Alla inlägg av JennyH

Planteringsjord – ja eller nej?

Köper du hem säckar med jord för att blanda med bokashi i krukor och urnor? Lugn, det gör vi med. Om man ständigt skapar nya projekt hemma (ehmm…) är det svårt att inte släpa hem några säckar här och där. Men det blir MYCKET mindre jordinköp än om man inte hade bokashi.

Byttor och hinkar med Bokashi i botten, halm och spån i mitten och sist lite planteringsjord på toppen – växer fantastiskt bra!

Läs mer om hur man kan kombinera köpejorden med Bokashi direkt i krukor och hinkar för att få riktigt fin jord här!

Något att tänka på är att de flesta jordar man köper är gödslade på något sätt, naturligt eller med kemikalier. Rent tekniskt spelar det ingen roll för bokashins skull, det blir en bra resultat hur man än gör. Det som är viktigt är att man får en bra torvkonsistens i jorden, och det får man med köpjord. 

2 nygjorda odlingslådor med en lasagne av olika sorters organiskt material i, och bara lite planteringsjord på toppen!

Läs mer om hur man bygger jord i en ny pallkrage här!

Gödseln som följer med i jorden håller oftast runt 4 veckor. Så när du blandar med bokashi blir det lite väl mycket näring i första början; det är kanske svårt att reglera men bra att känna till.

Har du inte möjlighet att blanda ut ditt köpjord med bokashi innan du planterar, kan du ändå få med bokashimagi i jorden sedan — vattna med lakvatten eller vår fermenterade näring ”EM flytande gödsel”.

EM flytande gödsel – som lakvatten, fast kontrollerad näring och ingen lukt!

Lycka till med allt!

/Jenny & Malin på Bokashi.se

Kål + bokashi = sant

Det är första året jag odlar kål. Jag började med att låta mina plantor nästan torka ut i tunneln (inte med mening förstås!). Och hade alltså litet hopp om att dessa krävande plantor skulle klara sig.

Jag planterade ut dom i min bästa pallkrage där jag grävt ner bokashi i flera år, där jag odlade ärtor förra året, och för att ge dom ännu större chans grävde jag innan planteringen ner två kranhinkar med färdigjäst bokashi. Det såg ut så här:

Åh vad ynkliga dom små kålplantorna såg ut när dom äntligen fick komma ut… Detta var den 13 maj:

Efter 10 dagar:

Och nu, efter 1,5 månad (utan gödsling):

Häftigt, eller hur!

Det jag lärt mig till nästa kålplantering är att inte sätta plantorna så tätt, att allt som jag sätter bredvid (sallat, dill, morot) kommer att bli antingen utträngt eller fullständigt överskuggat… Och att göra precis så med jorden som jag gjort! Proppa i bokashi!! 😊

Hur gör du med din kål? Vad samplanterar du med? Hur gödslar du?

/Malin

Behandling av buxbomsot med EM

EM är ett konsortium av naturliga jordmikrober

Mikroferm: EM i flytande form
Bokashiströ: EM ympat in i vetekli

Den aggressiva svampen Cylindrocladium buxicola kan konkurreras ut av naturliga jordmikrober och helt utan gifter. Metoden har utvecklats i Nederländerna och har använts under många år av de stora buxbomodlarna. Metoden har även stöd av forskningsrapporter.

Symtom: Bladen blir blekgula och faller sedan av. På undersidan av bladen kan vita sporer förekomma. Svarta streck på grenarna är vanligt.

Metoden är enkel, man sprutar plantorna med en lösning som består av Mikroferm, en grupp av naturliga jordmikrober (EM), samt vidhäftningsmedlet Guard2000. Under busken myllas bokashiströ ned ytligt. De probiotiska EM mikroberna konkurrera ut patogenen. Det är därför viktigt att få bra kontaktverka. EM mikroberna bryter ned det yttre cellulosa lagret som omger patogenens sporer. Sporerna blir fermenterade och dör.

1. Sprid bokashiströ under buskarna. Det gör ni för att fånga upp de infekterade bladen och förstärka jordens mikroflora. De räcker med ca 0,2 kg per m2 (0,2 kg = 1 L). Behandla höst och vår. Bokashiströ ger en långtidseffekt.

