Etikettarkiv: matavfall

122 000 ton matavfall brändes upp

Även om jag tycker matavfall ska komma tillbaka till jorden där det hör hemma så behöver vi visst biogas. Och detta är sorgligt:

Om Stockholms län hade låtit förädla de dryga 122 000 ton matavfall som produceras av bland annat hushåll och restauranger till biogas hade länet kunnat vara självförsörjande av fordonsgas. Istället brändes matavfallet upp, enligt Länsstyrelsen i Stockholm.

Enligt Länsstyrelsen i Stockholm brändes 122 000 matavfall upp förra året i Stockholms län. Energigas Sverige har räknat ut att resterna hade kunnat förädlas till dryga 13,6 miljoner normalkubikmeter biogas vilket motsvarar samma mängd som idag säljs i länet.
– Den brist på fordonsgas som ibland råder i Stockholms län hade kunnat vara obefintlig om Stockholm förädlat matavfallet till biogas istället för att bränna upp det. Efter påtryckningar har dock initiativ tagits för att förbättra insamlingen från storhushållen och insamlingsmålen har höjts. Jag hoppas att det ska ge tydliga resultat i år, säger Anders Mathiasson, vd för Energigas Sverige.
När det gäller återvinning av matavfall ligger Stockholm långt efter många andra regioner. 2009 producerade hushållen, restaurangerna, storköken och butikerna i Stockholms län drygt 200 000 ton matavfall. 60 procent hade enligt Energigas Sverige kunnat omvandlats till fordonsgas. Återvinninegn ökar i länet men en majoritet av matavfallet slängs fortfarande tillsammans med övriga hushållsavfallet. I kombination med detta är infrastrukturen för att distribuera biogasen svagt utbyggd i länet. Nu byggs dock fordonsgasnätet ut i Stockholm och tankstationerna knyts direkt till produktionsanläggningarna.

Källa: recyclingnet.se

Minister vill stoppa matsvinn

YES!!!

Miljöminister Andreas Carlgren har i en intervju i Dagens Nyheter uttalat att han vill minska matsvinnet med 20 procent, fram till 2010.

Han vill också verka för att minst hälften av den mat som ändå slängs ska komposteras eller förvandlas till biogas.

– DET KÄNNS i hjärtat för var och en som slänger mat att det varken är bra för naturen eller befolkningen i en värld där miljontals människor svälter, säger han till tidningen.

Osorterad sopa kostar mer

Foto: www.gp.se

Inte så konstigt med det. Alltså att det kostar mer om man inte orkar sortera. Men vore det inte istället bättre med riktig bra rabatt när man själv tar hand om matavfallet?

Det snackas mycket om närproducerat mat men i princip ingenting om näråtervinning. Göteborgs-Posten skriver om ett nytt system för sopsortering som föreslås i Härryda kommun. För de som inte vill sortera sitt matavfall väntar en taxehöjning på 60 procent. Tanken är att de ska köra med de nu ganska vanliga brun-och-gröna kärlsystemen. Och det är klart att ett sådant system kostar, så därför ska priset upp ordentligt för de som inte vill vara med.

I dag har 50 procent av villaägarna i Härryda kommun kompost eftersom kommunen genom kampanjer och samarbete med olika företag lobbat för kompostering. Även när det nya systemet införs blir det mest ekonomiskt fördelaktigt att fortsätta med egen kompost eftersom taxan är viktbaserad.
Men kommunen hoppas ändå att en del kommer att byta till bruna tunnor. Målet på sikt är att 60 procent av kommunens renhållningsabonnenter ska sortera på det sättet.

Avfallet från Härryda är tänkt att förbehandlas i Renovas anläggningar i Göteborg för att sedan omvandlas till biogas.

Det låter inte som så många där har hört talas om Bokashi!

Striden om matsoporna…

Foto: www.stockholm.se
Foto: www.stockholm.se

Nu börjar det. Tydlingen…

Läste i DN att politiken även har kommit in i soprummet. Frågan är om man ska satsa på individerna eller storkök. Vilket förbluffar mig lite. Varför inte både och?

