Hjälp! Min Bokashi luktar….

Ta det lugnt….det går att lösa!

Om din Bokashihink luktar mer än du vill att det ska finns det oftast en enkel orsak. Det är för blöt i hinken!

Ser du kondens på insidan av locket? Då är det för blött i hinken helt enkel. Och det är fukten som luktar.

Lösningen är att bli av med fukten. Inte ett dugg svårt, lägg i något absorberande överst i hinken så försvinner fukten och därefter lukten. En tidning är enkel och bra men mycket annat fungerar också: en näve träpellets, en äggkartong, några servetter eller lite torr hushållspapper.

Även om man har en kranhink så är det inte säkert att all fukt rinner ner till kranen och kan tappas av. En del av fukten brukar även åka uppåt och hamna på insidan av locket som kondens. Om du lägger en tidning i hinken ett par dagar blir den nog rätt fuktig efter ett par dagar. Då kan du helt enkelt plocka bort tidningen och fortsätter som förr. Annars kan du låta tidningen stanna kvar men du fortsätter fylla på med matavfall under den. Eller ersätter den med en ny, torr tidning.

Självklart kan du fylla på över tidningen också, det är bara att om man är ut efter vätskan från kranen är det bättre att ha tidningen överst. En annan bra grej med tidningen är att det gör det lite enklare att pressa ner innehållet av din hink, breda ut handflaten på tidningen bara och tryck ner. Har du kranen öppet samtidigt kan du nog pressa ut en hel del vätska samtidigt. Bokashi vill helst vara kompakt så det är ingen nackdel för processen och du får mer plats i hinken på köpet.

Foto: http://slangintematen.se

Jag skulle vilja säga att en tidningen löser nästan alla luktproblem i en Bokashihink. Men ibland kan det vara något annat. Har du lagt i något ”tungt”, typ en massa räkskal, fiskrens, mögelost eller köttrester kan det vara kämpigare för hinken att ta hand om allt. Viktigast är att det du lägger i är inte för blöt — sliskiga räkskal är jobbiga, mycket bättre om du kan låta dem torka upp lite först.

Det kan vara värt att vara lite mer noga med Bokashiströ när man lägga i något proteinrikt eller ”jobbigt”, se till att ströet hamna på själva köttbiten eller vad det nu är så mikroberna kan komma igång så fort som möjligt. Det är inte heller så dumt att strö på lite extra kli om du har något tufft i hinken.

En vanlig mistag man gör om man har en hink som luktar är att strö på mer Bokashiströ. Det kommer nog inte hjälper så mycket. Ta hand om fukten istället! Extra Bokashitströ behövs bara när man har lagt in något tungt, och då ska det hamna precis på den tuffa matbiten.

En annan orsak till en hink som luktar kan vara att man har inte tappat av vätskan. Se till att dränera hinken ordentligt ett par gånger i veckan! Ett bra tips är att lyfta upp hinken på diskbänken och lutar den mot dig och över diskhon. Då får du plats att tappa av vätskan i en petflaska eller glasburk (eller vad du nu vill använda) och om det händer något så läcker vätskan direkt ner i diskhon. Hellre det än på golvet! För att få ut ett sista skvätt kan man även press ner på locket när kranen är öppet, då tvingas vätskan ut.

Vad mer kan det vara när det gäller lukt?

Ibland kan det vara att hinken står för kallt. 15 plus grader är en minimikrav för att processen ska fungera, ju varmare den står ju snabbare går processen. Allra helst 20+. Mikroberna förökar sig snabbare i värmen, så är det bara. Problemet om hinken står för kallt är att det blir en risk att matresterna hinner börja ruttna innan våra ”goda bakterier” kan ta hand om dem. Går det tillräckligt snabbt för ”våra” bakterier så blir det en frisk process i hinken.

Nu låter det krångligt med Bokashi och det är inte meningen. Men det är ett misstag som de flesta av oss har gjort i början, att hinken blir för blöt, och då är det lika bra att förklara varför. Så fort man har kommit över det blir det busenkelt att göra hink efter hink som visserligen luktar lite småsurt men inte illa.

MEN! Om man slarvar, och det gör vi alla ibland, så är det inte så farligt ändå. Räknar med att det kommer lukta när man tömma den blöta hinken men annars blir det precis lika bra när den väl kommer ner i jorden som den perfekta hinken som man hade tänkt sig göra.

Ända undantag är om det blir så himla blöt i hinken att alltihop ruttnar. Det är svårt att få till ett sådant elände men blir hinken fullt med grönt/blått/svart mögel då har du misslyckats. Gräv ner alltihop lite avsides och glöm det.

Dåremot om du har en hink fullt med fluffig vit mögel har du lyckats! Var glad — det är ett tecken att processen är verkligen mogen och mikroberna har gjort sitt. Har du en sådan kraftig hink kan det även vara så att du får lite vit mögel på jordytan sedan, inget som helst fara. Levande jord ska man vara glad för!

Nu kan jag verkligen inte tänka på något mer när det gäller lukt och fukt i Bokashihinkar men kommer ni på några frågor är det bara att säga till.

Lycka till!

Jenny

 

Snabb och enkel Bokashihantering

Nytt experiment på gång här i kökslandet!

