Etikettarkiv: EM

Kål + bokashi = sant

Det är första året jag odlar kål. Jag började med att låta mina plantor nästan torka ut i tunneln (inte med mening förstås!). Och hade alltså litet hopp om att dessa krävande plantor skulle klara sig.

Jag planterade ut dom i min bästa pallkrage där jag grävt ner bokashi i flera år, där jag odlade ärtor förra året, och för att ge dom ännu större chans grävde jag innan planteringen ner två kranhinkar med färdigjäst bokashi. Det såg ut så här:

Åh vad ynkliga dom små kålplantorna såg ut när dom äntligen fick komma ut… Detta var den 13 maj:

Efter 10 dagar:

Och nu, efter 1,5 månad (utan gödsling):

Häftigt, eller hur!

Det jag lärt mig till nästa kålplantering är att inte sätta plantorna så tätt, att allt som jag sätter bredvid (sallat, dill, morot) kommer att bli antingen utträngt eller fullständigt överskuggat… Och att göra precis så med jorden som jag gjort! Proppa i bokashi!! 😊

Hur gör du med din kål? Vad samplanterar du med? Hur gödslar du?

/Malin

Behandling av buxbomsot med EM

EM är ett konsortium av naturliga jordmikrober

Mikroferm: EM i flytande form
Bokashiströ: EM ympat in i vetekli

Den aggressiva svampen Cylindrocladium buxicola kan konkurreras ut av naturliga jordmikrober och helt utan gifter. Metoden har utvecklats i Nederländerna och har använts under många år av de stora buxbomodlarna. Metoden har även stöd av forskningsrapporter.

Symtom: Bladen blir blekgula och faller sedan av. På undersidan av bladen kan vita sporer förekomma. Svarta streck på grenarna är vanligt.

Metoden är enkel, man sprutar plantorna med en lösning som består av Mikroferm, en grupp av naturliga jordmikrober (EM), samt vidhäftningsmedlet Guard2000. Under busken myllas bokashiströ ned ytligt. De probiotiska EM mikroberna konkurrera ut patogenen. Det är därför viktigt att få bra kontaktverka. EM mikroberna bryter ned det yttre cellulosa lagret som omger patogenens sporer. Sporerna blir fermenterade och dör.

1. Sprid bokashiströ under buskarna. Det gör ni för att fånga upp de infekterade bladen och förstärka jordens mikroflora. De räcker med ca 0,2 kg per m2 (0,2 kg = 1 L). Behandla höst och vår. Bokashiströ ger en långtidseffekt.

2. Spruta med Mikroferm och Guard2000. Mikroferm är ett tillväxtstimulerande preparat, som består av kväve och CO2 fixerande fotosyntesbakterier, mjölksyrebakterier och jästvampar. Dessa EM mikrober producerar mjölksyra, enzymer, vitaminer och organiska syror som direkt eller indirekt gynnar tillväxt och buxbomens egna försvar. OBS att EM mikroberna inte är registrerade som ett växtskyddsmedel utan att effekten är indirekt genom en positiv konkurrens.

Dosering vid behandling av Buxbom: 2ml Mikroferm/L rumstemperat vatten.

Viktigt att även använda vidhäftningsmedlet Guard 2000 i förhållande 1:1000 (1 ml/L sprutvätska). Detta för att väl täcka både över och undersidan av de vattenavstötande bladen. För akut sjuka buskar bör man behandla 1 gång i veckan under den första månaden. Därefter 1-2 gånger i månaden, i synnerhet efter regn eftersom patogenens sporer sprids med regnvatten.

Behandla även efter klippning och när buxbomen sätter nya skott.

Om du fått ett ordentligt angrepp så upprepa besprutningen med Mikroferm 2- 3 gånger och en gång per vecka i början.