Allt matavfall är matavfall. Om det kommer från ett stort kök eller ett litet spelar väl ingen roll i slutändan, miljön vinner för varje kilo vi ta hand om på rätt sätt.

Men visst är det helt olika politik i detta. Frågan är om vi verkligen behöver vänta tills politikerna har bestämt allt, matresterna är något vi skapar själva — hela tiden — och vill man göra en miljöinsats kan man komma långt själv. Här och nu.

Power to the people! Ta hand om ditt eget matavfall — näråtervinn! Odla jord! Slut kretsloppet hemma hos dig och dina!

Det går.

Läs artikel>>

Matavfall åker kors och tvärs över landet

Foto: www.sr.se

Var lite shockad nyss att höra hur matrester skickas kryss och tvärs över landet för rensning. Japp. Det blir stopp i biogasanläggningar om det blir för mycket skräp i matavfallspåsarna. Därför ska skräphögen sorteras och rensas innan matavfallet åker in i maskineriet. Men det kostar ju pengar. Typ 16 millioner, och det kan man göra mycket annat med.

Men allt kan lösas, och istället för att bygga en sådan dyr anläggning skickar nu Kristianstads kommun all sin insamlat matavfall till Malmö. Där det rensas. Sedan skickas det tillbaka till Kristianstad för att bli biogas.

Klokt, vad? Och om inte det är nog med den vansinniga transporteringen, har någon tänkt på kvalitetet av råvaron? Det som händer med gammal mat är att det ruttnar. Det vet vi ju alla. Och förruttnelse är lika med koldioxid och metan. Ju längre det tar för maten att bli till biogas ju mer försvinner som växthusgaser upp i luften.

Men läs själv på sr.se (eller lyssna) och se vad du tycker.

Personligen tycker jag det är dags att inte bara pratar om närproducerad mat men också ta upp en diskussion om näråtervinning.

Gör din egen Bokashihink!

Är du sugen på att testa Bokashi men vet inte om det passar dig? Eller om det är värt att lägga ner pengar på dyrare kranhinkarna?

Då tycker vi att du ska testa vår Svenska Budgethink-lösning!

Grundprincipen är ju precis samma som med kranhinkarna. Men istället för att tappa av vätskan med en kran använder du kol eller tidningspapper att suga upp den med. Enkelt och effektivt. Men det här med vätskan är viktigt – blir det för blött i hinken kommer mikroberna att säga upp sig!

Det du behöver är ett par hinkar med tätslutande lock. Den blåa här funkar bra och liknande finns i de flesta svenska hem, märket är Nordiska Plast. Locket måste vara tätt, inte ett sådant som bara ligger löst på. Pizzerior har utmärkta majonnäshinkar de brukar slänga, det är bara att fråga!

Du behöver också bokashiströ eller bokashispray — det är ju bakterierna som gör jobbet. En påse kostar 90:- i webbshoppen och räcker i 2-4 månader.

Hur många hinkar behöver man? Tja, det beror förstås på… Börja med två och lägg till fler efter behov. I ett litet hushåll producerar man runt 10 liter matrester i veckan. Sedan trycker man ihop innehållet i hinken efter hand, så det får plats lite mer än man tror. Eftersom hinkarna behöver stå och jäsa i två veckor efter fyllning kommer du att behöva minst två hinkar. Bokashiströ hälls över matavfallet

Du kan ladda ner en bruksanvisning nedan, men i princip går det till så här:

1. Bottna med ett lager kol, 1-2 cm eller riv en dagstidning i två och lägg i botten av hinken. Minst 1 cm tjock.

2. Strö på 1-2 msk bokashiströ eller 1-2 duschar med bokasiströ.

3. Töm dagens matrestar, oftast runt 1 liter. Strö på 1-2 matsked Bokashiströ per liter.

4. Fyll på varje dag med mat och strö/spray, och lägg gärna i servetter, hushållspapper — de hjälper till att suga upp vätskan.