Inte så himla elegant men troligtvis ganska praktiskt. Värt att testa i alla fall.

Tunnan har jag haft i växthuset några år men den klarade inte vintern i år — en ny vattentunna fick flytta in. Frågan var om det gick att göra något mer med denna innan den åkte iväg till tippen. En jordfabrik?

Vi tog fram sågen (en vanlig hushålls fogsvans) och kapade den otäta bottnen. Skivan passade perfekt som lock, med en tung sten liggande på så den inte skulle blåsa iväg. Själva tunnan kunde vi då ”skruva” ned i marken i odlingslådan här. Lådan är fyllt med trädgårdsskräp över en lager med jord — egentligen vill jag bygga upp jordnivån lite och se till att det blir mer näringsrik i landet.

Tanken nu är att tömma en Bokashihink i tunnan då och då när det passar. Toppar med lite pappersskräp från köket och kanske en näve eller två av trädgårdsskräpet från bädden. Det kan vara skönt ibland att ha ett enkelt ställe att tömma en hink när alla odlingslådor är fulla eller om man inte har tid att gräva ner sin Bokashi. Och bra om man har lerjord som är svår att gräva i.

Eller, som jag har tänkt mig, vill odla något näringskrävande och vill se till att det kommer tillräckligt med näring precis vid plantan. Just här har jag tänkt plantera en pumpa eller squash. Tätt intill tunnan där näringen är lätt att nå. Pumpan kan då sprida sig ut över mitt skräpland (då blir det snyggare direkt!) och allt grönt kan ligga kvar till nästa vår då jag har tänkt ta hand om lådan på riktigt.

Särskilt snygg är den inte den här tunnan men man skulle kunna bygga någon slags ram runt den för pumpan att klättra i. Annars får man stå ut med den helt enkelt. På plus sidan är tunnan jättelätt att flytta till nästa gödningsställe — nästan som en chicken tractor fast bra mycket tystare.

Ett experiment är det ju. Men eftersom vi har hållit på med Bokashi ganska många år nu vet jag att detta komma fungera bra. Men det är alltid roligt att testa!

/Jenny

ps något jag skulle har sagt: använd helst inte en tunna som har haft kemikalier i. Det blir ju svårt för mikroberna att kämpa emot och gud vet vad man får i kökslandet då.

Är Bokashi grönsaker mer näringsrika än ”vanliga” grönsaker?

Jag lovade en tjej som heter Anna att jag skulle kolla upp det här med näring i grönsaker som odlas i Bokashijord jämfört med ”vanliga” grönsaker.

Det är en inte-längre-så-hemlig nyhet att våra grönsaker nu har långt ifrån lika mycket näring som de hade förut. När du och jag växte upp. Såna riktiga grönsaker som vi fick får inte våra barn längre. Räddningen är förhoppningvis ekologiskt odlade grönsaker.

Mindre kemikalier = ett bättre liv för oss alla.

Men frågan var om grönsaker odlade i Bokashi och/eller EM är bättre rent näringsmässigt än andra grönsaker. Visst sa jag, det skulle jag kunna hitta lite forskning om. Skulle inte blir så märkvärdigt eftersom jag har läst på så många ställen att det är så.

Men sedan då. Jag har nu grottat ner mig några timmar i Google Scholar, läst (så gott det går) en hel massa forskningsrapporter med specifika och ack så specialiserade vinklar. Som tur är skrivs mycket på engelska och det har jag ju som modersmål. Men tyvärr är jag ingen biolog. (Av någon anledning blev jag civilekonom.)

Det jag letade efter, en enkel rapport där det stod att om man odlar grönsaker i Bokashi/EM, blir de nyttigare för dina barn hittade jag inte. Jag läste mig till hur tomatplantor får starkare rotsystem, hur bönder i Malaysia, Nepal, Sri Lanka och Thailand får bättre skördar med hjälp av EM, hur näringen i jorden blir bättre eftersom EM mikroberna binder näringsämnen på ett långvarigt sätt, hur övergången från ”kemikalieodling” till ekologiskt odling går snabbare och mer effektivt med hjälp av EM.

Men den där enkla artikeln, om att tomaterna till höger har mer näring än tomaterna till vänster, den hittade jag inte.

Blev lite frustrerad helt enkelt, eftersom jag inte vill dela ut en massa information från alla vi som sysslar med EM och ha en ”vested interest” som man säger – att bara säga det man vill höra.

Gick ett varv runt huset och bestämde mig för att lägga ut några länkar så ni, om ni vill, kan söka lite själv. Jag vet att det är många av er som har betydligt mer utbildning än jag och kan ta fram det väsentliga ur allt det här. Det jag hoppas på är att någon här i Sverige börjar forska lite i ämnet EM/Bokashi. På riktigt. Sålla allt som har sagts och har testats och se vad gäller här i Sverige. Hur väl anpassat är EM/Bokashi i vårt land? Blir EM till hjälp när man ska ställa om odlingen till ekologiskt? Hur ska det gå till för att få bästa möjliga resultat?

Och hemma hos oss var och en, hur ska vi då veta om det här med Bokashi är bra eller inte? Tror inte att någon från SLU kommer hem till dig och mig och börjar kolla upp hur vi har det i potatislandet. Så vi nog är tillbaka till gammalt gott sunt förnuft.

