad samling av staplade brödbackar. Klart det funkar! Och går tiden ut för dem (om något nytt höghus ska byggas just där…) blir det bara att packa ihop alla lastpallar med backar och börjar om på något annat gatuhörn.

Klart jag vill testa själv!!

Så nu har vi beställt hem ett 10-tal brödbackar (jo — de går att köpa! Kostar runt 100 kr styck från Witre). Det ska bli ”stadsodling” här hemma i Södra Ed! Jag har ingen aning vad som kommer att funka och vad  blir en flopp, men misstänker att här — någonstans — finns en riktig bra bas för framtidens stadsodling. Trots våra tuffa vintrar och korta sommar.

Men här och nu är det ren vinter, så projektet går ut på att testa brödbackar som vinterförvaring av Bokashi. Brödbackarna är ganska prydliga när man staplar dem, och de vi valde har inga större hål för handtag och sådant. Råttsäkert alltså. Man skulle kunna ha en stapel på vilken balkong som helst, eller i en källare eller på en bakgård.

Jag hade rätt  många färdiga hinkar hemma så jag fyllde olika plastsäckar och biopåsar och la i backarna. Med en vanlig påsklämma på varje. Så var vinterförvaringen klar!

Tror inte det blir något problem  — påsarna kommer att frysa direkt därute på altanen. Mikroberna går i dvala och vaknar till våren. Då blir det dags för nästa steg! Att göra jord direkt i backarna!

Tanken är att täcka över Bokashin med lite köpjord i brödbackarna. Ska lägga ut lite tidningspapper i varje back först (storleken passar perfekt) så jorden inte att ramlar ur. Jag funderade på att klippa kartongbitar som ”väggar” men var för latt….

Plastpåsarna ska självklart tömmas, eller kanske slitas upp så plasten får ligga kvar underst. Biopåsarna har jag tänkt göra hål i så matresterna kan blandas lite med jorden och komma igång. Jag misstänker att själva bioplasten kommer att ta år och dag att bryta ner, men det gör nog inget. Så bråttom har vi inte. Det är viktigt att alla Bokashi matresterna är övertäckta med jord, löv eller något. Ligger din Bokashi öppen är det risk att det börjar ruttna, eller att flugorna kommer åt det och lägger ägg — så det är jordtäckning som gäller här.

Nästa test blir att lägga ut ett par backar på marken ett tag. Och att se om det kommer upp några maskar i dem! Det tror jag säkert de gör — maskar tycker ju om Bokashi — och sedan har man förhoppningsvis en maskodling på gång när man väl flytter backan tillbaks till ”asfalten”.

Odla kan man göra i den översta backen. Backarna under kan jobba i lugn och ro under tiden, göra jord på egen hand. Behöver man en ny back att plantera i är det bara att plocka fram den som har kommit längst! (Det blir nog ganska näringsrikt och måste ”spädas” med köpjord).

Nu vet jag inte om något av det här kommer att funka. Men efter några års experimenterande med Bokashi så tror jag säkert att det kommer att bli bra. Det skapar så många möjligheter för folk att göra det som bäst passar dem — att hitta på nya idéer, att dela med sig, att hjälpa vänner och grannar att komma igång med odling, att vara delaktig i något nytt.

OK nu är jag nog lite romantiskt, men jag kan inte släppa tanken om att kunna hjälpas åt och odla tillsammans. Mitt i stan. Med jord man skapar själv. På balkongen, på asfalten, utanför kontoret eller klassrummet. I ålderdomshem eller på kaféet. Det måste väl vara värd ett försök?!

Jag lovar att återkomma med fler bilder (om det någon gång blir vår…). Under tiden tar vi jättegärna emot förslag. Har du lust att testa själv? Hur skulle du kunna tänka dig göra? Hur ser ”gården” ut hos dig, och skulle detta kunna funka för er? Vad skulle folk säga som bor omkring — kul eller ful?

Bor man på landet som vi gör, så känns det lite främmande det här med stadsodling. Lite svårt att sätta sig in i situation fullt ut, även om man så gärna vill. Så jag skulle verkligen vara tacksam om vi kunde vara fler som testar parallellt. I olika miljöer med olika människor.

Skulle vi inte kunna försöka skapa världens finaste stadsodlingar här i Sverige?