Tänk på att Mikroferm är ett levande preparat och om ni har möjlighet att använda vatten utan klor så är det bättre.  Alternativet är att låta vattnet stå i rumstemperatur över natten i öppna hinkar eller kar så att klor kan avdunsta. Undvik om möjligt snabba temperatur förändringar. Det är viktigt att uppnå bra täckning vid besprutningen på både under och översida av bladen.

Ref: Agronomen Gert Top på Embo Tree:
http://www.embo-tree.eu/nl/contact.html.
Hemsidan har tydliga bilder som visar just före och efter behandling mot buxbomsoten.

LÄS MER: Buxbom. En lösning i sikt?

 

Vetenskap: EM & Mikroferm — mikrobiell teknik på friland

En sammanställning av ett urval vetenskapliga artiklar:

1. Lök, Ärtor & Majs

Journal of Sustainable Agriculture, 1999 ( Peer review )

I studien blev avkastning när EM + melass ingick i odlindsmetoden:29% högre för lök
31 % högre för ärtor
23 % högre för majs
För lök steg antalet klass 1 lökar med 76

Läs mer:  http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1300/J064v14n02_04#.VLI1JCjvX_A

2. Veteodling

European Journal of Agronomy, 2013 ( Peer review )

En 11 år lång studie som visar signifikant högre skörd & kvalité i odling av bland annat vete. Artikeln innehåller många referenser till andra studier som i de flesta fall har liknande resultat.

Läs mer:  Wheat production in China

3. Vinodling

New Zealand Nature Farming Society, 2004

Den mikrobiella tekniken har stor betydelse enligt odlaren och artikelförfattaren på följande områden:

Fertilare jord & bättre motståndskraft för vinrankorna bättre effekt av gödsling en högre kvalité i komposteringen rening av avloppsvatten.

Läs mer: EM in winegrowing

4. EM & organiskt gödsel effektiviserar och sänker givorna av NPK

Bioresource Technology 97 (2006) 967–972 ( Peer review )

Citat: En ekonomisk analys kommer fram till att om NPK används i förhållandet 1/2 med EM + organiskt material så spar odlaren 50 % av utgiftena för gödsel.
( Economic analysis suggested the use of 1/2 mineral NPK with EM + OM saves the mineral N fertilizer by almost 50% compared to a system with only mineral NPK application )

Läs mer: EM and NPK in Pakistan

5. En sammanställning av den mikrobiella tekniken inom lantbruket i Nya Zeeland, 2004
New Zealand Nature Farming Society, 2004

Artikeln presenterar och beskriver den snabba utvecklingen och spridningen av den mikrobiella odlings-tekniken i Nya Zeeland.

Läs mer:  EM in New Zealand

Hur ska jag skölja ut min bokashihink?

På sommaren är det enkelt att skölja ur bokashihinken direkt i landet. Man är ändå ute och gräver ner innehållet, det tar bara ett par minuter extra att ta fram vattenslangen och skölja ur den direkt.

Oftast behövs inget mer: lite vatten, kanske någon borste eller annat man har till hands, och ett ställe att tömma vattnet. Ingen såpa! Eller jo, lite grönsåpa går bra – grejen är att man inte vill förstöra de mikrober som är kvar i hinken, med kemikalier. Tycker du det är kladdigt i hinken kan du testa att stryka på lite matolja. Och tycker du det luktar (för det gör det oftast ;)) kan du låta hinken torka utomhus. Har du EM hemma (Wipe & Clean, Mikroferm, EM-A) kan du spraya lite i hinken, det hjälper!

Mycket näring och mikrober i sköljvattnet!

Ett bra tips är att hälla ut sköljvattnet på några växter som behöver näring. Rabarber, till exempel, några bärbuskar. Eller egentligen var som helst!

Se här en liten film om hur Malin gjorde i somras:

https://youtu.be/Lk4RZf6n9RE

Nu när jag skriver detta är det september och det är inte mycket som vill ha extranäring. Jag har några nya bäddar med flis men inga växter, där tömmer jag gärna lite extra näring i form av lakvatten eller sköljvatten. Den håller sig kvar till våren och mikroberna  jobbar nog på en del nu under hösten.