Känns jorden bra, levande, fullt med maskar så är det nog bra. Känns växterna friska, stadiga, motståndskraftiga så är det nog bra med dem också. Och vet vi vilken mat våra barn får på tallriken, vilken del av kökslandet den har odlats i, så är det nog det bästa vi kan göra för dem.

Men forskning finns! Och det kommer betydligt mer för varje år.

Så här sökte jag. Klicka bara på länkerna så kommer du fram. Har du tid och lust är det faktiskt rätt intressant att kolla vad som är på gång lite varstans i världen. Vi är verkligen inte ute på något villospår med Bokashi, sakta men säkert börjar det blir mainstream och accepterat. Jorden runt.

Och, med tanke på framtiden, är det det bästa som kunde hända oss tror jag.

/Jenny

 

Google Scholar: sökning på ”effective microorganisms Japan”

http://scholar.google.com/scholar?q=effective+microorganisms+japan&hl=sv&as_sdt=0&as_vis=1&oi=scholart&sa=X&ei=O191Ua65BMzotQbsyYGgCw&ved=0CCcQgQMwAA

Google Scholar: sökning på ”effective microorganisms nutrition crops”

http://scholar.google.com/scholar?q=effective+microorganisms+nutrition+crops&btnG=&hl=sv&as_sdt=0%2C5&as_vis=1

 

En axplock av rapporter:

‘Effective Micro-organisms’ (EM): An Effective Plant Strengthening Agent for Tomatoes in Protected Cultivation

http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/01448765.2011.9756647

 

From Japan:

Beneficial and Effective Microorganisms for a sustainable agriculture and environment, 1994

Dr. Teruo Higa, University of the Ryukyus, Okinawa, Japan and Dr. James F. Parr,  US. Department of Agriculture

http://www.agriton.nl/higa.html

 

The concept and theories of Effective Microorganisms, 1991

Higa and Wididana.

Klicka för att komma åt C1-5-015.pdf

 

From Sri Lanka:

Residual effect of Organic manure EM Bokashi applied to Proceeding Crop of Vegetable Cowpea (Vigna unguiculata) on succeeding Crop of Radish (Raphanus sativus)

Klicka för att komma åt 1.ISCA-RJAFS-2013-001.pdf

 

From Costa Rica:

Kitchen waste management with EM

Klicka för att komma åt 50000051.pdf

 

From the Philippines:

Influence of Bokashi organic fertilizer and Effective Microorganisms (EM) on growth and yield of field grown vegetables.

Klicka för att komma åt C5-4-172.pdf

 

From Egypt:

Influence of Effective Microorganisms on growth and fruit characteristics of papaya in Egypt

Klicka för att komma åt C6-8-248.pdf

 

Framtidens kolonilott!

Foto: Jenny Harlen

SÅ mycket folk! SÅ många växter! SÅ mycket inspiration!

Vi blev inbjudna att vara med på Koloniträdgårdsförbundets monter på Nordiska Trädgårdar i helgen. Otroligt lyxigt att kunna stå i en så fin monter utan att behöver planera, bygga, plantera, fixa själv!

Det blev tätt med människor precis hela dagen, nyfikna trevliga människor som tog sig tid att prata med oss om Bokashi. Förvånansvärt många kände redan till Bokashi (en del hade hållit på i några år), många andra fattade direkt och fick inspiration att gå hem och läsa till sig lite mer. Ett stort och varmt TACK till alla er vi fick träffa!

Montern var otrolig fin. En charmig grönsaks odling runt framtidens berså — en härlig liggstol/säng i trä omringade med en luftig häck. Kamin, böcker, filtar, allt man behöver till en perfekt sommardag. Skulle så himla gärna ha en sådan själv!

Framtidens kolonistuga visade också upp. Egentligen ett stort växthus med ett litet hus i, utomhus kök och odlingsdel i ett, solvarm och gått inuti.

Men mest inspirerande var trots allt grönsakerna. Färgglade, ihop blandade med blommor och örter. Ja visst kan vi odla egen mat!

Och får en vacker och fin oas på köpet.

Foto: Jenny Harlen

Foto: Jenny Harlen

Foto: Jenny Harlen

 

DSCN0924

Lena Ek om att ta hand om miljön: ”Det ska vara enklare. Billigare. Roligare”


www.centerpartiet.se

Idag hade vi besök av Lena Ek, Sveriges miljöminister, här i Säffle. Ganska spännande faktiskt, vi är ju ingen stor kommun.

Som en del av dagens program fick jag prata lite kort om Bokashi och vad vi gör för att sprida budskapet här i Sverige. Som tur är gick det bra, man blir ju alltid lite nervös när gruppen är stor, men jag fick sagt det jag vill: att det är hur viktigt som helst att vi börjar prata mer om matjord och vad vi var och en kan göra för att ta hand om den på ett så enkelt sätt som möjligt.

På sin hemsida har Lena Ek ett mantra: att det ska vara enklare, billigare och roligare att ta hand om miljön.

Kan inte annat än att hålla med om det. Så jag tog det som en utmaning, och presenterade Bokashi för vad det är: en enkel, billig och egentligen ganska rolig sätt att göra något som räknas miljömässigt.

