Etikettarkiv: bokashi

Bokashi.se makes the TV news!

En trevlig kille från TV4 var på besök hos oss i fredags för att ta reda på allt om Bokashi. Resultat visas på nyheterna på TV4 Värmland idag. Så här blev det!

 Bild: nyhetskanalen.se

Foto: tv4

Japanska frön gör susen
tv4nyheterna.se: Snart är det dags för vårsådd i trädgårdar och i blomlådor. I Säffle tas nu helt nya steg för att kompostera matrester för att få fram ny matjord. Metoden som är luktfri heter Bokashi och kommer från Japan. >>

Vad roligt att Bokashi nu debuterat på TV och fler har fått chansen att se vad det är för något. Inte något hocus pocus men en Riktigt Bra Grej som kan hjälpa oss ta bättre hand om vår jord, sakta men säkert.

Nu är det vår!

Foto: Jenny Harlen

Fortfarande en massa snö här i Värmland men fåglarna är på gång och snart, snart,  får vi se lite grönt!

Då blir det massvis att göra i trädgården, en riktig energikick att få komma ut och gräva, planera, kolla vad som finns och vad som är på väg.

Och snart ska vinterns Bokashikompost ner i jorden! En bättre start kan inte landet få, inte växthuset heller.

Men hur gör man? Jo, lite beror det på vad du satsar på i trädgården. Och hur du har valt att förvara din Bokashikompost under vintern — i varmkompost,  i förvaringslådor eller i tunnor.

1. Har du fyllt på i varmkomposten? Då ska du ut och kolla hur det blev! Det händer inte mycket under vintern, men har du tömt dina Bokashihinkar under de kalla månaderna kommer du se att det har gått bättre än det brukar. Nu är det bara att lasta skottkärra efter skottkärra och köra iväg  till rabatterna. Härligt! Det som inte är tillräckligt komposterat kan du lägga tillbaks i komposten, det blir snart klart.

2. Har du samlat Bokashikompost i lådor eller tunnor? Nu är det dags att se hur det gick. Det skall se ut precis som när du fyllde på — möjligtvis har du lite vit, fluffig mögel på toppen, det är bara bra. Det ser ju ut som mat fortfarande och luktar inte mycket alls, men det har hänt mycket under tiden. Själva strukturen har spälkats upp av mikroberna och det kommer att omvandlas mycket snabbt till jord när du väl gräver ner det. Allt är förberett för växterna att ta upp näringen. En bättre start kan inte de få.

Kolla lite hur det gick med kondens i lådan. Är det blött kan du tänka på att lägga i ett par tidningar överst i lådan nästa gång. Har det blivit alldeles för blött är det risk för mögel — blått, grönt eller svart är inget att mata växterna med. Gräv ner det någonstans lite avsides, det blir jord det med så småningom .

3. Gräv ner hela härligheten! Har du mycket Bokashikompost är du lyckligt lottad.

– Gräv ner en del i grönsakslandet — sprid hellre ut i små diken än i ett enda stort hål. Täck över med jord, lite extra om du har en nyfiken hund eller rådjur!

– Förbered planteringslådorna till balkongen och uteplatsen. Lite ”trött” jord i botten, ett bra lager med Bokashikompost (up till 25% av det hela) och resten med vanlig planteringsjord. Mikroberna kommer att sprida sig genom jorden och förbättrar, växtrötterna kommer att få långtidsnäring av Bokashikomposten när de når ditt. Men det är jätteviktigt att inte rötterna kommer ner med en gång, pH är lite för lågt i början men balanseras ut efter ett par veckor.

– Odlar du tomater? Lyckliga dig! Då ska du göra samma sak med tomathinkarna, förbered i god tid innan du planterar. Hacka och blanda Bokashikomposten med jorden. Beroende på vilken jord du har så är det inte säkert att själva Bokashikomposten kommer att ”försvinna” så fort som den gör i ”riktigt” jord. Köpjord är oftast steriliserad och har inga av de vanliga jordmikroberna som finns ute. Men det gör inget — dina tomater kommer att växa hur bra som helst genom bananskalen allt tack vara Bokashi behandlingen. Dina bananer och pastarester har blivit ett smörgåsbord av proteiner och aminosyror, packat och klart för växterna.

Frösådd Foto: Jenny Harlen

Vad mer? Sår du frö själv inohus eller i växthuset, är det superbra att blanda Bokashikompost i planteringsjorden. Inte i själva såjorden så klart, men sedan när du skolar om småplantorna. Kan vara bra att förbereda ”Bokashijord” i en lufttätt hink, blanda en massa Bokashi med planteringsjord och lämna under locket ett par veckor. Lägg i en näve av Bokashijord i varje kruka, riktigt bra näring för plantorna när de växer till sig.

Och en sista trick! Strö på lite Bokashikli (det du har i ströaren i köket) på själva såjord när du sår. Det tillför ingen näring (som är bra i sammanhanget) men mikroberna söker sig ut i såjorden och hjälper till en del.

Ut och gräv nu! Och ha det så roligt!!