Kan inte du se det framför dig? Solen skiner och den överste back är fullt med sallad, örter och blommor? Som man längtar…

Lite julstämning…

Visst är det vackert!

Mitt i den kallast vinter någonsin (känns det som) känns det lite udda att tänka om kompostering. Men det gör jag ändå! Vi är ju många som drömmer om vårens projekt, att få lite jord mellan fingrarna igen.

Så det är ju ändå inte så dumt att tänka på jord nu. Det kan vi trots allt producera hela vintern. Och även om det känns lite desperat ibland att stapla hinkar och påsar och backar och gud-vet-vad så blir det helt plötsligt klockrent när våren väl kommer. Det är nu vi har tid att göra jord, sedan blir det fullt sjå att hänga med i odlingen.

Något vi funderar mycket över här är hur vi skulle kunna göra Bokashi ”mainstream” här i Sverige. För miljöns skuld har vi inte råd att slänga så mycket mat som vi gör, och även om vi inte komma odla själv har vi barn och barnbarn som kanske vill — eller kanske måste — odla på egen täppa. Då kommer de behöva den bästa jord vi kan lämna åt dem — vi har ju så kort säsong här och då är det ännu viktigare med bra jord.

Men som det är nu har vi inte riktigt kommit fram till ett metod som funkar för alla. Jo, själva hinken i köket är enkelt, men det är hanteringen sedan som är svår hos oss här i Sverige. Runt köksbordet och med en massa konstiga experiment i trädgården har vi hittat på en rad olika sätt att göra jord från Bokashi. I de flesta andra länder behöver de inte fundera så mycket, det funkar för de flesta att bara gräva ner Bokashin året om.

Det kan inte vi. Och det är kanske precis det som är möjligheten här, att vara innovativa och skapa nya sätt att göra jord. Oavsett om man bor i stan eller på landet, i villa eller lägenhet, tycker det är kul att odla, eller avskyr det.

Vi har kommit fram till att man kan göra jord på många sätt från Bokashi. Gräva ner så klart, stoppa i komposten lika självklart. Men också i plastbackar (jordfabrik!), sopsäckar med löv, i korgar gömde i rabatten, även i bananlådor. Och i pallkragar och odlingslådor.

Saker jag håller på att testa nu (jo, även mitt på vintern..) är att göra jord i staplade terrakotta storkrukor utomhus, i staplade brödbackar och i en gammaldags ståltråds sopsäcksbehållare. Idén är att hitta nya sätt att göra jord utan att man behöva gräva, och utan att man måste ha mycket plats. Brödbackarna kan man även använda på asfalt. Eller altanen…

Vi håller också på att testa olika sätt att göra Bokashi i köket — vi vet ju alla hur väl det funkar men finns det andra sätt? Bara det är lufttätt, varmt och inte för blött tror jag man kan göra det på rätt många olika sätt. Just nu testa vi biopåsar med påsklämmor (och tidningspapper inuti). Inte de tunna biopåsar man köper på Clas Olsson, utan en tjockare modell som används i storkök. Jag tror faktiskt det kommer att funka — och då kan man hantera Bokashin på ett helt annat sätt under vintern. Påsarna kommer säkert att ta år och dag att bryta ner i jorden så det är nog inget för odlare, men tänk bara hur mycket enklare det skulle kunna vara för de som vill ha det lite mer bekvämt. Och kanske inte ha så bråttom att komma åt jorden.

Då kan man börja prata om en investering för framtiden. Att göra jord för kommande generationerna. För jag tror nog de kommer att vara glad för det.

Vart tar alla julstjärnorna vägen — sedan?

Foto: ulriksdal.blogspot.com

Jag kom själv hem med fem stycken för ett par veckor sedan. Julstämning direkt!

Men det jag undrar, är vad händer med alla våra julstjärnor sedan? När dem har slockat i fönstret och gjort sitt. Dom är inte så lätta att spara och återuppliva, inte heller att plantera ut. Jag kan tänka mig att de flesta bara slängs.

Några få hamnar säkert i villakomposter runt om i landet (phew!). De andra… ja, sophinken är det nog.