2. Spruta med Mikroferm och Guard2000. Mikroferm är ett tillväxtstimulerande preparat, som består av kväve och CO2 fixerande fotosyntesbakterier, mjölksyrebakterier och jästvampar. Dessa EM mikrober producerar mjölksyra, enzymer, vitaminer och organiska syror som direkt eller indirekt gynnar tillväxt och buxbomens egna försvar. OBS att EM mikroberna inte är registrerade som ett växtskyddsmedel utan att effekten är indirekt genom en positiv konkurrens.

Dosering vid behandling av Buxbom: 2ml Mikroferm/L rumstemperat vatten.

Viktigt att även använda vidhäftningsmedlet Guard 2000 i förhållande 1:1000 (1 ml/L sprutvätska). Detta för att väl täcka både över och undersidan av de vattenavstötande bladen. För akut sjuka buskar bör man behandla 1 gång i veckan under den första månaden. Därefter 1-2 gånger i månaden, i synnerhet efter regn eftersom patogenens sporer sprids med regnvatten.

Behandla även efter klippning och när buxbomen sätter nya skott.

Om du fått ett ordentligt angrepp så upprepa besprutningen med Mikroferm 2- 3 gånger och en gång per vecka i början.

Tänk på att Mikroferm är ett levande preparat och om ni har möjlighet att använda vatten utan klor så är det bättre.  Alternativet är att låta vattnet stå i rumstemperatur över natten i öppna hinkar eller kar så att klor kan avdunsta. Undvik om möjligt snabba temperatur förändringar. Det är viktigt att uppnå bra täckning vid besprutningen på både under och översida av bladen.

Ref: Agronomen Gert Top på Embo Tree:
http://www.embo-tree.eu/nl/contact.html.
Hemsidan har tydliga bilder som visar just före och efter behandling mot buxbomsoten.

LÄS MER: Buxbom. En lösning i sikt?

 

Vetenskap: EM & Mikroferm — mikrobiell teknik på friland

En sammanställning av ett urval vetenskapliga artiklar:

1. Lök, Ärtor & Majs

Journal of Sustainable Agriculture, 1999 ( Peer review )

I studien blev avkastning när EM + melass ingick i odlindsmetoden:29% högre för lök
31 % högre för ärtor
23 % högre för majs
För lök steg antalet klass 1 lökar med 76

Läs mer:  http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1300/J064v14n02_04#.VLI1JCjvX_A

2. Veteodling

European Journal of Agronomy, 2013 ( Peer review )

En 11 år lång studie som visar signifikant högre skörd & kvalité i odling av bland annat vete. Artikeln innehåller många referenser till andra studier som i de flesta fall har liknande resultat.

Läs mer:  Wheat production in China

3. Vinodling

New Zealand Nature Farming Society, 2004

Den mikrobiella tekniken har stor betydelse enligt odlaren och artikelförfattaren på följande områden:

Fertilare jord & bättre motståndskraft för vinrankorna bättre effekt av gödsling en högre kvalité i komposteringen rening av avloppsvatten.

Läs mer: EM in winegrowing

4. EM & organiskt gödsel effektiviserar och sänker givorna av NPK

Bioresource Technology 97 (2006) 967–972 ( Peer review )

Citat: En ekonomisk analys kommer fram till att om NPK används i förhållandet 1/2 med EM + organiskt material så spar odlaren 50 % av utgiftena för gödsel.
( Economic analysis suggested the use of 1/2 mineral NPK with EM + OM saves the mineral N fertilizer by almost 50% compared to a system with only mineral NPK application )

Läs mer: EM and NPK in Pakistan

5. En sammanställning av den mikrobiella tekniken inom lantbruket i Nya Zeeland, 2004
New Zealand Nature Farming Society, 2004

Artikeln presenterar och beskriver den snabba utvecklingen och spridningen av den mikrobiella odlings-tekniken i Nya Zeeland.

Läs mer:  EM in New Zealand

De aktiva mikroberna i EM bokashi.

De viktigaste bakterierna i EM-blandningen är fotosyntesbakterier, mjölksyrebakterier och probiotiska jästsvampar. Dessa bakterier samverkar och bryter effektivt ner organiskt material i jord och vatten. Under nedbrytningen och mineraliseringen producerar EM-mikroberna en mängd bioaktiva ämnen som växterna kan ta upp direkt; t.ex: antioxidanter, vitaminer, enzymer, aminosyror m.m.