Mördarsniglar på väg…till din kompost?

www.mawall.se

Maskar är bra att ha. I en kompost eller var som helst. Men sniglar vill man helst vara utan. Speciellt i komposten! Att bygga bo åt sniglar är det sista man tänker på när man kör igång med kompost, man producerar ju jord som ska spridas över hela trädgården. Och då vill man självklart inte sprida snigel kolonier.

Här på Kolonilivet har dom haft en bra debatt om sniglarna i komposten. Läs speciellt Lena Israelsson’s inlägg — hon är grönsaksodlings drottning i Sverige och har skrivit mycket och väl om hur man lyckas i grönsakslandet.

Sniglarna i komposten ska dödas. Äckligt hur man än gör: klipper sönder, dränk i såpvatten eller lättöl. Men de ska borta, annars kan man lika väl lägga ner hela trädgårdsprojektet.

Det finns ett  inlägg på kolonilivet.se om Bokashi, men än så länge har de inte kopplat ihop de två koncepten till en: Snigelfri kompostering. Man blir inte av med snigelproblemet i komposten om man kör med Bokashi, men gräver man istället  ner Bokashikomposten direkt i marken har man tagit en väldig fin och snigelfri, genväg.

Maskar finns det gott om under jorden att ta hand om din Bokashikompost. Men mördarsniglara hitter inte dit!

 

http://www.koloniliv.se/70_181_Varmkompost_BB_for_mordarsniglar.htm

Lite mer om vårt flyttande guld

utedass

Jo, urin igen!

(Men sedan slipper ni, jag lovar…)

Lite mer vetenskapligt än jag skrev igår om den fiffiga pottan-vattenkannan skriver Sveriges Radio om urin och vilka möjligheter som finns om bara vi kunde komma över äcklighetens tröskel. Faktum är att urin är en av det mest värdefullt vi har — och vad gör vi med det? Slösar bort det…

Rent tekniskt är det inte så självklart hur vi ska göra, att sortera plastpåsar är en sak men att sortera urin i en storstadsmiljö är långtifrån enkelt. Men det är klart dags att börja ser det mer som den värdefult resurs den är än som ett äckligt problem.

Mänsklig urin som enligt forskare på SLU skulle kunna ersätta 20% av allt konstgödsel som används i Sverige går till spillo. Trots åratal av planer på att använda urin på åkermark så har metoden aldrig slagit igenom helt, varför frågar vi oss i Klotet?

Läs svaret på Klotet på SR, ett intressant inlägg med många bra funderingar.

Och i grunden samma tankesätt som vi har med Bokashi — ta något som är ivägen och ingen vill ha och gör om det till en fin resurs!

Guldvatten…

guldkannan

…är guld värt.

Ibland ser man något som gör att man säger aha direkt! Gud vad smart, så himla självklart egentligen.

Redo? Dagens uppfinning är en…

…kombinerad potta och vattenkanna.

Japp, det finns inte mycket som är bättre för trädgårdet än vår egen urin (ok, kanske Bokashivatten då :-)). Folk har vetat det i alla tider men vi, så moderna som vi är, har lyckats glömma bort vilken fantastisk resurs vi kissar ut varje dag — rent och liksom ”färdigt”, bara att späda och vattna.

Nu börjar det blir en del riktig forskning på detta och så småningom kan vi nog vänta lite samhällstekniska lösningar.

Men här och nu är detta ju underbart! Prototyp än så länge, men så snart den finns i affärerna kan familj och vänner vänta sig en rödgrön julklapp av mig, allihop!

Läs om den fiffiga nya uppfinningen i Expressen och på bloggen MiljöInnovation!

Kan det vara sant? Slänger vi mindre nu?

Foto: www.svd.se

Soporna minskar i Sverige, men bara tillfälligt. Så stod rubriken på sr.se häromdagen.

En ljusning? Vad bra! Men — ”tillfälligt” — usch då.

Efter 15 års ständigt växande sopberg i Sverige så har vårt hushållsavfall nu slutat öka. I storstadsregionerna har soporna till och med minskat, enligt branschorganisationen Avfall Sveriges mätningar. Och orsaken till förändringen är finanskris och lågkonjunktur säger Jon Nilsson-Djerf, sakkunnig på Avfall Sverige.

Kurvan har gått uppåt jämt från 90-talet men har nu stannat av.

Men enligt avfallsforskaren Johan Sundberg vid forskningsföretaget Profu så är det här trendbrottet bara tillfälligt. De prognoser som han har visar att år 2050 så kommer det svenska sopberget vara tre till fem gånger större än det vi har idag. Det innebär att vi är på väg mot en ”avfallsinfarkt” säger han.

Då ligger vi risigt till. Det är för mig ofattbart att skräpet vi slänger ska vara flera gånger mer när min dotter är i min ålder. Vad kommer allt det här ifrån? Prylar vi inte längre vill ha? Förpackningar som har gjort sitt efter 5 minuter? Nej, jag fattar verkligen inte.

Sortering i all ära men inte kan vi bara konsumera mer för att då sortera mer. Någon slags helhet får det bli! Mindre inköp. Mindre förpackningar. Mindre skräp. 