Lena Ek gick igenom situationen, hur det är med klimatet idag, globalt och hemma. Presenterade visionen: inga nettoutsläpp av växthusgaser i Sverige 2050. Och talade om vikten av att det händer saker lokalt i kommunerna.

Det var mycket teknik. Och som vanligt energi, luft och vatten var i fokus. Inte jord, inte konsumption, lite flummigt om tillväxt. Ganska förutsägbar egentligen, men så är det ju ett valår (och Säffle är en C kommun).

Jag har lätt att bli frustrerad. För lite, för sent, du vet. Så mycket som måste göras på miljöfronten och det är svårt att få en känsla av att det händer tillräckligt mycket. Men vi behöver inte ta allt detta nu. Det var i alla fall väldigt skönt att få något sagt i salen idag!

Så här såg mina ”pratpunkter” ut för dagen. Klarade att bocka av de flesta som tur var utan att gå vilse…

  • Jenny Harlen, bokashi.se. Vill prata om något som gör miljö ”enklare, billigare, roligare”.
  • Enkel metod att göra jord av matavfall
    – jord där det hör hemma
    – med hjälp av mikrober, goda bakterier
    – i köket med en hink
    – gräva ner och odla
  • ingen powerpoint, ”brandtal”, budskap som är viktigt
    – vi pratar mycket om luft, vatten, energi… har glömt bort att prata om matjord
  • Matjord: mycket mindre än förr. Globalt.
    Matavfall: mycket mer. 100 kilo per person och år. Minst. Miljon ton per år. All CO2 som hör till.
    Nationellt mål 50% matavfall ska behandlas biologiskt 2016.
  • Två problem, en lösning
    – enklelt
    – småskaligt
    – lokal engagemang
    – hjälpas åt/samarbete
  • IKEA projekt. WWF. Test projekt 2012 med Bokashi.
    Ikea: ”Avfall: Ett litet steg för en människa, ett jättekliv för mänskligheten. Vi pratar så klart om komposten.”
  • Vanlig hink. En familj, en hink i veckan 10 kilo. 500 kilo om året.
    – Hur man gör. Bättre odlingsjord finns inte.
  • bokashi.se: sprider budskapet i Sverige. e-handel. Kunskap/påverkan.
    – grässrots, ”vi-känsla”
    – självfinansierad. Egen tid och energi. Bra support från kommun och Säfflebor.
  • Storskaligt vs småskaligt.
    – biogas: bra men viktigt att jordprodukten också blir bra. Bra om de som bor i lägenhet och inte kan/vill odla kan sköta biogas.
    – avfallskvarn: slöseri med matavfall, samkörs oftast med reningsverket, ”jord”produkten vill man inte ha i jordbruk (tungmetaller/medicinrester)
  • Näråtervinning
    – blåkorn i villa trädgård, dags att sluta
    – stadsodling, behöver jord/gödsel. Ökande behov.
  • Två viktigaste punkter:
    – kol i marken. Varenda hink är en kolsänka. Ingen metan.
    – bygger jord. Ger tillbaka. Levande jord.
  • Enkelt. ”Do-able”. Visa barnen att vi bryr oss.

 

Kanske inte så lätt att förstå så här förkortat men bättre än ingenting hoppas jag.

Ha det gott! Snart får väl snön var borta?
/Jenny

 

Artikelserie om EM/Bokashi i engelska tidningen ”Kitchen Garden”

EM…what on earth?

Healthier plants, bigger yields and all by harnessing natural bacteria. That’s the claim, but will it work? Andrew Seall intends to find out in this new series.

It is a tad cold on my allotment at the moment, and probably is on yours as well, but at least I can comfort myself in the knowledge that many summer pests are being killed off. I am up here to start to plan where to feed my soil with EM without promoting too many pests and weeds along the way.

‘EM…what’s that?’ I hear you say. It stands for effective micro- organisms and is used all over the rest of the world, with claims of great beneficial effects upon plants and vegetable growth and cropping. All over the world, that is, except in the UK, and so this treatment of the soil with EM – and the results – are what I am going to be writing about for the next 12 months. Let’s just see if it can give us the excellent results seen elsewhere.

Kitchen Garden, February 2005

Nu har jag samlat ihop hela artikelserien och gjort om till PDF:er, bara att klicka och läsa på. 11 artiklar totalt, ganska raka och ärliga känns det som. Serien är från 2005 men de är lite före oss i England med EM och Bokashi så det kanske passar bra nu här ändå. Lite laddning är det i alla fall inför sommarsäsongen här!

1. EM_allotment_trial_1_What_on_Earth_is_EM

2. EM_allotment_trial_1_continued

3. EM_allotment_trial_2_More_roots_mean_stronger_healthier_plants

4. EM_allotment_trial_2_continued

5. EM_allotment_trial_3_Hotbeds_and_a_bean_wheel

6. EM_allotment_trial_3_continued

7. EM_allotment_trial_4_Going_like_a_rocket

8. EM_allotment_trial_5_Good companions

9. EM_allotment_trial_6_Making_light_work

10. EM_allotment_trial_7_Roots_of_sucess

11. EM_allotment_trial_7_continued

Hur man gör eget Bokashiströ

Många har frågat och vi har inget emot att dela med oss hur man gör eget Bokashiströ.