Sorgligt när man tänker på det. Jättemycket jord (miljö-dyrbart torv för det mesta) som slängs. Växtmaterial som hör hemma i jorden. Plastkrukan, ja det sorteras för sig i bästa fall.

Just Ulriksdals Slottsträdgård odlar 20 000 julstjärnor. Och 30+ sorter! I Sverige säljs runt 9 miljoner julstjärnor varje år, sextio till sjuttio procent kring första advent.

Det är alldeles för mycket värdeful jord och växter att slänga när vi dansat ut julen. Gör något för miljön nu efter jul och kompostera alla dina julstjärnor!

För övrigt, det finns en hel webbsida om just… julstjärnor! Märkligt vad man hittar på internet… Och en hel del julstärna tips här på odla.nu och jultips.nu. Plus en Gallup poll om vilken blomma man mest associera med jul — julstjärnan så klart!

Workshops till våren

Det känns inte som att det någonsin kommer att vara vår igen. Men vi får hoppas!

Vi håller på här att boka in några workshops till våren, något att se fram emot i mörkret. Än så länge är de flesta i Värmland (vi är ju baserad i Säffle) men vi funderar på att lägga till några lite längre bort. Säg till om du är intresserad!

7 mars Medborgarskolan, Karlstad

17 mars Medborgarskolan, Örebro

4 maj Kroppskär kolonilott, Karlstad
(med Karlstads trädgårdssällskap/Studiefrämjandet)

På vår facebook sida kan du hitta mer information om våra kommande workshops och kurser>> och även anmälar dig till de som håller i kurserna. Skicka länken gärna vidare om du känner någon som skulle kunna vara intresserad!

Information finns också på första sidan av vår hemsida www.bokashi.se.

(Som vanligt, kommer vi nog också ha några workshops hos oss i Säffle för de som bor lite närmare. Återkommer med datum!)

Osorterad sopa kostar mer

Foto: www.gp.se

Inte så konstigt med det. Alltså att det kostar mer om man inte orkar sortera. Men vore det inte istället bättre med riktig bra rabatt när man själv tar hand om matavfallet?

Det snackas mycket om närproducerat mat men i princip ingenting om näråtervinning. Göteborgs-Posten skriver om ett nytt system för sopsortering som föreslås i Härryda kommun. För de som inte vill sortera sitt matavfall väntar en taxehöjning på 60 procent. Tanken är att de ska köra med de nu ganska vanliga brun-och-gröna kärlsystemen. Och det är klart att ett sådant system kostar, så därför ska priset upp ordentligt för de som inte vill vara med.

I dag har 50 procent av villaägarna i Härryda kommun kompost eftersom kommunen genom kampanjer och samarbete med olika företag lobbat för kompostering. Även när det nya systemet införs blir det mest ekonomiskt fördelaktigt att fortsätta med egen kompost eftersom taxan är viktbaserad.
Men kommunen hoppas ändå att en del kommer att byta till bruna tunnor. Målet på sikt är att 60 procent av kommunens renhållningsabonnenter ska sortera på det sättet.

Avfallet från Härryda är tänkt att förbehandlas i Renovas anläggningar i Göteborg för att sedan omvandlas till biogas.

Det låter inte som så många där har hört talas om Bokashi!

En fin dahlia sommar…

pa140002

…är nu över. Jag har länge tänkt ta en bild av min dahlia balja men — så typiskt! — har väntat för länge. Nu kan man inte låtsas längre, frost är frost och ingenting kommer att göra det varmt igen.

Bara att tacka dahliorna för den fina sommaren och packa försiktigt bort dem i väntan för en ny sommar.

Foto: Jenny Harlen

Jo, jag vet, bilden är lite sorglig. Men tittar du lite närmare kan du se en blå Ikea kasse i baljan. Grejen är att det är samma kasse som jag hade i växthuset förra vintern (läs mer här!) för att återvinna trött jord från tomathinkarna. Kassen låg i växthuset hela vintern (hinkjord varvat med Bokashi från köket och slutkörda tomatplantor) och på våren var den som ny igen. Säkert bättre än ny eftersom den var nu laddad med Bokashinäring och mikrober.

Lat som jag är lyfte jag bara kassen upp i skottkärran och rullade iväg, hade tänkt sprida ut jorden runt pionen. Men jag fastnade här vid min gamla balja istället när jag insåg att påsen var precis rätt storlek, bara den fick en stadig botten platta att står på i lagom höjd.