Men en ljusning finns! Nästan hälftan av allt hushållsskräp är faktiskt mat. Och det kan vi ta hand om själv i våra Bokashi hinkar. Tack och lov. 

 Läs hela artikeln på sr.se här!

Lasarettsmat blir kompost — ja!!

Jag blev riktigt glad i typ två sekunder.

Ett sjukhus som gör något vettigt med sitt matavfall!! Skicka hela högen till en lokal bonde som tar hand om det, blandar med gödsel och andra härligheter. Äntligen slutar vi slösa, tänkte jag, och äntligen börjar vi tillföra vår gammal mat tillbaka till jorden så det kan så småningom blir ny mat.

Men nej, inte riktigt. Tanken är förstås att det ska skickas vidare för att bli biogas. Och då är vi där igen. Ja, vi behöver biogas, ja vi behöver något annat än bensin att köra på, ja det är bra att återvinna maten… MEN ska vi verkligen stjäla från vårt matjordsförråd för att åstadkomma detta?

Lasarettsmat blir kompost i Bro
Visby lasarett slänger fem till sexhundra liter mat varje vecka. De resterna skickas till Halner gård i Bro, som komposterar dem med hästgödsel och sedan använder dem på ägorna. Anders Stumle på Halner gård hoppas kunna leverera avfallet till ett biogasverk från och med nästa vinter.

Intervjun finns på Sveriges Radio Gotland>>

Bokashi cinema från Wiggly Wigglers

Foto: www.wigglywigglers.co.uk

Heather Gorringe är en härlig kvinna från England som har lyckats göra något lite udda — att göra kompost, matåtervinning och maskar till en kul grej. 

Inte bara det, hon har gjort det på sitt eget speciellt sätt — med mycket skratt och verkligen rakt på sak. Först gången jag lyssnade till henne för ett par år sedan var i en intervju på någon amerikansk podcast och sedan började jag följa hennes lite egensinniga podcasts. Hon pratar om allt smått och gott som händer på gården där hon bor och jobbar men sin man, Farmer Phil. Och där de har utvecklat en blomstrande e-business med olika naturnära produkter (kolla här!)

Men det som är verkligen kul är att hon har mobiliserat så många i England att hålla på med kompostering och ta hand om sin egen skräp, om det nu är med maskar (vermikultur) eller Bokashi eller traditionell kompost. Och gjort det med hjälp av alla e-verktyg som finns: e-butik, podcast, bloggar, facebook, allt för att kunna skapa ”communities” på olika sätt.

Nu har de också gjort en liten film om Bokashi. Kolla gärna!

Det babblas väldigt fort på engelska (ingen svensk textning!) men häng med och se vad de har att säga. En vackert dag ska vi självklart också gjöra en film på svenska om Bokashi och hur man gör. Men under tiden är det här inte så dumt!

Klicka här för att titta på filmen! Filmen heter ”How to Bokashi” och är runt 7 minuter.

http://www.wigglywigglers.co.uk/cinema

18 miljarder burkar!

Foto: Returpack

Om man nu skulle stapla de på varandra skulle det räcka till månen 6.7 gånger.

Det är många burkar, det!

Knappt 7 månresor i burkor, så många burkar har vi pantat i Sverige sedan det blev pant på aluminiumsburkar för 25 år sedan. 18 miljarder!

87 procent av alla burkar pantas, 80 procent av PET flaskor. Och målet är 90 procent.

Läs mer här om du vill på recycling.net.

Men en fundering bara: vad gör man när man är ute på stan, på semester och sådant. Man köper en flask vatten på en varm dag och — vad då? Konkar den tomma flasken hem igen? Visst vore det bra om det fanns mini-återvinningsstationer lite varstans så det vore enklare att slänga på rätt sätt. De finns, men de är sällsynta.

Och nu de goda nyheterna…

Foto: www.whatsorganic.org

Sakta men säkert kryper vi fram. Lantbruk blir alltmer ekologisk! Och en fjärdedel av den ekologiska odlade areal i världen finns faktisk i Europa. Österrike och Schweiz har det störst satsning jämfört med hur stort deres länder är, jag vet inte hur det står till för Sverige men ska kolla upp det. Men goda nyheter är det väl!

Ekolantbruk i Sverige  skriver om trenden:

Ekologiskt lantbruk fortsätter sin starka tillväxt världen över och starkast är ökningen i Latinamerika och Afrika. Med sina vidsträckta betesarealer fortsätter Australien att leda ligan arealmässigt med 12 miljoner ekologiska hektar följt av Argentina med 2,8 miljoner ha och Brasilien med 1,8. Europa har en fjärdedel av världens ekologiskt odlade areal, tätt följd av Latinamerika som har 19,9 procent. Räknat i procent av nationell jordbruksareal leder alpregionen med Österrike på 13,4 % certifierad ekologisk odling och Schweiz på 11 %. Det globala marknadsvärdet för ekologiska produkter nådde 2007 ett värde av 46 miljarder US dollar.

Statistiken finns i sin helhet i The World of Organic Agriculture”  www.organic-world.net. Den årliga statistiksamlingdet är gjort av den ekologiska samarbetsorganisationen IFOAM.