Ladda inför våren!

Men tulpaner och narcisser! De behöver faktiskt näring nu. De laddar inför vårens stora show och ju mer näring de får nu, ju bättre kommer de orka med till våren.

Nu ser jag verkligen fram emot att se alla dess blommor till våren! Kommer bli sååå glad då!

Laddat med näring och mikroliv

En av de mest mångsidiga bakterierna i världen

Foto: sciencedaily.com

För ett tag sedan hade vi en intressant diskussion med Jan Röed, EM-biolog  i Sverige, om hur det fungerar med en av våra bakterier i bokashihinken. Nämligen den vi brukar kalla för ”urbakterien” som verkar kunna göra allt. En märklig bakterie som har varit med på planeten sedan 3,8 miljarder år tillbaka. En tager-vad-man-haver bakterie som kan överleva på vadhelst som finns till hands.

Bakterien heter Rhodopseudomonas palustris. Den är en så kallad fotosyntesbakterier och är en viktig del av det som gör EM/bokashi så bra för själva jorden. Den gör nytta på många sätt.

Jag tycker det är otroligt fascinerande. Men ändå svårt att förstå. Så klart blir det många funderingar…

Varför har vi den i EM/bokashi blandningen? Vad är den bra för? Och är det inte lite märkligt att en bakterie är så, vad ska man säger, konstigt? Och kan allt?

Här kommer en gedigen rapport på engelska för er som kan tugga i sig detta. Men lite kortfattad har Jan förklarat det så här för oss:

Vi: Varför är dessa bakterier så unika?

Jan: Fotosyntesbakterierna är unika eftersom de med fotosyntes kan producera sockerarter. Eftersom de har fyra olika strategier att driva fotosyntesen blir de enormt anpassningsbara och kan leva och föröka sig i miljöer där andra mikrober har det mycket svårt. De klarar sig gott och väl utan ljus.

Vi: Och varför är det bra att ha dem med i EM?

Jan: När de dör blir den energi de producerat tillgängliga för de andra mikroberna i EM och hela blandningen kan klara sig i en ogästvänlig miljö. 

Det är bakgrunden till att bokashibollar används med framgång i sjöar med ruttnande och syrefritt slam. I det fallet använder fotosyntesbakterierna svavelvätet som energikälla.

Vi: Vad händer när man får ett gäng av dessa bakterier i odlingslandet när man gräver ner en hink bokashi?

Jan: EM-mikroberna i sin aktiva form gör mycket stor nytta i jorden. När man gräver ner bokashi, fungerar det som en startpunkt varifrån EM-mikroberna kan sprida sig.

I artiklen (som finns att läsa här) finns i informationen på första sidan bra och gedigen fakta om en av fotosyntesbakterierna i EM, den som heter  Rhodopseudomonas palustris. Artikeln är publicerad i den världsledande vetenskapliga tidskriften Nature Biotechnology.



Ett citat:

Rhodopseudomonas palustris is among the most metabolically versatile bacteria known. It uses light, inorganic compounds, or organic compounds, for energy. It acquires carbon from many types of green plant–derived compounds or by carbon dioxide fixation, and it fixes nitrogen.

R. palustris is a purple photosynthetic bacterium that belongs to the alpha proteobacteria and is widely distributed in nature as indicated by its isolation from sources as diverse as swine waste lagoons, earthworm droppings, marine coastal sediments and pond water. It has extraordinary metabolic versatility and grows by any one of the four modes of metabolism that support life: photoautotrophic or photosynthetic (energy from light and carbon from carbon dioxide), photoheterotrophic (energy from light and carbon from organic compounds), chemoheterotrophic (carbon and energy from organic compounds) and chemoautotrophic (energy from inorganic compounds and carbon from carbon dioxide) (Fig. 1). R. palustris enjoys exceptional
flexibility within each of these modes of metabolism. It grows with or without oxygen and uses many alternative forms of inorganic electron donors, carbon  and nitrogen. It degrades plant biomass and chlorinated pollutants and it generates hydrogen as a product of nitrogen fixation1, 2.