Frösådda dahlior hade jag mängder av så in de gick och sedan dess har jag inte gjort ett dugg. Ok, lite vatten då och då men ingen extra näring. De har klarat sig hela sommaren i den jord de fick, alltså gammal tomatjord från förra sommaren. Och nu när jag grävde upp rötterna såg jorden fortfarande helt ok ut, alldeles för bra för att slänga på komposten.

Så då var det  bara att rulla iväg med den blåa säcken en gång till. Denna gången till pionen…

Nej till sopsortering?

Låt gammal mat blir till ny mat!

Jo, nu är det mycket politik här i landet.
Och det är bra att se sopsortering hamna ganska högt upp på agendan – trots allt. Särskilt detta med matavfall.

I DN för ett par dagar sedan kunde man läsa vad Folkpartiet har att säga om saken. ”Nej till sopsortering — ja till matkvarnar”

Det finns ingen anledning att våra matrester ska packas i soppåsar och transporteras med bil på våra gator och torg, vilket de rödgröna partierna föreslår. Det finns ett bättre alternativ – att soporna enkelt mals sönder, spolas ner i avloppsrören och kommer ut som bränsle till bussar och bilar, skriver Karin Karlsbro (FP).

Jag håller med mycket i det de säger — att matavfall är en värdefull resurs, att det är slöseri att frakta det kors och tvärs över landet och att hanteringen i köket kan vara krångligt.

MEN jag håller inte med lösningen. Att mala upp all matresterna i köket är visst bekvämt, och det låter logiskt att låta reningsverket ta hand om det hela och gör biogas. För biogas behöver vi väl?

Fullständigt bortglömt är dock detta med matjord. All matrester har någon gång varit jord och den ända rätt ställe för de att hamna är i jorden. Annars blir det ingen kretslopp. Matjord är något vi har svårt att verkligen se, det är väl en oändlig resurs- eller??

Samma syn hade vi på luft och vatten för många år sedan. Nu vet vi bättre. Dags att börja se ”jorden”!

Två saker: Ut från en biogasfabrik kommer en visst mängd jord som finns kvar efter gasproduktionen. Denna skickas ut till jordbruk vilket i och för sig är bra. Men om jordmassan innehåller en massa medicin- och kemirester från reningsverket då? Är det något en bonde vill ha? Låter inte Krav märkt.

Och två: Biogasproduktion är alltid bättre än deponering och förbränning. Vi får ut något vi vill ha. Men glöm inte att det är i princip matjord vi kokar upp till gas i fabriken. Det som körs ut till åkrarna är långt mindre än det som en gång var jord. Så på så sätt ta vi från kapitalet. Den goda matjorden försvinner, bit för bit.

Jag säger inte att allt detta är fel. Bara att ingenting är lika svart och vitt som man tror.

I en perfekt värld skall mycket som möjligt återvinnas, så nära som möjligt. Och det gäller jord med.

Näråtervinning är ett koncept vi måste börja prata om. För att inte säga återvinning av jord!

(Undrar förresten om Karin Karlsbro har tänkt på vad som händer med det svenska avloppssystemet om man försöker trycka igenom 1 miljon ton (1000 000 000 kg) slemmigt matavfall per år!)

Läs artikeln>>

Striden om matsoporna…

Foto: www.stockholm.se
Foto: www.stockholm.se

Nu börjar det. Tydlingen…

Läste i DN att politiken även har kommit in i soprummet. Frågan är om man ska satsa på individerna eller storkök. Vilket förbluffar mig lite. Varför inte både och?

Allt matavfall är matavfall. Om det kommer från ett stort kök eller ett litet spelar väl ingen roll i slutändan, miljön vinner för varje kilo vi ta hand om på rätt sätt.

Men visst är det helt olika politik i detta. Frågan är om vi verkligen behöver vänta tills politikerna har bestämt allt, matresterna är något vi skapar själva — hela tiden — och vill man göra en miljöinsats kan man komma långt själv. Här och nu.

Power to the people! Ta hand om ditt eget matavfall — näråtervinn! Odla jord! Slut kretsloppet hemma hos dig och dina!

Det går.

Läs artikel>>