De isolat och kloner som ingår och har valts ut är 100% naturliga jordmikrober som inte manipulerats genetiskt på något sätt. Det ligger 30 års forskning och urval bakom sammansättningen i EM. Samverkan mellan mikroberna i gruppen ger blandningen effektivitet och möjlighet till att göra gott i många olika miljöer.

De viktigaste mikroberna som ingår i blandningen är:

Lactobacillus plantarum
En probiotisk mjölksyrebakterie som ofta används i ensilagemedel. Mjölksyran har en antiseptisk verkan och påskyndar nedbrytningen av organiskt material i jorden.

Foto: Bacterial Fermentation Pty Ltd, Dr John L. Reichelt, Director and Chief Microbiologist, bacferm.com.

https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Lactobacillus_plantarum

Lactobacillus casei En vanlig mjölksyrebakterie och naturlig jordmikrob som producerar mjölksyra. De organiska syrorna frigör näring i jorden.

Foto: Jeff Broadbent, Utah State University

https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Lactobacillus_casei

Saccharomyces cerevisiae En probiotisk jästsvamp. Svamparnas metaboliter är viktiga i EM konsortiet eftersom de stimulerar tillväxten av fotosyntesbakterier,mjölksyrebakterierna och andra probiotiska mikrober som finns i jorden naturligt, t.ex aktinomyceter.

Foto: Bob Blaylock

https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Saccharomyces_cerevisiae

Fotosyntesbakterier
Fotosyntesbakterierna är den i särklass viktigaste gruppen i EM konsortiet. De går också under namnet fotoautotrofa bakterier eftersom de har förmåga att fixera CO2 genom fotosyntes med hjälp av solljus, kemisk eller organisk energi. De är fakultativa och kan växa till i både aerob och anaerob miljö. Fotosyntesbakterierna har förmåga att fixera kväve och producerar genom sin metabolism vitaminer.
De är en grupp ursprungliga mikrober med stor användbarhet i miljösammanhang i och med att de kan bryta ned och oskadliggöra organiska bekämpningsmedel. I naturen är de vida spridda och finns i både vattensystem och i jorden. De förekommer naturligt i daggmaskens tarmflora. 
Rhodopseudomonas palustris En viktig jordbakterier som finns naturligt i både jord och vatten. Används aktivt ibioremedation för att sanera gifter och föroreningar i jord och vatten.

https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Rhodopseudomonas_palustris

Rhodospirillum rubrum

Eftersom R. rubrum kan leva både i syrerika och syrefria miljöer är det en mikrob som finns i ett brett spektrum av miljöer. Naturligt finns den i många akvatiska miljöer och är vanligt förekommande i lera och avloppsslam. Precis som R. palustris är det en effektiv mikrob vid mikrobiell sanering och rening av övergödda vattensystem och i jord.

Foto: Munk et al. 2011.

https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Rhodospirillum_rubrum

Omplantering av sparris

Förra sommaren frösådde jag sparris för första gången. Den blev rangligare och rangligare och i november någon gång satte jag ner dom i en pallkrage i kartong-krukor för att dom skulle få övervintra. Idag tittade de första små sparrisstänglarna upp – hurra!! Dom var inte döda som jag trodde… Så dagen till ära planterade jag om dom försiktigt på en plats med bra och lucker jord efter många nergrävda hinkar med bokashi!

Se hur det såg ut i denna video:

www.youtube.com/watch

Tio år sedan vi introducerade bokashi i Sverige!

Idag är det tio år sedan vi startade med bokashi.se. Helt otrolig — TIO ÅR!

De har gått fort. Och mycket har hänt under dessa tio åren. Jag kommer fortfarande ihåg de febrila dagar när vi startade, Bertil och jag. Det var mycket som var nytt för oss: att starta e-butik, att blogga, att producera bokashiströ, att köpa hem hinkar, att skicka ut paket hit och dit när folk skulle beställa.

OM de nu skulle beställa. Vi var helt säkert att det här med bokashi var rätt väg att gå så vi brydde oss inte så mycket om hur vi skulle få till en hög med kunder. De skulle nog komma, trodde vi, och det hade vi rätt om.