Bokashiströ är inte svårt att göra egentligen, tar lite tid som allt annat här i livet men om man har användning för större kvantiteter så är det absolut värt att testa. Kanske något man kan göra tillsammans med vänner eller odlingsgrannar? Framtida julklappar??!!

Har man hållit på med Bokashi ett tag så vet man hur ströet ska se ut och hur hela processen fungerar. Det gör det lättare att köra igång själv och göra eget strö. Som nybörjare är det värt det att köpa färdigt Bokashiströ i början tills man vet lite mer hur det ska fungera. Ungefär som när man börjar baka surdegsbröd, det är ju enklare om man har redan hållit på med vanligt bröd ett tag.

Detta behöver du:
Det man behöver är vetekli, vatten, EM-1 och melass. Och tid – även detta är en jäsningsprocess och tar 4-6 veckor att bli klart.

Vetekli: Ska vara grovt och helst ekologiskt (men det är inte nödvändigt). Konsistensen i kruskakli är vad man är ut efter. Har du en kvarn i närheten kan du prata med dem, annars kan du höra på olika ekologiska affärer om de kan skaffa något. På Granngården kan man köpa vetekli som hästfoder och det har vi testat men vi tror inte riktigt på det. Orsaken är att det är en blandning av grovt och fint och det fina vetekliet ställer till problem, det är mjöligt och klumpar sig i processen och risken är att det lätt börjar mögla. Man kan sila bort det fina om man vill, problemet kvarstår men det blir kanske bra ändå om man är noga och inte har tänkt förvara Bokashiströet allt för länge. Testa kan man ju alltid göra.

Har du ett annat typ av kli kan du alltid testa det. Själv har vi testat med rågkli men tycker inte det blir som vi vill, men vet inte riktigt varför. Något jag har länge tänkt testa och inte fått till är sågspån/pellets, det blir troligen bra men man får nog testa sig fram lite grann.

Vatten: Ska vara bra kvalitet, men det är det ju nästan jämt i Sverige. Bor du på landet och har ”riktigt” vatten från egen brunn så är det en plus, har du klorinerat vatten kan du låta det stå en dag innan. Det ska användas ljummet i receptet, ha gärna tillgång till en termometer eftersom det är viktigt att temperaturen inte överstiger 40 grader (helst inte 35). Men lite värme behövs för att köra igång mikroberna.

EM-1: Detta är koncentratet som innehåller alla mikroberna som behövs för att göra Bokashiströ. Köps av oss (på bokashi.se) i 1-liters eller 250 ml flaskor. En mindre flaska räcker långt om man ska göra Bokashiströ. Ska man även använda EM i trädgården är det kanske bättre att köpa en 1-liters flaska. Hållbarhet är ett år, men det ska helst användas så fort som möjligt. Inom 3 månader om man är noga men vi tycker det räcker om man använder det inom 6 månader från öppningsdatum. Förvaras svalt (får inte frysa) och lufttät.

Rörsockermelass: Sockret i melassen tillför mat till mikroberna, det är nödvändigt för jäsningsprocessen och för att de ska ha något att överleva på under tiden i ströpåsen. Även om du har melass hemma tycker vi det är värt att använda just denna, inte för att vi vill hålla på att sälja melass utan att vi har testat lite olika och av någon anledning fungerar just den här bäst.

Förvaringskärl: Du behöver ett lufttätt kärl med lock, en hink, tunna eller liknande för att jäsa Bokashiströet i. Inte för stor, det ska vara så lite luft som möjligt i tunnan när den är full.


Så här gör man:
10 liter vetekli
1 liter ljummet vatten (ca 20-30 grader)
0,3 dl EM-1
0,3 dl melass

 

Blanda alltihop ordentligt. Konsistensen ska vara fuktigt men inte blöt. Kli varierar i fuktighet från olika kvarnar så man får testa sig fram lite här, tillsätt mer vatten om det känns torrt men kanske inte första gången du gör detta.

Lägg allt i tunnan/lådan där det ska jäsas, hårt packat. Stäng locket ordentligt. Låt stå i minst 4 veckor, spelar ingen roll om det är längre. Minst 15 grader, helst närmare 20 men man får ta vad man har för värme. Är det på den kalla sidan kan du ställa tunnan nära ett element (och rotera ibland), ställ upp den på en lastpall (istället för ett kallt golv) och så vidare. Kolla då och då att processen är på gång och för att lätta trycket i behållaren. Det kommer lukta rätt skarpt och syrligt! Processen är klart när pH:t är nere vid 3,5-4, om man vill kan man testa med lackmu papper i en lösning. Men har det luktat skarpt i 4-6 veckor så kan man vara säker på att är det klart.

Färgen på nyjäst Bokashiströ är rätt ljus. Ströet blir mörkare och mörkare under tiden, och luktar syrligare. Med bra förvaring ska det hålla sig ett år, troligen längre än så. Packa i mindre lådor, påsar eller liknande, så luftfritt som möjligt, för förvaring.

Klumpar. Det vi har lärt oss är att man får se upp för småklumpar! Särskilt de som är lite hårda (orsakas av mjöl i kliet). Vi silar allt strö innan vi packar det och har du tänkt förvara ditt strö ett tag kan det vara värt att också göra det. Annars är det risk att de fuktiga klumparna börjar mögla, vitt i början men sedan vad som helst, och det är inte roligt.