5. Tryck ner för att komprimera med jämna mellanrum. Och lägg på en tidning på toppen när hinken är full.

6. Ställ åt sidan i inomhusvärmen i två veckor, mikroberna förökar sig och spjälkar upp maten.

7. Klart!
Innehållet ser ut precis som det gjorde när du la i det. Nu är det dags för det roliga – att gräva ner det i landet eller göra jord på något sätt. Det finns många alternativ, sök på ”jordfabrik” här i bloggen, och välj alternativ som passar just dig!

Ett par saker till.

Du kan, om du vill, använda en biopåse i hinken. Det behövs inte men ibland kan det känns bra att ha en påse att knyta. Biopåsar finns lite här och där att köpa, men de vi använder finns i webbshoppen. De tar ganska lång tid att bryta ner i komposten/jorden men å andra sidan behöver vi inte ha så bråttom jämt. Gör som du vill.

Skölj ur hinken med vatten när du har tömt den, det tar bara ett par sekunder under slangen.

En kreativ lösning om man bor i lägenhet utan odlingsmöjligheter är att samarbeta med en vän/kollega/någon som vill ha din bokashi att använda i trädgården. Lämna över den fyllda hinken och ta en fräsch (nytvättad!) hink hem med dig! De flesta som håller på med odling kan inte producera bokashi nog själva och blir jätteglada att få mer.

Och. Om du råkar få en hink som blir för blöt det är lika bra att veta att det kommer lukta illa. För många gurkor och för lite papper så blir det snabbt blött. Ge inte upp utan använd mer kol eller papper nästa gång! Den luktande hinken kan du gräva ner i ett hörn i trädgården. Det blir också jord, det tar bara längre tid.

Det är kanske bra att veta att det är inte bråttom att göra jord av din hink. Efter den har fått sin två veckors vilotid inomhus kan du förvara den ute så länge du vill. Spelar ingen roll om den fryser. Tänk bara på att ha gott om uppsugande material i hinken om den ska stå länge eftersom maten fortsätta att sjunka ihop.

Vill du komma åt vätskan kan du göra en dubbel hink – ta två hinkar och borra hål i den övre och stoppa den i den andra, se till bara att de är täta . Bokashivätskan samlas i den nedre – töm den regelbundet och använd i trädgården!

Annars är det mesta som det är för bokashi i övrigt. Det finns en massa information på bloggen här, på den engelska bloggen intill och på bokashi.se. Eller hör av dig om du funderar över något!

Bruksanvisningen kan laddas ner här >>

City Gross matavfall blir fordonsbränsle

Foto: Fredrik Johansson

Vi konsumenter vill inte köpa svartbruna bananer. Inte heller gammalt bröd, taskig korv eller ost som har sett sina bättre dagar. Vi förväntar oss att livsmedelbutiker alltid har ett fullständigt sortiment av tipptopp matvaror för oss att välja.

Så är det bara. Men klart får vi betalar för det.

Hur som helst blir det mycket över. Även mat som är fullt ätbar slängs för att inte nagga på känslan att vi shoppar i mathimlen. Det går tydligen inte att ge bort överflödet (skapar andra problem), inte heller realisera ut det eller något annat förnuftigt.

Kvar finns bara att slänga allt. ”Energiåtervinning” har varit vanligt fram till nu. Men matavfall är dåligt bränsle, för fuktigt och inte riktigt vad de vill ha att mata sina fabriker med. Biogas är nästa alternativ och ett stort pilotprojekt pågår nu med City Gross. Faller det ut väl och det sprids till andra butikskedjor kan vi i förvänta oss att köra bilar och andra fordon på biogas gjort av gammal mat. Vilket är häftigt och känns väldigt korrekt miljömässigt.

Kanske.