Bertil hade drivit företag i alla år (inom elektronikbranschen visst men han var duktig på allt det här med företagande och logistik) och jag hade jobbat med marknadsföring i olika branscher, och även drivit företag i några år (översättning, affärsplanering mm, precis inget att göra med bokashi eller trädgård).

Så lite koll hade vi om det här att köra igång något nytt, och att driva företag. Att det kommer ta tid, det har vi alltid förstått. Att det skulle gå bra, det har vi alltid trott. För bokashi är ju en fantastisk fin grej. Rätt lösning i rätt tid, precis vad världen behöver här och nu.

Perfekt timing med sociala medier
Något vi har haft världens tur med är att vårt bokashi äventyr har sammanträffat med sociala mediers uppgång. När jag började blogga för tio år sedan var det inte alls vanligt att blogga (och att det var så roligt visst jag inte heller innan) och Facebook var inte än en vardagsgrej om den nu fanns.  Någon större marknadsbudget har vi aldrig haft, för det mesta har det handlat om en nollbudget. Så att blogga oss ut i världen var den enda möjligheten vi hade.

Läs mer: Hur kom det sig att ni startade bokashi i Sverige?

Utöver det vi gjorde på nätet körde vi massor med kurser, workshops, föreläsningar, och presentationer. För det mesta har jag inte tagit betalt för dem; jag har kört med ren vilja för att få fram bokashibudskapet överallt där jag kunde. (Några år jobbade jag dubbelt för att få lön, men det var det värt)

Under de första 5-6 åren var vi även med på en massa marknader, trädgårdsdagar, mässor och you name it. Allt det här tog väldigt mycket tid och energi (och en ledig lördag fanns inte under många somrar) men det gjorde skillnad. Allt eftersom började folk känner att det här med bokashi kunde vara något att ha. Även om grannen och maken är lite väl skeptiska kunde jag testa, sa de.

Ett beslut tog vi ganska tidigt: att få in bokashi i det svenska samhället på ett bottom-up sätt. Inte top-down som de flesta miljögrejer, utan att göra bokashi till en folkrörelse. Att försöka lobba på kommunnivå är inte min grej, och dessutom tror jag inte att vi hade lyckats den vägen. Hellre försöker motivera allmänheten tyckte vi, och det har nog visat sig vara rätt.

Något som jag kan erkänna har varit lite kämpigt är att jag har inte svenska som modersmål. Jag är uppvuxen på Nya Zeeland, och pratar engelska egentligen. Jag flyttade till Sverige för snart 20 år sedan, så visst har jag lärt mig något under tiden, men då jag är självlärd blir det aldrig helt rätt. Men good enough, och det får jag leva med.

Å andra sidan, tycker jag om att skriva på engelska, så i samma veva som vi körde igång bokashi här i Sverige startade jag även en blogg på engelska, Bokashiworld heter den. Kollade precis, och den har haft nästan 160,000 besök under åren. Roligt!

Ett år var jag även med i Änglamarks fina miljötävling. Det gick bra!

 

Det rullar ju på
Men utvecklingen i Sverige då, hur har det gått?

Jag kommer ihåg när vi först började att det var nästan en chock när vi fick en order. ”VI FICK EN ORDER!!!” skrek jag och sprang runt här hemma tills jag hittade någon (ja, oftast min stackars dotter ;-)) som kunde ta emot glädjen. Haha, de dagarna var fina på sitt sätt, om än lite kaotiska.

Vi hade då ströproduktionen i en uppvärmd garage här hemma, det lilla lagret av hinkar hade vi även där. Var det mitt på vinter fick vi frakta ”leveranserna” en och en på en pulka fram till bilen. In i bilen med det (i början var det sällan mer än ett paket) och in till stan där vi lämnade in det på Handlar’n.

Allt var manuellt och småskaligt, men alla har ju börjat någonstans.

Allt eftersom har vi flyttat lagret in ”till stan”, vi bor i Säffle. Vi har fått hjälp av två underbara ”killar” (ska rätt vara rätt så är de 65-plussare och de båda heter Lennart) som sköter alla våra leveranser. Produktionen hade vi hemma i workshopen i många år men sedan 3-4 år tillbaka producerar vi allt strö direkt på plats på kvarnen i Dalsland. Logistiken är enklare totaltsätt och vi är väldigt nöjd. För oss känns det viktigt att kunna producera så mycket bokashiströ vi kan lokalt. Men lokala råvaror och så lite transport som möjligt. Och i framtiden har vi faktiskt planer att utöka det vi gör så mycket det går.

