Nej men….

Vet inte om jag ska skratta eller gråta.

”Lågkonjunktur ger sopbrist”  läste jag i rubriken. Men, vad bra!

Och sedan…

”Kraftigt minskade avfallsmängder från göteborgare gör att avfallsbolaget Renova tvingas att börja importera sopor till sin avfallsförbränningsanläggning i Sävenäs.”

Uhhh… Vi har tydligen fastnat i en beroendesamhället av rank. Slänger vi inte nog så slutar hjulen rulla. Enda lösningen är att importera skräp.

Konsumera mera!! Slänga mera!! Bränn mera!

Phew, nu blir det bra igen.

Enligt Renova har den rådande lågkonjunkturen fört med sig att avfallsmängderna minskat kraftigt, vilket skapar ledig kapacitet i sopförbränningsanläggningen. För att kunna utnyttja och fullfölja sina leveranser av el och värme i regionen tvingas därför bolaget att börja importera sopor.

FÖR ÄNDAMÅLET har ett avtal slutits med företaget Geminor om att under 2009 ta emot 40 000 ton avfall från norska och holländska kommuner. Det är första gången Renova importerar sopor, men bolaget räknar med att importen kommer att fortsätta när Norge inför ett förbud mot deponering av avfall den första juli i år.

Under 2008 hanterade Renova totalt 670 000 ton avfall varav 453 000 ton förbrändes för el och värmeproduktion.

Källa: Jesper Stärn, processnet.se

Kan det vara sant? Slänger vi mindre nu?

Foto: www.svd.se

Soporna minskar i Sverige, men bara tillfälligt. Så stod rubriken på sr.se häromdagen.

En ljusning? Vad bra! Men — ”tillfälligt” — usch då.

Efter 15 års ständigt växande sopberg i Sverige så har vårt hushållsavfall nu slutat öka. I storstadsregionerna har soporna till och med minskat, enligt branschorganisationen Avfall Sveriges mätningar. Och orsaken till förändringen är finanskris och lågkonjunktur säger Jon Nilsson-Djerf, sakkunnig på Avfall Sverige.

Kurvan har gått uppåt jämt från 90-talet men har nu stannat av.

Men enligt avfallsforskaren Johan Sundberg vid forskningsföretaget Profu så är det här trendbrottet bara tillfälligt. De prognoser som han har visar att år 2050 så kommer det svenska sopberget vara tre till fem gånger större än det vi har idag. Det innebär att vi är på väg mot en ”avfallsinfarkt” säger han.

Då ligger vi risigt till. Det är för mig ofattbart att skräpet vi slänger ska vara flera gånger mer när min dotter är i min ålder. Vad kommer allt det här ifrån? Prylar vi inte längre vill ha? Förpackningar som har gjort sitt efter 5 minuter? Nej, jag fattar verkligen inte.

Sortering i all ära men inte kan vi bara konsumera mer för att då sortera mer. Någon slags helhet får det bli! Mindre inköp. Mindre förpackningar. Mindre skräp. 

Men en ljusning finns! Nästan hälftan av allt hushållsskräp är faktiskt mat. Och det kan vi ta hand om själv i våra Bokashi hinkar. Tack och lov. 

 Läs hela artikeln på sr.se här!

Lasarettsmat blir kompost — ja!!

Jag blev riktigt glad i typ två sekunder.

Ett sjukhus som gör något vettigt med sitt matavfall!! Skicka hela högen till en lokal bonde som tar hand om det, blandar med gödsel och andra härligheter. Äntligen slutar vi slösa, tänkte jag, och äntligen börjar vi tillföra vår gammal mat tillbaka till jorden så det kan så småningom blir ny mat.

Men nej, inte riktigt. Tanken är förstås att det ska skickas vidare för att bli biogas. Och då är vi där igen. Ja, vi behöver biogas, ja vi behöver något annat än bensin att köra på, ja det är bra att återvinna maten… MEN ska vi verkligen stjäla från vårt matjordsförråd för att åstadkomma detta?

Lasarettsmat blir kompost i Bro
Visby lasarett slänger fem till sexhundra liter mat varje vecka. De resterna skickas till Halner gård i Bro, som komposterar dem med hästgödsel och sedan använder dem på ägorna. Anders Stumle på Halner gård hoppas kunna leverera avfallet till ett biogasverk från och med nästa vinter.

Intervjun finns på Sveriges Radio Gotland>>

Bokashi cinema från Wiggly Wigglers

Foto: www.wigglywigglers.co.uk

Heather Gorringe är en härlig kvinna från England som har lyckats göra något lite udda — att göra kompost, matåtervinning och maskar till en kul grej. 

Inte bara det, hon har gjort det på sitt eget speciellt sätt — med mycket skratt och verkligen rakt på sak. Först gången jag lyssnade till henne för ett par år sedan var i en intervju på någon amerikansk podcast och sedan började jag följa hennes lite egensinniga podcasts. Hon pratar om allt smått och gott som händer på gården där hon bor och jobbar men sin man, Farmer Phil. Och där de har utvecklat en blomstrande e-business med olika naturnära produkter (kolla här!)