Men jag tror inte riktigt på det. Inte för att det är dumt att producera biogas (det behöver vi väl?). Men för att mat = jord, och gammal mat måste i framtiden blir till ny jord. Det finns bara ett ställe där matavfall hör hemma och det är i jorden. Det är framtidens kapital och vi ska inte köra våra bilar på matjord av samma skäl som vi inte ska köra dem på olja. Matjord är en dyrbar resurs som ska inte slösas bort. Framtida generationer behöver den!

Visst slösar vi nu när vi vrakar och väljer, slängar och bränner. Men måste vi fortsätta att hitta på nya varianter av slöseri att möta framtiden med?

Men, lite mer nu om CityGross projektet, som verkar väldigt bra gjort och lovande på sitt sätt. Och oerhört mycket bättre är det att göra biogas av matrester än att skicka bort dem till förbränning!!

I dag slängs maten som restavfall och går till förbränning. NSR, det kommunägda bolaget som driver återvinningsanläggningen på Filborna, har länge sett detta system som ett stort resursslöseri.

Matavfall är ett dåligt bränsle eftersom det är så fuktigt. Den kasserade maten passar bättre i biogasproduktionen. Problemet har varit hur man ska få ut maten ur förpackningarna på ett rationellt sätt.

Nu är den nöten knäckt och NSR och City Gross på Ättekulla  utvecklar tillsammans ett prototypsystem för matåtervinning.

Butikschefen Mikael Lindahl förklarar varför han gick igång på alla cylindrar:

— Vi vill ligga i framkant, särskilt när det gäller miljön.

Hans affär genererar årligen runt 200 ton wellpappsavfall och cirka 50 ton andra sopor. Uppemot 80 procent av de övriga soporna, alltså cirka 40 ton, utgörs av förpackat matavfall som nu kan gå till pressning på Filborna.

Palltömmaren vänder upp och ned på pallen med livsmedel. Maten trillar ner på ett transportband som matar en tratt. I botten på tratten pressar en kolv förpackningarna mot en giljotinlucka. Alla förpackningar utom glas kan matas in.

Vätskan, och matbitar som är upp till 10 millimeter stora, går till biogasanläggningen i grannbyggnaden. Kvar blir en lång ”korv” där NSR förhoppningsvis kan gallra ur förpackningarna och skicka dem till återvinning. Av en pall på 560 kilo blir resten 30–40 kilo.

Läs artikeln här!

Grön soptipp

En ny Vi i Villa damp ner idag. Med alla de vanliga färgglada tipsen om hur man skulle kunna göra det trendigare hemma.MEN denna gång också med en mycket bra krönika om kompostering — ”Grön soptipp”.

Johan Tell, som skriver om miljö, föreläser om miljö, verkar för miljö i allmänhet skriver nu i Vi i Villa om kompostering. Han knyter ihop säcken: varför ska vi frakta bort fina råvaror från våra trädgårdar för att någon annan ska ta hand om dem? När de skulle kunna bli till ny jord hemma. Som han säger:

Rödbetor blir jord som blir till nya rödbetor. Liv blir mull, mull blir liv.

Aha! Säger vi. Såklart! Så kommer smällen…

Är traditionell kompostering det absolut bästa för miljön?

Tyvärr inte.

Orsaken heter metan, den gas som bildas när organiskt material bryts ner i syrefattiga miljöer. Metan kallas även sumpgas och kan driva min bil framåt.

I en kompost bildas således gaser som läcker ut och stiger till väders. Istället för att driva en bil spär denna läckande metan på den globala uppvärmningen eftersom den är en växthusgas, dessutom 21 gånger kraftigare än koldioxid.

Vad ska vi nu göra? Använd allt det här metanet till biogas, menar Johan Tell. Och biogas behövs, det som finns räcker inte till. Man skulle kunna göra det med hjälp av avfallskvarnar — matrester körs till en soppa som tas om hand på reningsverket förklarar han. Av allt detta blir biogas. Men matjord blir det inte.