I höstas köpte jag ut Bertil ur företaget; han kände att han hade gjort sitt och vill pensionera sig och det var dags för en uppgradering av företaget i samma veve. Då blev det naturligt att flytta kontoret in till stan (samma hus som lagret, där vi sitter mitt i en flock med 30 programmerare som jobbar hos e-handels företaget Askås. Perfekt!).

Malin börjar!
Nu är Malin Sairio anställt sedan nyår och vilket lyx det är, att ha en ny och kunnig medarbetare. Vi delar upp arbetet så mycket det går emellan oss, men hon sköter det mesta nu då det har blivit mycket mer administration att sköta de senaste åren. Så skönt att ha en så härlig kollega!

Läs mer: Om oss på bokashi.se

Vi har även haft en annan utveckling nu i år, och det är att vi, bokashi.se, är med och driver ett bokashi projekt i Myanmar. Den för detta Burma. Ett land med otaliga problem med fantastiska människor, och där vi känner att vi kan göra nytta genom att dela med oss av vår bokashikompetens. Så det gör vi. Är du nyfiken kan du följa oss på Facebook, Bokashi Myanmar, eller kolla vår hemsida www.bokashimyanmar.com.

Framtiden då? Ja — klart vi vill växa! Mest för att visionen vi skapade från första början håller fortfarande. Vi vill att hela Sverige ska sluta slänga mat. Och då får vi sälja många, många fler bokashihinkar och ströpåsar de kommande åren.

Vi utökar och växer
Vi utökar produktionskapaciteten, vi expanderar lagret, vi gör så mycket vi kan med vårt hemsida, e-butik och i våra sociala media kanaler. Men något som har alltid varit viktigt för oss är att vara personligt. Förr var det Bertil och Jenny, nu är det Malin och Jenny, men det är egentligen samma sak. Vi är ju inget storföretag, och jag tror de flesta som har haft anledningen att prata med oss förstår det. Vi är ju vi. Hemmaodlare som er, företagare som många av er, föräldrar och vardagsmänniskor precis som de flesta av er.

Vi vill gärna tro att vi gör ett bra jobb. Men självklart ska du tipsa oss om saker vi kan göra bättre, det behöver alla vi småföretagare hjälp med. Vi satsar nu klart och tydligt på att göra bokashi en grej i Sverige, något som de flesta känner till och tycker är bra, är viktigt, och är värt att satsa på.

Bra jord, det behöver vi
Bra jord tjatar vi om ju jämt, men jag tror faktist det är nu att det händer. Att folk börjar fatta. Att det är viktigt, att lösningen är att få ner mer kol i marken, och att bokashi är en bra väg dit. Som är tillgängligt och enkelt, och absolut värt att satsa på inför framtiden.

Men det största tack av alla vill jag ge er. Våra kunder. Ni som har varit med under den här resan och kommer vara med i framtiden. Ni som har gjort allt jobb värt det, ni som har stöttat och hjälpt oss under de här första tio åren på så många olika sätt.

TACK!! NI ÄR BÄST!

Och vi ser fram emot många bra år till med er!

/Med de allra bästa hälsningar från Jenny och Malin.

 

 

Här kan du läsa vårt allra först blogginlägg ”Nu öppnar vi bokashi.se!”

Eller får ett svar till frågan: ”Hur kom det sig att ni startade bokashi.se?”

Läs lite mer om vem vi är på ”Om oss på bokashi.se”

Många tidningsartiklar har det varit om oss under åren, här kan du läsa dem.

 

Bönor, bondbönor & Bokashi

Bönor älskar bokashi! De älskar även värme för det mesta, och då är det ingen idé att plantera dem för tidigt. Utom just bondbönor, eftersom de är en ärtväxt! Just därför är de inte lika känsliga som bönor.

Bondbönor klarar sig perfekt i vårt odlingsklimat! Du kan plantera dem tidigt, redan i mars i krukor eller pluggar om det är fruset på friland. Men de vill fortfarande ha en massa näring!

Två mogna bondböns-skidor omringat av sina gröna blad
Bondbönor är helt underbara – min favorit!