Men det som är verkligen kul är att hon har mobiliserat så många i England att hålla på med kompostering och ta hand om sin egen skräp, om det nu är med maskar (vermikultur) eller Bokashi eller traditionell kompost. Och gjort det med hjälp av alla e-verktyg som finns: e-butik, podcast, bloggar, facebook, allt för att kunna skapa ”communities” på olika sätt.

Nu har de också gjort en liten film om Bokashi. Kolla gärna!

Det babblas väldigt fort på engelska (ingen svensk textning!) men häng med och se vad de har att säga. En vackert dag ska vi självklart också gjöra en film på svenska om Bokashi och hur man gör. Men under tiden är det här inte så dumt!

Klicka här för att titta på filmen! Filmen heter ”How to Bokashi” och är runt 7 minuter.

http://www.wigglywigglers.co.uk/cinema

18 miljarder burkar!

Foto: Returpack

Om man nu skulle stapla de på varandra skulle det räcka till månen 6.7 gånger.

Det är många burkar, det!

Knappt 7 månresor i burkor, så många burkar har vi pantat i Sverige sedan det blev pant på aluminiumsburkar för 25 år sedan. 18 miljarder!

87 procent av alla burkar pantas, 80 procent av PET flaskor. Och målet är 90 procent.

Läs mer här om du vill på recycling.net.

Men en fundering bara: vad gör man när man är ute på stan, på semester och sådant. Man köper en flask vatten på en varm dag och — vad då? Konkar den tomma flasken hem igen? Visst vore det bra om det fanns mini-återvinningsstationer lite varstans så det vore enklare att slänga på rätt sätt. De finns, men de är sällsynta.

Skönt att lamporna ska tas hand om

Foto: www.miljoportalen.se

Skrev för ett tag sedan om den lamp-kasse jag har åkt runt med i min bil i ett bra tag nu. Har fortfarande inte blivit av med den, men en sak jag har funderat på varje gången jag se den i bakluckan är vad händer med de sedan. När jag väl hittar någonstans att lämna i den, får jag väl säga.

Det finns en massa brutala saker i en glödlampa. Kvicksilver och annat som absolut inte ska komma ut i naturen och som måste tas hand om på ett riktigt sätt. Skickar vi dom utomlands så håller vi ju Sverige rent, men hur hjälper det oss i längden om de blir bara bortforslade? Vi delar ju alla på samma natur. I slutänden i alla fall.

Men nu ska våra utjänta glödlampor tas hand om här i Sverige. Och tack och lov kan vi litar på att de mesta som är gjort på Svensk mark blir gjort på rätt sätt.

Sveriges lampor tas om hand av Sweden Recycling
På tre månader har Sweden Recycling anställt 23 personer och köpt maskiner som gör återvinning av allt material möjligt. De nu 45 anställda jobbar med återvinning av lampor och lysrör och omhändertagande av amalgam från tandläkarsektorn. I genomsnitt kommer lite mer än en fullastad långtradare varje dag till Sweden Recycling. Lamporna och lysrören kommer från alla Sveriges återvinningsstationer, och i stället för att lysrörens miljöfarliga kvicksilver skickas utomlands återvinns det nu i Hovmanstorp. Lamporna måste sorteras för hand för att ta bort allt som inte ska slängas i återvinningen.
Källa: Smålandsposten
Snart ska vi går över till lågenergilampor och det är en kapital för sig. Men vad bra att vi har kommit en bit på vägen än så länge!

Och nu de goda nyheterna…

Foto: www.whatsorganic.org

Sakta men säkert kryper vi fram. Lantbruk blir alltmer ekologisk! Och en fjärdedel av den ekologiska odlade areal i världen finns faktisk i Europa. Österrike och Schweiz har det störst satsning jämfört med hur stort deres länder är, jag vet inte hur det står till för Sverige men ska kolla upp det. Men goda nyheter är det väl!

Ekolantbruk i Sverige  skriver om trenden:

Ekologiskt lantbruk fortsätter sin starka tillväxt världen över och starkast är ökningen i Latinamerika och Afrika. Med sina vidsträckta betesarealer fortsätter Australien att leda ligan arealmässigt med 12 miljoner ekologiska hektar följt av Argentina med 2,8 miljoner ha och Brasilien med 1,8. Europa har en fjärdedel av världens ekologiskt odlade areal, tätt följd av Latinamerika som har 19,9 procent. Räknat i procent av nationell jordbruksareal leder alpregionen med Österrike på 13,4 % certifierad ekologisk odling och Schweiz på 11 %. Det globala marknadsvärdet för ekologiska produkter nådde 2007 ett värde av 46 miljarder US dollar.

Statistiken finns i sin helhet i The World of Organic Agriculture”  www.organic-world.net. Den årliga statistiksamlingdet är gjort av den ekologiska samarbetsorganisationen IFOAM.

Ännu ett sop rekord…

Foto: www.abb.com

 …och kanske inte en att vara särskilt stolt över.