Och det är just det här med matjord vi tycker är allra viktigaste: att rödbetor blir jord som blir till nya rödbetor.

Självklart så kan Bokashi kompostering vara en del av lösningen. Det kom japanerna på för 30 år sedan och det fungerar hur bra som helst för dem. Visst låter det low-tech i våra öron, men det finns knappast något som är lika avancerat som de mikroskopiska bakterier som i 4 miljarder år skapat jorden åt oss. De kan lika gärna få fortsätta så behåller vi jorden lite längre till som vårt hem.

Matjord vill vi ha. Och med hjälp av de goda bakterierna skulle vi kunna få hur många nya rödbetor som helst.

Här och nu!

Läs Johans artikel här!

Vem äger soporna — egentligen?

Foto: www.skovde.se

Jag har länge undrat hur det hela kunde ha gått så långt. Att kommunerna liksom ”äger” våra sopor. Ta hand om det själv? Nej, det får man definitivt inte göra känns det som.

Men det börjar ljusna. Kanske. Miljödepartementet har nu föreslagit att restauranger skulle kunna hitta egna lösningar när det gäller sophanteringen. Lösningar som mer miljövänliga och kostnadseffektiva för restaurangarna själva. Och dessutom bra för miljön kan vi hoppas.

En sådan ”frihet” krånglar nog till det för kommunerna som få svårt att räkna på hur mycket matavfall de kommer att ”äga”. Matavfall börjar blir värdefullt nu för tiden — alla vill ha så mycket som möjligt till sina biogasfabriker. Matas jättarna inte jämt och ständigt så faller hela investeringen!

Men förhoppningsvis (om förslaget går igenom alltså) blir det ett startskott för en ny era. En era där man kan vara entreprenör i allt som har med ens egen rörelse att göra. Även hur man slänger det som inte blir uppätet och hur man kan göra det som är bäst för miljön.

Tänk om man nu kunde göra små lokala ”jordfabriker” baserat på matavfall som slängs av restaurangerna i närområdet. Skapa lokala kretslopp på riktigt, kretslopp där allt som en gång var jord (läs: matavfall!) återigen blir jord. Utan att fraktas kors och tvärs över landet. Utan att den dyrbara kolen går förlorad och utan växthusgaser. Biogas i all ära men vi behöver den goda jorden minst lika mycket. Framtiden hänger på det!

Tänk om vi kunde börja hjälpas åt på rätt sätt! Vi behöver inte vänta på kommunala lösningar. Den goda entreprenörskapet skulle också kunna räcka till våra sophantering.

Alla vinner vi på att ta hand om vår odlingsjord. Vi måste lära våra barn att odling är det naturligaste som finns, att det är ett kretslopp där kol, mineraler och vitaminer går tillbaks till jorden och blir ny mat istället för ut i luften där det bara skapar problem.

Och restaurangerna själva? De kommer nog inte klaga så högt. Att återvinna matavfall lokalt så det blir till jord skulle kunna avlasta företagets kostnader lika mycket som det avlastar miljön.

Källa: recyclingnet.se

Vart tar överbliven mat vägen?

Foto: www.sr.se

Dagens radiotips i DN:

Ska försöka leta upp länken på webben, lite för sent att lyssna till den nu. Men under tiden så är det ju jättebra att veta att folk börja att snoka i detta. Fy, vad mycket som slängas…

Svenska matbutiker slänger tonvis med ätlig mat för ofantliga belopp per år. Mycket blir till fjärrvärme, men hälften av energin går till spillo jämfört med om någon ätit upp den. Stadsmissionen vill ha maten, men handeln vågar inte ge bort den.

”Vetenskapsradion klotet”, P1 13:20 på den 23 september. Här är den!

För övrigt är jag inte alls övertygad att vi ska göra energi av matavfall. Visst är det bättre än ingenting, men matrester=jord och vi skulle aldrig komma på idéen att göra energi av jord. Tror inte vi har tänkte färdig på det här än.