Förbered jorden på hösten eller tidig vår
Eftersom jag odlar ganska många bondbönor varje år brukar jag förbereda jorden hösten innan, eller ganska tidigt på våren. Jag vet ju var de ska vara så jag kan lika gärna köra igång och jordförbättra långt i förväg. Vissa år försår jag mina bondbönor, andra år planterar jag dem direkt – det beror mer på hur min tid och ambitionsnivå ser ut  och jag tycker faktiskt att båda sätten fungerar bra.

Jag odlar dem i rader, tre rader per odlingslåda, kanske 2 meter i sträck. Och då bokashigödslar jag på samma sätt. Drar upp några diken, ca 30-40 cm djupa, och fyller på med bokashi. Det är svårt att säga hur mycket som behövs, det beror ju på hur bra eller dålig jorden är innan och hur mycket bokashi man har till hands. Men om du har hållit på med bokashi ett tag så har du nog en känsla för vad som är rimligt. Men kanske ett 5 cm tjockt lager bokashi i diket.

Många bondböns-skidor i odlings-landet

Blanda väl med jord, hacka upp de större bitarna med spaden, och täck ordentligt med jord. Vänta gärna ett par veckor innan du planterar. Och har du inte tid med det så brukar det gå bra ändå!

Skörda och tillaga bondbönor
Skörden blir på sensommaren någon gång, beroende på när du har kommit igång. Jag brukar skörda kontinuerligt när de är färdiga, för att jag tycker de är så goda och kan inte vänta. Pilla ut bönorna, förväll dem lite lätt i kokande vatten ett par minuter, och släng dem i olivolja och salvia eller vad du nu tycker är godast. Vitlök? Havsalt?

Sara Bäckmo har en del fina recept, länk här, och hon beskriver även hur man bäst tar till vara bondbönor för att torka dem. Till vinterns soppor eller tilll utsäde. Länk här. Och är det andra bönor du vill odla så berättar Sara hur du gör med det här!

En bönröra med bondbönor, i hummus-stil, är också kanongott om du har så pass många du kan få ihop det. Finns mängder med möjligheter!

Rensade bondbönor i en skål på ett bord
Vad är godare än egenskördade bondbönor?

Bra jord är grunden
Men grunden ligger alltid i hur bra jord du har. Gödsla väl så får du en bra skörd! Bondbönor vill ha mycket näring och de vill ha det väl förberett. Så kör igång så tidigt som möjligt med dina bondbönsbäddar – det lönar sig! Och de är vackra till på köpet!

/Jenny på Bokashi.se

Läs även ”Hur fungerar Bokashi i jorden”!

Tomater + Bokashi = sant!

Har du varit tidigt ute med att så tomater så börjar plantorna antagligen att bli riktigt hungriga på näring snart!

Föregående år har jag varit riktigt duktig på att ge dem ordentligt med näring – planterat dem i krukor med mycket Bokashi i botten, vattnat med Bokashi-vatten och täckt med gräsklipp. Och det har verkligen gjort  stor skillnad i stor tomatskörd!

Bokashivatten luktar rätt illa när man tappar av det men är superbra gödning för växterna eftersom det innehåller både mikroberna och flytande matrester. Som en slags snabbmat för plantorna. Näringen kan de använda direkt, rätt mikrober finns för att växterna skall kunna ta hand om proteinerna och omsätta i sin växt.

Se bara till att späda ut Bokashivattnet – det är för starkt som det är och måste blandas rejält. En del på ett hundra (1 dl i en 10 liters vattenkanna) om du ska vattna etablerade växter. En dl på tusen (1 matsked i en stor vattenkanna) om du ska vattna småplantor.

Så tomatodling i Bokashi rekommenderas varmt. Av mig här och nu och säkert av många fler i framtiden. Lycka till själv!

/Jenny på Bokashi.se

Rådjur i trädgården

Rådjur i trädgården? Welcome to the club…
”Våra” får komma in i köksträdgården på vintern – de hittar oftast något smått och gott överlevnadsmat. Men på sommaren har vi staket!
Bokashi är de inte intresserad av. De gräver inte, nosar inte upp saker, och även om det är ganska tillgängligt hittar de alltid något annat (som min spenat till exempel, grrrr). Ingen fara alltså, från ett bokashi-perspektiv.
/Jenny på bokashi.se