Nu har de räknat färdigt hur mycket man slängde ifjol i Göteborg och det blev rekord. 453 000 ton sopor. Vilket var 9 000 ton mer än förra året.

Det ända ljuset  i mörkret är dock att högen blev betydligt mindre under hösten. Finanskrisen gjorde att vi köpte mindre och slände mindre. Fascinerande att kopplingen blev så påtagligt, att sopen är en riktig ekonomibarometer.

Men det blev nytt rekord ändå. Tänk hur mycket värre det kunde har varit. Och vad har vi att se fram emot när konjunkturen vänder? Är det något att se fram emot?

Göteborgs-Posten skriver:

Förra året brändes 453 000 ton sopor i Sävenäs, 9000 ton mer än året innan. Soporna levererades från de elva ägarkommunerna och olika verksamheter i Göteborgsregionen. Fyllda soprum och tunnor gav välfyllda sopbilar under första halvan av året, men under hösten slängdes inte lika mycket. Enligt Christian Kallerdahl, tf kommunikationschef vid Renova, märker de tydligt när folk slutar köpa nytt. Det blir inte lika mycket emballage och slängda saker. Avfallsmängderna räckte dock till nya rekord.

Kom igen nu. Hälften av det vi slänger är mat. Och då är Bokashi en bra början.

Sluta slänga mat kan föda världens hungriga

Jag lägger ut det här i sin helhet. För att jag vet inte vad man ska säga. Helt enkelt.

”Man häpnar,” var slutsatsen av Marie-Louise Kristola som skrev artikeln på sr.se. Kan inte göra mer än att hålla med.

”Varje dag får planeten 200 000 nya munnar att mätta. År 2050 kommer världens befolkning att ha ökat till 9.2 miljoner människor mot dagens 6,7 miljoner. Det vanligaste svaret på hur vi ska kunna föda alla brukar vara att vi måste öka livsmedelsproduktionen med 50 % tills dess. Men tänk om lösningen helt enkelt är att sluta slösa med maten ? ” Ännu ett sånt där räkneexempel som man hajar till inför. Det är franskaLe Monde som
idag skriver om en rapport från FNs miljöprogram där man räknat på saken.

Enligt rapporten skulle en bättre användning av de miljoner ton livsmedel som idag slängs av konsumenterna, eller kasseras redan innan de nått ut till oss, räcka för att föda även en framtida 9 miljoners befolkning. Några exempel:I Storbrittanien slängs 1/3 av de inköpta livsmedlen utan att ens ha nått matbordet. I USA försvinner mat för 100 miljarder dollar per år– bara under resan från producent till konsument- och 30 miljoner ton fisk kastas tillbaka i världshaven varje år. Att minska slöseriet med mat är ” en hittills mycket litet utforskad väg som dessutom kan minska trycket på bördig jorbruksmark och hejda avskogningen” enligt FNs miljöprogram . Rapporten presenterades på FNs miljömöte i Nairobi.

Man häpnar.

Gud vad de tjänar på matkassar!

plastpase

 

Jag blir nästan äcklad att tänka på det. Vi köper dyra plastpåsar på Ica, Coop, Willys eller vad det nu är och varför? Jo, för att vi behöver dem FÖR ATT SLÄNGA SOPOR I. Betalar 1,50:- styck, använder påsen i typ 10 minuter, och sedan fyller det med en massa skräp som någon annan ska bära iväg.

Vi vet alla nu att påsen är gjord av olja och den har ett oehört högt samhällskostnad. Vi skulle så lätt kunna plocka med oss en tygkasse när vi handlar. Men vi gör inte det. För att vi behöver plastkassarna ändå. Till soporna…

Här i Aftonbladet slår de på trumman att man ska låta bli dyra butikskassar och istället använder tunna, billiga soppåsar. Visst. Ett steg i rätt riktning. Kanske.

Men om man tänker fullständigt om. Sluta slänga så mycket skräp! Sorterar man ut allt plast, glas, metall osv osv så är det mest matrester som är kvar. Och de kan hamna i en Bokashi hink och sedan i trädgården. Eller grannens kolonilott. Eller mormors kompost på sommarstugan.

Bokashi kostar typ 1 kr per dag när man har kommit igång. Hur många plastpåsar köper du i veckan och vad kostar dom?

Avfallspåsar till soporna
Varje år bär svenskarna hem sina matvaror i ca 720 miljoner plastkassar, och handlarna tjänar 85 öre per kasse. Om alla skulle packa maten i tygkassar kan försäljningen av plastkassar minska till noll. Eftersom nästan alla svenskar slänger sopor i plastkassarna behövs det en ersättning. Lösningen heter avfallspåsar, hälften så dyra och hälften så tunga. Om man använder avfallspåsarna i stället minskar utsläppen av koldioxid med 24 500 ton. Minskningen motsvarar 0,4 promille av de svenska utsläppen. Avfallspåsarna görs av polyeten eller polyester, som kommer från olja. Det finns även påsar som är gjorda till hälften av majsstärkelse.
Källa: Aftonbladet

Gör jord av ditt matavfall!

%d bloggare gillar detta: