Kategoriarkiv: Jord och kompost

Gratis busbiljett för komposterare?

Skönt med nya, fräscha idéer ibland. Visst är det lätt att säga ifrån direkt: för krångligt, för dyrt, för naiv, skulle aldrig kunna funka… Men varför inte? Varje ny idé sår ett frö, man börjar tänka i nya banor. Visst behover vi inte tänker som vi aaaallltid har gjort. Eller hur?

Klass 71 DF på St Iliansskolan i Västerås har kommit med en fräsch ny idé, vilken uppmärksamades med  15 000 kronor i ungdomsstipendium på Västmanlands klimatkonvent under veckan.

VLT skriver:

Vad sägs om en gratis bussbiljett för att du sorterar dina sopor?

Högstadieelevernas förslag är att västeråsarna ska kunna väga och registrera sin kompost. De som är duktiga och når en viss nivå kompenseras med bussbiljetter att användas på stadens biogasbussar.

City Gross matavfall blir fordonsbränsle

Foto: Fredrik Johansson

Vi konsumenter vill inte köpa svartbruna bananer. Inte heller gammalt bröd, taskig korv eller ost som har sett sina bättre dagar. Vi förväntar oss att livsmedelbutiker alltid har ett fullständigt sortiment av tipptopp matvaror för oss att välja.

Så är det bara. Men klart får vi betalar för det.

Hur som helst blir det mycket över. Även mat som är fullt ätbar slängs för att inte nagga på känslan att vi shoppar i mathimlen. Det går tydligen inte att ge bort överflödet (skapar andra problem), inte heller realisera ut det eller något annat förnuftigt.

Kvar finns bara att slänga allt. ”Energiåtervinning” har varit vanligt fram till nu. Men matavfall är dåligt bränsle, för fuktigt och inte riktigt vad de vill ha att mata sina fabriker med. Biogas är nästa alternativ och ett stort pilotprojekt pågår nu med City Gross. Faller det ut väl och det sprids till andra butikskedjor kan vi i förvänta oss att köra bilar och andra fordon på biogas gjort av gammal mat. Vilket är häftigt och känns väldigt korrekt miljömässigt.

Kanske.

Men jag tror inte riktigt på det. Inte för att det är dumt att producera biogas (det behöver vi väl?). Men för att mat = jord, och gammal mat måste i framtiden blir till ny jord. Det finns bara ett ställe där matavfall hör hemma och det är i jorden. Det är framtidens kapital och vi ska inte köra våra bilar på matjord av samma skäl som vi inte ska köra dem på olja. Matjord är en dyrbar resurs som ska inte slösas bort. Framtida generationer behöver den!

Visst slösar vi nu när vi vrakar och väljer, slängar och bränner. Men måste vi fortsätta att hitta på nya varianter av slöseri att möta framtiden med?

Men, lite mer nu om CityGross projektet, som verkar väldigt bra gjort och lovande på sitt sätt. Och oerhört mycket bättre är det att göra biogas av matrester än att skicka bort dem till förbränning!!

I dag slängs maten som restavfall och går till förbränning. NSR, det kommunägda bolaget som driver återvinningsanläggningen på Filborna, har länge sett detta system som ett stort resursslöseri.

Matavfall är ett dåligt bränsle eftersom det är så fuktigt. Den kasserade maten passar bättre i biogasproduktionen. Problemet har varit hur man ska få ut maten ur förpackningarna på ett rationellt sätt.

Nu är den nöten knäckt och NSR och City Gross på Ättekulla  utvecklar tillsammans ett prototypsystem för matåtervinning.

Butikschefen Mikael Lindahl förklarar varför han gick igång på alla cylindrar:

— Vi vill ligga i framkant, särskilt när det gäller miljön.

Hans affär genererar årligen runt 200 ton wellpappsavfall och cirka 50 ton andra sopor. Uppemot 80 procent av de övriga soporna, alltså cirka 40 ton, utgörs av förpackat matavfall som nu kan gå till pressning på Filborna.

Palltömmaren vänder upp och ned på pallen med livsmedel. Maten trillar ner på ett transportband som matar en tratt. I botten på tratten pressar en kolv förpackningarna mot en giljotinlucka. Alla förpackningar utom glas kan matas in.