Bokashi och EM sparkar ut ”dåliga” bakterier och svampar.

Denna vecka har vi fått flera frågor angående ”dåliga” bakterier och svampar. Alltså de man verkligen inte vill ha i jorden eller komposten. Salmonella, e-coli och botulism. Svampsjuka höstlöv och äpplen.

Hur ska man tänka runt allt detta?

Vi tog hjälp av EM-kunniga biologer i Sverige och USA. Och det verkar som det är lugnt. EM/Bokashi skapar en fientligt miljö för fientliga mikroorganismer. Så vi vinner och inte de.

Kör på alltså. Det är lugnt.

Första artikeln (på engelska) från Dr Larry Green, Bokashi Cyckle i USA handlar om just E. coli och Salmonella. (Längre ner finns det mer på svenska.)

Acidic Anaerobic Fermenting Eliminates Pathogens:

One of the concerns with an enriched food waste feedstock is the potential for pathogens like E. coli and Salmonella to proliferate and contaminate compost.

It is well known and established in composting operations that piles do not everywhere achieve sufficient temperatures to destroy these pathogens. Many pathogens survive composting temperatures. This is a major concern as the chances of pathogens ending up in the final product (compost) are improved as more and more food waste enters into the composting process.

Bokashi (Acidic anaerobic) fermenting results in the accumulation of numerous carboxylic acids including butyric, valproic and caproic acids, and these metabolites are highly lethal to pathogens. Fermenting is done by excluding oxygen. The pH shifts into the range 3.5 to 5.5 and the end points in fermenting are typically observed near pH 4.0.

Many tests with 3M petri film and laboratory cultures reveal coliforms including Salmonella do not survive in this fermenting environment and pathogens are rapidly destroyed. The process is so efficient that it is even used to destroy pathogens in pet waste.

Many reports in the literature confirm that pathogens are rapidly destroyed in a low pH environment in the presence of butyric and caproic acids.

Fukishi et. al showed that Salmonella spp are completely eliminated in less than 2 days in the presence of these acids when the pH is less than or equal to 5.5.

E. coli O157 does not do well with organic acids at low pH and with the addition of metabolites forming in the fermenting do not survive. Acids produced in bokashi fermenting all had profound killing impact on E. coli O157.

Even acid resistant rare forms fall off rapidly by the hour in acid media. Note that adding additional factors like anaerobic conditions, competing organisms (non-pathogens) multiplying rapidly in the acidic anaerobic environment, natural antibiotics secreted and expressed by fungi further have lethal impact on pathogens.

Zhao revealed even with highly selected adapted organisms, the killing is abundant and evident.

E. coli are killed very effectively by butyric acid (one of the metabolites observed as fermentation progresses in both pet waste and food waste). This is also very effective at killing Salmonella and other pathogens and is used in preventing pathogen growth on meat products.

Fecal contaminated drinking water containing E. coli O157 and other E. coli spp. was also shown to be efficiently treated with carboxylic acid metabolites found in the ferment.

It is the combination of acids (butyric, caproic, etc.) at low pH, lack of oxygen, natural antibiotics formed by fungi growing in the fermentation process, and likely nitrite derivatives formed in the reducing environment all contributing to effective elimination of pathogens that accounts for this efficient pathogen eliminating capacity. The real evidence is of course in the actual testing where none of the coliforms survive 24 hours in pet waste processing with fermenting.

These efficient pathogen killing mechanisms appeared active in an early pilot study in Armstrong BC in a study monitored by the BC Ministry of the Environment. In this study no pathogens were detected in the fermented end products and when that material was mixed with soil, the native coliforms in the soil were further reduced by 50%.

Läs hela artikeln här: https://static1.squarespace.com/static/51c225a5e4b094d93e41f980/t/51f55723e4b083675be314b5/1375033123670/Coliforms_03026013.pdf

 

En annan artikel på sciencedirekt.com bekräftar  sammafattningen att Bokashikompostering (syrlig anaerobisk fermentering) är ett effektivt sätt att eliminera patogener.

Så här skiver de:

The presence of pathogenic microorganisms in municipal waste sludge may create a serious outbreak of water borne diseases if the sludge is used for agricultural purpose. An attempt to decrease the number of pathogenic microorganisms, Salmonella spp. using a simulated acid-phase anaerobic digester was tested in a laboratory-scale batch experiment. Reduction of Salmonella spp. was demonstrated in a mixture of sludge and organic acid, simulating an acid digester of a two-phase anaerobic digestion process. A high concentration of organic acid at a pH value of 5.5–6.0 prevents a decrease in Salmonella spp. concentration. Almost complete destruction of Salmonella spp. is observed within two days if the pH value is maintained below 5.5.

Källa: http://www.sciencedirect.com/…/pii/S0960852402001463

 

Det kom även en fråga om botulism denna vecka. Bokashivän Gita Thorström kollade med Dr Larry Green från BokashiCycle i USA (han som skrev den första artikeln ovan). Vi fick följande svar:

As you probably know, acidity works against botulism. The illness is related to toxins produced by these organisms and it is prevented in an acidic environment as the microbes responsible for the proliferation and formation of toxins don’t produce in acidic environment. Bokashi fermenting drops the pH to around 4.0 and it won’t work above pH 6.0. So you can see the risk is virtually nil. The other factor which may be interesting is the potential for bokashi fermenting to metabolize the toxins produced by the microbe. The toxin is a protein and that will be degraded and consumed by other microbes in the fermenting process as it is high value nutrient for competitors.

I hope that provides you with some answers.
Very Best Regards, Larry Green Bokashicycle LLC

 

Sedan blev det faktiskt en till fråga!

Jag undrar om du vet hur det är med svampsjukdomar som träd har, t.ex fläcksjukan på lönnlöv och Bokashi. Kan man kompostera det utan att sprida svampsjukdomar vidare eller ska man bränna de löven? Eller äpplen med prickar som antyder på en svampsjukdom på trädet. Kan man kompostera med Bokashi utan att sprida vidare???

Vi kollade med Jan Röed, vår EM biolog (botanic-culture.se) och svaret var att det är lugnt, kör på med bokashi/EM komposteringen.

Dom svampar du frågor om och även generellt finns alltid i luften och om man komposterar eller inte har ingen som helst betydelse på framtida angrepp. Men med det vi vet idag så är många patogena svampar känsliga för och tål inte EM kulturen, t.ex Fusarium, Cylindrocladium buxicola (Buxbomsot ), Gaeumannomyces graminis (Rotdödaren ), Botrytis cinerea (Gråmögel) m.fl. Det skiljer sig i fall från fall hur patogenerna påverkas. I vissa fall blir de utkonurrerade av EM eftersom de probiotiska mikroberna snabbt besätter och konsumerar dött organiskt material som patogenerna är beroende av i sin livscykel. I fallet med Buxbomsot så bryter EM ned cellulosaskalet på sporerna ochi fallet med Gråmögel så tål inte patogenen mjölksyran som EM mikroberna producerar.Jag skulle inte oroa mig för att kompostera angripna blad ….. snarare tväremot se bokashikomposten som en hygieniseringsmetod som i många fall är mer effektiv än en varmkompost. Se t.ex artikeln jag skickade tidigare som visar att EM fullständigt slår ut Salmonella & E. coli.

Det gäller ju samtidigt att bestämma sig för varför man använder bokashi istället för en traditionell kompost som bryter ned med syre ….. vad är syftet och vad vill man uppnå ?

Med bokashikomposten kan var och en vara med och påverka klimatproblematiken eftersom en fermentationskompost släpper ut en bråkdel av klimatgaser jämfört med den traditionella komposten, 3,2 % för bokashi och 62,2 % för traditionell kompost. Samtidigt får man ett gödsel med mycket högre kvalité eftersom all den energi som finns bunden i bokashin blir tillgänglig för det mikrobiella livet i jorden och därmed får man en fertilare jord. Också viktigt att komma ihåg att bokashin binder avsevärt mer kväve i komposten och att NPK balansen därför blir överlägsen den traditionella metoden.

Se den holländska rapporten från Feed Innovation Services (ett oberoende vetenskapligt institut som bildats genom spinn off från Wageningen University):

http://www.botanic-culture.se/vetenskap-nyheter.html (scrolla ned till Gödselteknik….)

 

Kolla även en tidigare inlägg om buxbomskjukdom här. https://blogg.bokashi.se/?p=1599

Hoppas detta hjälper dig om du är orolig över hur det går till i landet när patogener är i omlopp. Och även om du är bara nyfiken hur det funkar ner i jorden med bokashi och EM.

Tack Larry och Jan för all hjälp, alla har vi lärt oss något här!

EM främjar hälsan inom biodling

EM_53-JOURNAL_cover

Det senaste numret av EM Journal (på tyska) har en intressant artikel om biodling. Om hur man kan använda EM inom biodling för att främja bi-hälsa och skydda mot svampangrepp.

Stort tack till Désirée König som har läst artikeln på tyska och gjort en sammandrag för oss. För er som kan tyska har jag länkat PDF:n nedan.

– EM inom biodling används i Europa nästan lika länge som EM har funnits här.

– EM skyddar mot svampangrepp och kvalster

– EM stärker immunförsvaret

– EM främjar putsningsdriften hos bin

– EM gör bina lugnare emot biodlaren
 
Friedrich Blase arbetade med EM i sin trädgård och sitt växthus i ca 10 år och minskat svampangrepp väsentligt. Då beslöt han att testa EM i ett bisamhälle som hade drabbats av en sjukdom orsakad av svampangrepp.
 
Han sprayade noga in hela bikupan. När sedan bina går genom EM-vattnet förhindras spridningen av sporer. Efter flera experiment kom han fram till en lösning av örter i alkohol, blandat med EM, som han droppade in i bisamhället och då blev han av med kvalsterna. Tyvärr tar detta endast död på kvalsterna som finns på bina.
 
Genom att tillsätta EM i dricksvattnet och i sockerlösningen stärks binas immunförsvar och på det sättet kan många sjukdomar undvikas. Dessutom främjas putsningsdriften hos bina, vilket håller hela bisamhället friskt. Många biodlare har berättat att en liten andel EM (1:50) i dricksvattnet gör att bina föredrar det vattnet.

 

Själva är vi inte biodlare men har många omkring oss som är engagerade så förhoppningsvis kan vi hjälpas åt. Tydligen har man kommit ganska långt med EM användning i båda Tyskland och England och vi har tagit reda på vilka produkter de använder. I England används en produkt som heter Bee-Wellness som vi funderar på att ta hem för att testa, läs mer om den här om du vill.  Den finns som sprayflaska i två storlekar. EM Mikroferm, som i princip är samma produkt, finns i två-liter bag-in-box hos oss.

Det vi skulle vilja göra är att sätta ihop en grupp med biodlare som är nyfikna att testa EM i detta sammanhang. Vi står självklart för produkterna men vi skulle väldigt gärna vilja få igång en diskussion inom testgruppen om vad som funkar bra och vad som funkar mindre bra.

Jag har tänkt ta kontakt med våra EM kollegor i England för att höra mer om detta, antagligen kan vi komma i kontakt med biodlare där som är duktiga på EM och kunde prata direkt med en eller flera biodlare i testgruppen.

 

Ett steg i taget! Men det känns så oerhört viktigt med våra bin att vi vill gärna hjälpa till om vi kan med EM.

/Jenny

 

Den tyska artikeln finns här som PDF:  EM_53-JOURNAL_biodling

Fotnot:

Eftersom jag ska vara med på Honungsfestival i Kristinehamn nu i helgen (för min del ska jag prata om jord och kompostering :)) kommer jag träffa många biodlare. Förhoppningsvis vill några börja testa med EM så jag har skapat en facebook grupp där vi kan ”träffas”. Har du lust att vara med och eventuellt ta del i en testprojekt är du välkommen att hoppa in och se vart det leder oss.

Den heter ”EM för biodling” och finns på:
https://www.facebook.com/groups/1463392687303112/

 

Vetenskaplig rapport bekräftar att jord blir bättre, snabbare med hjälp av EM

Vi fick nyss tag i en studie om EM som på ett vetenskapligt sätt förklarar hur det fungerar med mineralisering av organisk material med hjälp av EM. Det är ju inte bara att läsa sådana rapporter men har du en vetenskaplig utbildning (eller vill bara läsa på så gott det går :)) så finns den här.

I all enkelhet, visar forskningen att den biologiska aktiviteten i jorden intensifierades mer i samband med EM än med andra alternativ.  Som följd, blir omvandlingen av fräscha organiska material till humus snabbare.

Vi som håller på med bokashi vet det ju redan. Men det är skönt att ha det bekräftat av de som kan det här!

Här kan du ladda ner rapporten som PDF. Funderar du över något, hör av dig så kan vi koppla dig till experterna i området.

Rapporten heter ”Assessment of soil properties by organic matter and EM-Microorganism incorporation”

EM-1, EM-A, Mikroferm — vad är det för skillnad, egentligen?

Foto: Jenny Harlen

Ibland blir man helt förvirrad.

Folk pratar om bokashivätska, lakvatten, EM, Mikroferm, aktiverade EM och utspäd EM.

Vad handlar allt detta om? Och måste det vara så krångligt?

Att det är krångligt kan jag hålla med om. Så var det för mig när jag hittade till EM för många år sedan. Man surfar och läser och snurrar ihop sig och till slut kommer man fram till att inte alla är lika insatta som de vill verka vara. Och att det finns en del olika begrepp.

Men efter några år har jag lärt mig. Och så här är det…

Det finns bara EN grundprodukt i hela EM världen och det är EM koncentratet, som brukar heta EM-1. Ettan för att den är grunden.

EM-1 innehåller fem olika mikrobgrupper (läs mer om det här) och brukar säljas i plastflaskor till konsumenter och stora dunkar till jordbruk och industri. För att använda EM-1 måste man aktivera det genom att jäsa med socker, innan dess är mikroberna i vilande form och inte särskilt effektiva.

Det går att aktivera EM-1 på tre olika sätt.

Det första är att göra bokashiströ (och det är det vi gör här på bokashi.se). Man blandar EM-1 med melass, vatten  och vetekli och jäser det i några veckor (så här går det till). Bokashiströ är då redo att jobba så fort det kommer i kontakt med lite fuktigt matavfall.

Den andra är att göra aktiverade EM, vilket kallas för EM-A (”A” som i Active). Då blandar man EM-1, melass och vatten och låt jäsa i en vecka i värmen (så här gör man). Vätskan är brunaktig, ofta med ett fluffigt vitt mögel på toppen, och klar för att använda i hemmet och i trädgården. Vanlig utspädning är 1:100 .

Den tredje är färdig-aktiverade EM, som man kan köpa i en bag-in-box förpackning under namnet Mikroferm.  Enklare, eftersom all jobb är gjort och behändigt eftersom man behöver bara skvätta ut det man behöver till sprayflaskan. Mikroferm är i princip precis samma grej som EM-A och används på samma sätt. Skillnaden är egentligen hållbarheten: den hemmagjorda EM-A ska helst användas inom en månad mens den vakuumpackade Mikroferm håller minst ett år.

Bokashivätska, bokashi lakvatten, bokashijuice som den även kallas, är en annan grej. Den är vätskan som tappas av från bokashihinken och, eftersom ingen av oss har precis samma saker i våra hinkar, kan variera ganska mycket. Det blir liksom vad köket erbjuder.

Men i bokashivätskan finns EM mikrober som har följt med fuktigheten ned till kranen och flyttande matrester från det som finns i hinken. Antagligen även några andra mikrober som har funnits på matresterna från början.

Och som vi vet, är bokashivätskan en utmärkt gödning för växter inne och ute. Även om den brukar inte lukta hallon precis.

Vilken ska man satsa på då?

Ha man en mindre trädgård kommer man långt med bokashivätskan.  Vill man spraya en större odling med EM för att göra den mer levande är det bra med EM-A (som du själv gör från köpt EM-1) eller Mikroferm. Det funkar allra bäst då med täckodling eller liknande så mikroberna får gott om mat att kalasa på.

Vill man även testa andra applikationer, som att städa hemma, är det igen EM-A eller Mikroferm. Det kommer en ny produkt snart som är en ljusare Mikroferm anpassat till städning. Samma vanliga mikrober fast gjort med en ljus socker som gör färgen klar istället för brun. Lite trevligare i kök och bad. (Och mycket effektivt).

Så där, känns det enklare nu? Hoppas det. Det var inte meningen att göra det ännu krångligare! Men tänk på att grunden är alltid det samma, det finns egentligen bara en produkt här i lite olika utformningar för att passa olika situationer.

Och som alltid med Bokashi och EM är det att börja lite försiktigt och testa sig fram. Man kommer snart fram till vad som passar bäst just hemma hos dig.

Vilka mikrober finns i Bokashi och EM?

Miljarder mikrober finns i varje klunk EM och tesked med bokashiströ. Men sammansättningen är mycket noga genomtänkt och var resultatet av många års forskning. De är inte vilka bakterier och jästsvampar som helst, våra EM-mikrober!

Här presenteras de, en och en. Vill du läsa till dig mer så finns det en länk under varje.

En bra introduktion finns här på engelska, på EM Research Organisations hemsida, EMROJAPAN.
www.emrojapan.com/about-em/microorganisms-in-em.html

Lactobacillus plantarum

Foto: Bacterial Fermentation Pty Ltd, Dr John L. Reichelt, Director and Chief Microbiologist, bacferm.com.

En vanlig mjölksyrebakterie, används ofta i ensilage. Är även probiotisk.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Lactobacillus_plantarum

Lactobacillus caseï

Foto: Jeff Broadbent, Utah State University
Foto: Jeff Broadbent, Utah State University

En vanlig mjölksyrebakterie som används i osttillverkning och som probiotika.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Lactobacillus_casei

Saccharomyces cerevisiae

Foto: Bob Blaylock
Foto: Bob Blaylock

Jästsvamp som används i bakning, öl- och vintillverkning och finns naturligt i magen.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Saccharomyces_cerevisiae

Rhodopseudomonas palustris

Foto: Microbewiki

Mycket viktigt bakterie som finns naturligt i jord och vatten. Används aktivt för att ta hand om gifter och föroreningar i jord och vatten.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Rhodopseudomonas_palustris

Rhodospirillum rubrum

Foto: Munk et al. 2011.

Foto: Munk et al. 2011.

En nyttig bakterie som finns i vatten, jord och avlopp. Hjälper till att fixera kol och kväve i jorden och producerar vitaminer åt växter.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Rhodospirillum_rubrum