Att torka Bokashiströ: Det gör man i många andra länder, det blir då mycket enklare med förvaring och hållbarheten är längre. Gör man Bokashiströ själv i mindre skala kan man testa att torka hemma i köket, se bara till att det blir ordenligt torrt innan man packa iväg det. Annars är risken att ströet kommer in i en ny jäsningsfas och då tar det slut på sig själv (blir grått och dammigt).

Hos oss kommer vi inte börja med torkning, det är för dyrt och energiintensivt här i Sverige, det är ju en annan kalkyl om man bor på Hawaii.

Har du alldeles för mycket Bokashiströ kan du med fördel sprida ut det i trädgården. Speciellt i perennrabatter eller under buskar där du har kanske inte kunnat gräva ner Bokashi från köket. Kombinerar du med något organiskt (täckbark, gödsel, gräsklipp, kaffesump) får ströet något att jobba med och ett process kommer igång på plats.

Och har du lust vore det kanske roligt att dela med sig lite strö till grannar och kollegor. Ett enkelt sätt att köra igång fler i köket därhemma.

Lycka till!

Hoppas detta hjälper till att förklara hur man gör. Har jag missat något skriv bara en kommentar där nere så kan vi ta upp det. Men som allt annat med Bokashi och EM – testa gärna och dela med dig! Man har inget att förlora och kanske man kan även upptäcka nya sätt som kan hjälpa oss alla.

/Jenny

Nytt kök! Men hur gör man med Bokashihinken?

Många har frågat oss under åren hur man ska få plats med en Bokashihink under diskbänken — när det redan finns så mycket där! Och visst är det så för oss alla, fullt upp med allt möjligt under bänken och sedan ska man stoppa i ännu en hink….

Det finns nog lika många svar som det finns kök. Det beror helt och hållit på hur man själv vill ha det. En hel del få plats med hinken under diskbänken, andra har det stående på golvet någonstans, andra har den i tvättstugan eller grovkök. Själv har vi haft våra hinkar på golvet bredvid hundskålarna i alla år, det har funkat bra för oss.

Men då hade vi en gammal och krånglig kök med ett skåp under diskbänken som var fullt med en massa rör och en inte-så-himla-optimal återvinningssystem.

Och nu har vi ett nytt kök efter en månads slit över jul och nyttår, fräscht och modernt och — äntligen! — med ett riktigt återvinningssystem under diskbänken. Plast till vänster, pappersskräp därfram i mitten och metall därbak i mitten. Till höger — ett Bokashitest i en helt vanlig ”Rationell” hink.

 

Inte för att vi har något emot våra ”vanliga” Bokashihinkar men storleksmässigt passar de inte in i detta system och då blev vi nyfikna. Går det att göra Bokashi i Ikeas återvinningshinkar?

Vi har testat något liknande för några år sedan och det blev inte bra. Men nu tror vi att det funkar faktiskt.

Locket på dessa lådor (”Rationell”) sitter hyfsat tät på hinken. Använder man en biopåse i hinken får man lite extra tätning under locket, tillräckligt mycket om man fyller hinken ganska snabbt, en vecka eller så. Man kör precis som man gör med gröna hinkar för övrigt — papperskräp, bokashiströ och avrunnen matavfall lager för lager.

Vi har inte hunnit testa i mer än några veckor nu men vi tycker det är tillräckligt bra att rekommendera andra att testa. Hemligheten, som alltid, är att hålla det någorlunda torrt i hinken. Vi råkar ha en hink med papperskräp vid sidan om Bokashihinken, där hittar man oftast någon servett, hushållspapper eller äggkartong som är bra att ha i Bokashihinken när man har fyllt på med matavfall.

Jag vet att vi säger jämt man ska inte öppna och stänga locket på sin Bokashihink i onödan, och har man det här som lösning så blir det en hel del öppning och stängning under dagen. Men det känns som det funkar ändå, se till bara att locket sitter som det ska och se till att påsen fylls ganska snabbt. Om det tar dig längre än en vecka att fylla påsen så är risken nog att processen kommer av sig.

Kommer ihåg att det nu är vinter när vi testar detta, hur det är mitt på sommaren vet vi inte än men det är ju bara att testa.

En annan ändring med detta blev att vi inte har någon insamlingsburk på diskbänken längre. All matavfall går direkt ner i hinken. MEN vi låter den rinner av så gott det går innan, det är alltid enklare att bli av med vätska i diskhon än i själva hinken!

En sak som krånglar till för oss är att vi oftast dricker kaffe från presskannor (prezzo), en gammal vana för mig som jag håller fast vid :-). Kaffesumpen häller vi över i en nylonfilter så den kan rinna av innan vi lägger den i hinken. Samma filter kan man använda till annat småskräp, tepåsar och sådant. Har man mer kan man använda en vanlig sil eller skaffa något annat som fungerar bra vid diskbänken.