Vätskan, och matbitar som är upp till 10 millimeter stora, går till biogasanläggningen i grannbyggnaden. Kvar blir en lång ”korv” där NSR förhoppningsvis kan gallra ur förpackningarna och skicka dem till återvinning. Av en pall på 560 kilo blir resten 30–40 kilo.

Läs artikeln här!

Vart tar överbliven mat vägen?

Foto: www.sr.se

Dagens radiotips i DN:

Ska försöka leta upp länken på webben, lite för sent att lyssna till den nu. Men under tiden så är det ju jättebra att veta att folk börja att snoka i detta. Fy, vad mycket som slängas…

Svenska matbutiker slänger tonvis med ätlig mat för ofantliga belopp per år. Mycket blir till fjärrvärme, men hälften av energin går till spillo jämfört med om någon ätit upp den. Stadsmissionen vill ha maten, men handeln vågar inte ge bort den.

”Vetenskapsradion klotet”, P1 13:20 på den 23 september. Här är den!

För övrigt är jag inte alls övertygad att vi ska göra energi av matavfall. Visst är det bättre än ingenting, men matrester=jord och vi skulle aldrig komma på idéen att göra energi av jord. Tror inte vi har tänkte färdig på det här än.

Kompostturism: Rosendals trädgård

p6300055

Förra veckan var vi i Stockholm — solen sken, det var hur varmt som helst, och Rosendals trädgård var i närheten.

Grinden till grönsakslandet var öppet och vi undrade om vi fick gå in, hunden och jag — och visst gick det bra. Härligt att gå runt och kolla hur de gör, hur långt allt har kommit jämfört med mina växter hemma. Det såg väldigt fint ut, fin sallad utan snigelhål, fin kål också helt hålfri (undrar hur de gör?!) Ingen marktäckning alls som jag var lite förvånad över men det är kanske för att landet är så stor. Eller för att undvika sniglar kanske? Men mycket var det, en härlig blandning av allt man skulle vilja ha själv.

p6300063

Komposten då. Det var en ända stor hög. Flera egentligen. Mycket hästgödsel på den ena, en hel hög med fräscha gröna rester på den andra, hötäckning över det mesta. Detta (i bilden) är nog bara en hög med hö men visst ser det fint ut med slottet (orangeriet?)  i bakgrunden.

för ett par år sedan var jag på Rosendals trädgård tidigt på våren och då var det full fart med komposten. Så här i högsommaren är det inte kompost som står i centrum, det fylls på bara. Sakta men säkert. Den tysta hjärtat av hela systemet…

En hel rundvandring blev det, och i växthuset såg det jättefint ut:

p6300068

p6300070

…och butiken var frestande. Som vanligt! Ser fram emot en tur till snart. På hösten nästa gången?

p6300083

Mycket prat om matavfall över hela landet

Foto: www.sydsvenska.se, Linda Axelsson
Foto: www.sydsvenska.se, Linda Axelsson

Det händer mycket med matavfall!

Mycket prat om det i alla fall.

Bara under de senaste veckorna har jag kommit över artiklar från Malmö till Gotland till Norrbotten om just matavfall — hur vi ska bli av med det, hur det ska hämtas och hanteras, hur det ska bli till biogas. Samtidigt finns det rätt många artiklar om kompost, speciellt nu när det är vår och vi vill alla ut och får trädgården att blomstra.

Men märkligt nog, ingen koppling dessemellan. Matavfall. Hemkompost. Två skilda världar känns det som…

En axplock av rubrikerna:

Nu ska Malmös villaägare börja sortera matavfallet – Sydsvenskan

Premiär för självåtervinning – Sydöstran

Boden vill ta emot matavfall från Fyrkanten – Norrbottens-Kuriren

Norrköpingsbor slänger sitt matavfall fel – Norrköpings Tidningar

Fritidshusägare kan hjälpa till i miljöarbetet – Norra Västerbotten

Var bor du och hur gör man där? Funkar det eller tycker du det kunde vare bättre?

Ska bli mycket intressant att se hur allt det här utvecklas under de kommande åren. Vi har nog inte ens sett början än!

På Cirkus idag: sluta slösa!

Foto: www.cirkus.se

En halvdags upplevelse på Cirkus i Stockholm — på ett riktigt annorlunda tema. Att sluta slänga mat!

Idag har Konsumentföreningen Stockholm bjudit en massa folk till ett storskaligt seminarium på Cirkus. På skylten står fullbokat. Roligt att så många engagerar sig, visst håller det på att bli sexigt med matavfall och miljö!

På programmet finns en hel del intressanta seminarier, borde faktiskt har varit med. Men jag skulle vilja se en programpunkt om Bokashi! Nästa år kanske?

  • Matbord för nio miljarder människor. Hur fixar vi det?
  • Rapport från en slaskhink — Stockholmarnas matavfall under lupp
  • Koldioxidbantaren som underhållning (!!)
  • Förpackningar — vad håller vi på med?
  • Bäst före-datum — vilket är oftast orsaken till att vi slänger så mycket mat i onödan
  • Och lite om mikrobiologi, tricks med rester, och något roligt med Claes Eriksson.

Kolla själv hur det gick till på Konsumentföreningens hemsida här.
Men det verkar inte vara ett endagsjippo. Det ser ut som att Konsumentföreningen Stockholm ta detta på riktigt allvar. De satsar en hel del på att nå ut med budskapet — att vi ska sluta slösa med mat om vi någon gång ska ha en chans att spara på jordens resurser.

De har också gjort ett par riktigt bra brochyrer som man kan beställa här.

Ska skriva lite mer om ’Rapport från en slaskhink’ sedan. Visst är det bra med Bokashi, men det bästa vore ju att inte slänga så mycket mat överhuvud taget. Men när vi ändå har matrester är det bästa man kan göra Bokashikompost! Det går ju inte att äta räkskal och kycklingben, lika bra att de förs tillbaka till jorden där de hör hemma.

Kan det vara sant? Slänger vi mindre nu?

Foto: www.svd.se

Soporna minskar i Sverige, men bara tillfälligt. Så stod rubriken på sr.se häromdagen.

En ljusning? Vad bra! Men — ”tillfälligt” — usch då.

Efter 15 års ständigt växande sopberg i Sverige så har vårt hushållsavfall nu slutat öka. I storstadsregionerna har soporna till och med minskat, enligt branschorganisationen Avfall Sveriges mätningar. Och orsaken till förändringen är finanskris och lågkonjunktur säger Jon Nilsson-Djerf, sakkunnig på Avfall Sverige.

Kurvan har gått uppåt jämt från 90-talet men har nu stannat av.

Men enligt avfallsforskaren Johan Sundberg vid forskningsföretaget Profu så är det här trendbrottet bara tillfälligt. De prognoser som han har visar att år 2050 så kommer det svenska sopberget vara tre till fem gånger större än det vi har idag. Det innebär att vi är på väg mot en ”avfallsinfarkt” säger han.

Då ligger vi risigt till. Det är för mig ofattbart att skräpet vi slänger ska vara flera gånger mer när min dotter är i min ålder. Vad kommer allt det här ifrån? Prylar vi inte längre vill ha? Förpackningar som har gjort sitt efter 5 minuter? Nej, jag fattar verkligen inte.

Sortering i all ära men inte kan vi bara konsumera mer för att då sortera mer. Någon slags helhet får det bli! Mindre inköp. Mindre förpackningar. Mindre skräp. 

Men en ljusning finns! Nästan hälftan av allt hushållsskräp är faktiskt mat. Och det kan vi ta hand om själv i våra Bokashi hinkar. Tack och lov. 

 Läs hela artikeln på sr.se här!

Sluta slänga mat kan föda världens hungriga

Jag lägger ut det här i sin helhet. För att jag vet inte vad man ska säga. Helt enkelt.

”Man häpnar,” var slutsatsen av Marie-Louise Kristola som skrev artikeln på sr.se. Kan inte göra mer än att hålla med.

”Varje dag får planeten 200 000 nya munnar att mätta. År 2050 kommer världens befolkning att ha ökat till 9.2 miljoner människor mot dagens 6,7 miljoner. Det vanligaste svaret på hur vi ska kunna föda alla brukar vara att vi måste öka livsmedelsproduktionen med 50 % tills dess. Men tänk om lösningen helt enkelt är att sluta slösa med maten ? ” Ännu ett sånt där räkneexempel som man hajar till inför. Det är franskaLe Monde som
idag skriver om en rapport från FNs miljöprogram där man räknat på saken.