Biopåsarna lyfter jag bara ut när de är fyllda. Knyt ihop och förvarar någorlunda varmt ett par veckor så mikroberna kan få göra sitt jobb. Det kan vara lite blöt i botten av påsen om man inte har lagt i tillräckligt mycket papper längst ner, är man sugen kan man klippa ett lite hål (tejpa över sedan) och ta vara på vätskan till blomvattning annars är det bara att vara lite försiktigt när man bära den bort. Själv har jag kommit fram till att det är lika bra att ta med hela hinken ut till förvaringsstället (hos oss, i glasverandan) och lyfter över påsen till en balja med några tidningar i för säkerhetsskal. Så märkvärdigt är det inte.

Hur vi kommer att göra i framtiden har vi inte bestämt oss, troligen en kombination av svarta hinkar (för vätskans skuld) och dessa biopåsar under diskbänken. Det är ju ingen rätt eller fel med allt det här, har man hållit på ett tag med Bokashi så känner man ganska väl hur processen fungerar och då kan man våga testa båda den ena och den andra. Blir det fel är det bara att gå tillbaka till det som var bra.

En rolig grej bara: Trött och nöjd efter all köksbygge kom Bertil till mig ett par veckor efter vi hade kört igång matlagning i köket.

— Hur var det nu igen, var har vi sopporna?

— Soporna? Ja, vad menar du då?

— Ja, om man vill slänga en sådan här grej som inte kan återvinnas?

Så brast vi i skratt. Just det, soporna. Det hade vi faktiskt glömt. Och inte saknat det heller i två veckor…

Men nu har vi en sådan liten tunn plastpåse man får till grönsaker och frukt och det räcker gott och väl till soporna. Otroligt egentligen att världen har ändrat sig så mycket att vi behöver, nästan, inte slänger sopor längre.

Fast det blev en HEL DEL skräp från själva bygget. Och det åkte vi till tippen med häromdagen. Något zero waste samhälle har vi nog inte än…

Funderar du på att testa något sådant här hemma hos dig skulle vi väldig gärna höra hur det går. Är det ett koncept vi ska sprida? Vad tycker du?

Ha det gott! Snart är det vår…

Jenny

Nyfiken på hur det blev i köket för övrigt? Vit och snygg och oerhört praktiskt. Vi är jättenöjda!

 

Biopåsar. Rätt praktiskt under vintern tycker vi.

  

Har länge tänkt skriva lite mer om biopåsar. Mest för att vi tycker de är rätt bekväma under vintern när man inte orkar hålla på så mycket med hinkar som ska sköljas ur jämt.

Det har krånglat lite med biopåsar för oss men nu är vi på rätt spår igen och vill gärna uppmuntra var och en att testa! Det som hände var att företaget SanSac som har producerat de gula påsarna vi tyckte var så bra helt plötsligt slutade tillverka dem och gick i ett samarbete med norska företaget BioBags. Inget fel med det men vi har varit lite skeptiska till den produkt BioBags har sålt på konsumentmarknaden (Clas Ohlsson mm.) och tjatat rätt mycket att man ska använda den gula. Men tydligen har BioBags förbättrat produkten, gjort om produktionslinjer och nu ska deras påsarna vara tjocka och bra.

Vi har nu testat i nästan tre månader och tycker själv att de nya håller måttet och har därför tagit in dem på bokashi.se Något alternativ finns ju inte. Flera andra testar också och hur bra de egentligen är kommer vi inte att veta förrän några månader har gått men vi tror inte det blir något problem. Bioplasten är tjock och bra och läcker inte. Bryter nog ner som de ska.

De nya BioBags påsarna finns i två storlekar, 25 l och 40 l. Men hur de har kommit fram till dessa storlekar förstår vi inte!! 40 liters påsar passar perfekt i en 10 liters hink, man behöver ju lite att knyta sedan. De mindre, 25 liters, funkar bra om man har en liten behållare fästat på köksdörren eller något sådant, tror egentligen inte de är så nyttiga annars.

I butiken har vi alltså 40 liters varianten. 25 påsar per rulle. Förut var det 50 st per rulle så vi skickar 2 rullar istället, ska göra om sidan snart så det blir möjligt att beställa en 25 rulle om gången. De mindre rullarna, 25 liter, finns på Clas Ohlsson och liknande affärer men inte de som vi vill ha, 40 liters påsarna. Vi har pratat med SanSac om detta och hoppas de kommer distribuera 40 liters påsarna i affärerna sedan men det dröjer nog ett bra tag. Än så länge får man köpa av oss, eller om man har företag kan man köpa direkt.

Vi får inte särskilt bra inköpspriser så vi säljer påsarna mest för att vi tycker de är en viktig pusselbit inför framtiden. Och ju mer vi lär oss ju bättre.

NU, till det roligare, hur kan de används?
Kör man med gröna hinkar (alltså vanliga hinkar med lufttätt lock) kan man stoppa i en biopåse och fortsätta precis som förr. Papper/pellets, matavfall och bokashiströ. Ska påsen förvaras länge bör man se till att bli torrare än vanligt eftersom matresterna blir ju blötare över tid. Knyt påsen när den är full och förvara någonstans.

Man kan använda samma hink jämt om man vill eftersom efterjäsningen pågår i själva påsen. Knyt bara påsen ordentligt (eller sätt på en påsklämma) och förvara varmt de första två veckorna. I en plastback, sopsäck eller i själva hinken, spelar ingen roll. Sedan är det fritt fram att förvara som man vill — kallt, varmt, i en säck, en låda eller lägg direkt i varmkomposten.