Enligt rapporten skulle en bättre användning av de miljoner ton livsmedel som idag slängs av konsumenterna, eller kasseras redan innan de nått ut till oss, räcka för att föda även en framtida 9 miljoners befolkning. Några exempel:I Storbrittanien slängs 1/3 av de inköpta livsmedlen utan att ens ha nått matbordet. I USA försvinner mat för 100 miljarder dollar per år– bara under resan från producent till konsument- och 30 miljoner ton fisk kastas tillbaka i världshaven varje år. Att minska slöseriet med mat är ” en hittills mycket litet utforskad väg som dessutom kan minska trycket på bördig jorbruksmark och hejda avskogningen” enligt FNs miljöprogram . Rapporten presenterades på FNs miljömöte i Nairobi.

Man häpnar.

Betong eller närproducerat mat?

Foto: www.ingenjorsfirman-mg.se
Foto: www.ingenjorsfirman-mg.se

Hur ska vi kunna ha närproducerad mat så det räcker i framtiden om vi fortsätter att bygga på vår odlingsjord?

Inte något jag har tänkt så mycket på egentligen, men visst stämmer det. I en debattartikel publicerat idag, Oscar Abrahamsson LRF i Västra Sverige, väcks frågan. Bra att någon börjar tänke lite före för det går inte att tänka efter; som han pekar på går det aldrig åt motsat håll. En köpcentrum blir aldrig igen en åker, en McDonalds blir aldrig igen en kohage.

När allt fler platser för detaljhandel byggs försvinner den bästa odlingsmarken i Sverige. Låt lågkonjunkturen bli en tid för eftertanke om hur våra resurser skall brukas.
Under den vikande konjunkturen kommer vi troligen se många exempel på glesnande aktivitet i våra köpcentra runt om i landet. Den bygg-boom och ”Timell-effekt” som gav glada dagar åt Byggmax, K-rauta med flera har stannat av.

Det kommer synas tydligt att vi har en överetablering inom detaljhandeln. Sverige har tillsammans med Nederländerna mest köpcentrumsyta per person i Europa, ca. 400 kvadratmeter! Påfallande ofta tas högvärdig jordbruksmark i anspråk för dessa etableringar. Detta gör att andelen tillgänglig åkermark blir mindre och mindre när våra städer växer. Detta är inget problem enbart i Sverige utan i hela i-världen.

Läs mer>>

Bygg din egen varmkompost!

Att ”kompostera” med Bokashi innebär inte att man behöver en varmkompost – det går utmärkt att gräva ner bokashi-hinkarna direkt i jorden eller på vintern, förvara det i lufttäta hinkar i garaget. Men har man plats och intresse så är det inte alls dumt att kombinera med en kompost – varm eller kall.

En varmkompost är isolerad och skadedjurssäker och det gör att den uppfyller renhållningsförordningens krav att komposten ska inte ställa till det för allmänheten. I en vanlig trädgårdskompost får man inte lägga i icke-vegetabilisk mat som kött och ägg  men det är helt ok att slänga allt grönt – potatisskal, tepåsar, äppelskruttar och vanligt trädgårdsavfall förstås.

Har man däremot tillgång till varmkompost så är det mycket praktiskt att tömma Bokashi-hinkarna där under vintern när det går inte att gräva. Inte minst är det skönt att man bara behöver göra en eller två turer i månaden ut till komposten  – det är väl ingen av oss som tycker det är roligt att springa ut och in med sopor ett par gånger om dagen. Dessutom är en varmkompost med Bokashi betydligt snabbare än en varmkompost utan Bokashi. Du märker skillnaden ganska fort.

Men att köpa en varmkompost kostar pengar, oftast runt 1500:- för en som är tillräckligt bra och stor för familjanvändning, men då har man den å andra sidan i många år. De flesta kommuner i Sverige subventionar hemkompostering och de som bor i villa får rejäla rabatter på sophämtning, oftast upp emot ett tusenlapp om året. Då tjänar du in komposteringsutgifterna med råge.

Kan man bygga själv? Jo, visst. Här kan du läsa en bra artikel publicerat på dinbyggare.se som beskriver hur man gör:

Det är ännu enklare att sköta en varmkompost när man använder sig av Bokashi eftersom du oroa dig för att det tillförs tillräckligt med syre. Du slipper röra om! Tänk på det när du läser denna skötselbeskrivning från Nelson Garden – Varmkompost Nelson Garden.