Hur man gör med förvaring beror egentligen på vad man vill göra sedan i trädgården. Har du stora rabatter eller ett land att förbereda till våren kan det vara klokt att bunkra så många påsar som möjligt. När tiden är inne gräver du bara en lång grop eller liknande och stoppa ner påsarna. Perfekt till häckplantering!! För att snabba på nedbrytningsprocessen i marken kan man hacka sönder påsarna innan man täcker över med jord.

Grejen med biopåsar, tycker vi, är att det öppnar möjligheter att tänka nytt. Och sedan är det klart mycket bekvämare. Man går miste om den fina vätskan man får från kranhinkar men mitt på vintern behöver man kanske inte så mycket växtnäring ändå. Har man kranhinkar kan man överföra innehållet av hinken till en biopåse för förvaring. Lägg bara till lite tidningspapper/träpellets eller något i påsen för att det inte ska bli för blött under vinternsgång.

Biopåsar är perfekt på jobbet, i skolkök, på dagis, på caféet och andra ställen där man har en hel del matavfall och oftast lite bråttom. Jag brukar säga att de passar överallt där det inte finns en mamma men det uppskattas inte jämt här hemma!  Nej, men allvarligt, det är ju praktiskt i en sådan miljö att slippa skölja ur hinkar och att inte ha så många hinkar att ta hand om.

Biopåsarna som är färdiga kan man lägga i en tjock och kraftig sopsäck i källaren eller liknade tills ”någon” hämtar de hem till sig. Perfekt om någon på jobbet har odlingsintresse eftersom de flesta kontor, dagis och sådant inte kan odla upp allt de producerar. Det blir inte så jobbigt som man tror egentligen, även om man fyller 1-2 påsar om dagen. 5-10 påsar rymmer man i en säck och då kan man hämtar hem den färdiga säcken varje fredag eller något.

I ett kontorshus här i stan där vi har testat det här i ett par år nu (utan större problem), gör vi precis så. Sopsäckarna ryms i vanliga sopkärl på hjul så allt se lite ordnat ut, hur man gör med det är mest en smaksak. Viktigast av allt är att det är någon som bryr sig i köket och ser till att biopåsarna knyts och läggs ner i källaren och sedan att det finns någon som tar hand om den färdiga Bokashin.

Vi har testat med biopåsar på några förskolor och kommit fram till att det är rätt väg att gå. På sommaren odlar de upp påsarna direkt (till barnens glädje!), på vintern har vi kommit fram till att enklast är att ha en stor varmkompost att bara ”dumpa” dom i. Det blir ju jord det med och går snabbare och bättre med Bokashi än utan. Förskolepersonal har oftast inte tid eller kunskap att ta hand om en traditionell kompost men i kombination med Bokashi kan de lätt lyckas med en varmkompost under vintern ändå. Det liksom tar hand om sig själv.

Nu var det mycket här och ändå finns det mer att säga men det tar vi sedan. Det som är viktigt att fundera lite grann runt hur vi kan knäcka koden inför framtiden och tar hand om matavfall på ett bra sätt som är inte bara bekväm men även helt rätt för miljön.

/Jenny

 

Pellets — inte så dumt i Bokashihinken

Jag har länge funderat över pellets. Inte för att vi elda med dem hemma, vi använder ved för det mesta.

Utan för att använda i gröna hinkar istället för tidningspapper. De är ju ganska lätta att hantera, rätt lågt pris och enklare än tidningspapper att ta hand om i jorden.

Jag fick en säck med halmpellets av en hästtjej förra sommaren och har testat i gröna hinkarna. Måste säger jag är jättenöjd med resultatet. De tar upp mycket vätskan, går sönder till en gröt ganska lätt och det är enkelt att bara slänga på en näve när det behövs.

Så idag köpte jag en säck med träpellets för att jämföra. Granngården hade både halmpellets och träpellets. Träpellets (bild ovan) var från Stora Enso, kostade runt 50 kr för en 16 kilos säck. Hampellets kostade lite mer, 69 kr tror jag det var, säcken var ungefär samma storlek.

Hyggligt vetenskapligt testade vi uppsugningsförmågan på diskbänken hemma. Träpellets till vänster, halmpellets till höger. En halv liter av varje. Sedan hällde vi in en halv liter vatten i varje, sedan en halv liter vatten till.

Träpellets före:

 …och efter.

Efter några minuter började de mjukna upp och den första halvlitern var borta. När vi hade ätit lunch var den andra halvlitern borta och konsistensen var som tjock gröt. En halv liter till gick in och tog längre tid att absorbera men det gick.

Så det räcker för min del. Tycker det funkar helt ok, med ingen större skillnad mellan halm- och träpelletsen.

På plussidan: enkelt att göra, och skönt att slippa tidningspapper i jorden sedan. Sågspån bryts ner rätt fort i landet tillsammans med Bokashi. Kostar ganska lite egentligen.

På minussidan: Det är ju något som måste köpas och förvaras någonstans.

Men det är bra med alternativ. Och självklart kan man kombinera med tidningspapper/kartong och sådant precis som man vill. Bara att hitta en väg som passar just dig.

Gör jord av ditt matavfall!

%d bloggare gillar detta: