Kategoriarkiv: Bokashi i köket

Apelsinskal – i bokashihinken eller inte?

Det här är en av våra vanligaste frågor!

Egentligen borde de besprutad frukt såklart inte finnas alls i butikerna. Men det gör de, och vi köper hem dem trots att vi egentligen inte vill. Än så länge kan man inte heller förvänta sig att det alltid finns eko-apelsiner på hyllan. Ekobananer hittar man oftast men clementiner, citron och en och en annan apelsinpåse får man blunda för när man lägger i korgen. Tyvärr.

Annars kan man avstå. Valet är ju fritt.

Men en vacker dag står man där i köket med en hög apelsinskal i handen. Vad ska man göra? Slänga i Bokashihinken eller i soporna?

Det finns inget rätt eller fel egentligen. Man får helt enkelt ta ställning själv – gör det DU tycker är bäst, då blir det rätt.

Tre varianter:

Släng i soporna
Vill man vara absolut helt säker på bekämpningsmedel och andra gifter inte hamnar i grönsaksodlingen till våren så är det här ett alternativ. Bor man i stan kan man skicka dem till biogas-insamlingen.

Gör en citrus-bokashihink
Äter du mycket apelsiner (eller gör juice) är det kanske värt att starta en egen Bokashihink till just citrusskal. Jag har inte testat detta själv men antar att det skulle gå bra. Det är nog värt att hacka skalen lite extra och platta till ordentligt i hinken för att hjälpa processen. Man skulle kunna kombinera med kaffesump eller något annat man har gott om.

En sådan hink vill man nog inte ha i grönsakslandet men skulle vara perfekt till en framtidsrabatt, häck eller något. Gifterna kommer att neutraliseras i jorden över tid.

Släng i bokashihinken
Det gör både jag och Malin hemma och säkert de flesta. Inte bara för att det är enkelt när man väl håller på med Bokashi, men för att det är med all sannolikhet helt ok.

Gift i landet vill  inte jag ha mer än någon annan. Men med allt jag har lärt mig om EM-mikroberna i Bokashi-processen är att de tar hand om och oskadliggör en mängd kemikalier. I andra delar av världen används EM i restaurering av radioaktiv mark i Fukushima i Japan, i omvandling av kemikaliebaserade jordbruk till ekologiska, och i rengöring av förorenade vattendrag runt omkring i världen. Att ta hand om gift är inget konstigt för bokashibakterier. Det är det de gör. Och mina odlingslådor har nu så gott om ”goda bakterier” att jag tror de bearbetar det mesta rätt fort.

Därför är jag inte ett dugg orolig över de ”fula” apelsinskal som hamnar i Bokashihinken då och då. Funkar det att odla i EM-jord i Fukushima, funkar det nog även för mig där hemma i mina odlingslådor. Med eller utan apelsinskal i hinken.

Vill du läsa mer har jag samlat några länkar här nere. De är tyvärr bara på engelska (om inte du kan japanska), det är mycket intressant att kolla lite vad som är möjligt med EM. Mycket mer än man tror!

/Jenny

Foto: Uncannyterrain.com

Här kan du läsa mer:

As you are aware, EM activities have been extremely effective not only in dealing with issues arising from the earthquake, such as environmental sanitation, salt damage, and health care, but has also proven effective in dealing with previously intractable issues such as removing and cleaning up radioactive materials, internal radiation exposure, and dealing with radiation exposure of farm animals.

Hjälp! Min Bokashi luktar….

Ta det lugnt….det går att lösa!

Om din Bokashihink luktar mer än du vill att det ska finns det oftast en enkel orsak. Det är för blöt i hinken!

Ser du kondens på insidan av locket? Då är det för blött i hinken helt enkel. Och det är fukten som luktar.

Lösningen är att bli av med fukten. Inte ett dugg svårt, lägg i något absorberande överst i hinken så försvinner fukten och därefter lukten. En tidning är enkel och bra men mycket annat fungerar också: en näve träpellets, en äggkartong, några servetter eller lite torr hushållspapper.

Även om man har en kranhink så är det inte säkert att all fukt rinner ner till kranen och kan tappas av. En del av fukten brukar även åka uppåt och hamna på insidan av locket som kondens. Om du lägger en tidning i hinken ett par dagar blir den nog rätt fuktig efter ett par dagar. Då kan du helt enkelt plocka bort tidningen och fortsätter som förr. Annars kan du låta tidningen stanna kvar men du fortsätter fylla på med matavfall under den. Eller ersätter den med en ny, torr tidning.

Självklart kan du fylla på över tidningen också, det är bara att om man är ut efter vätskan från kranen är det bättre att ha tidningen överst. En annan bra grej med tidningen är att det gör det lite enklare att pressa ner innehållet av din hink, breda ut handflaten på tidningen bara och tryck ner. Har du kranen öppet samtidigt kan du nog pressa ut en hel del vätska samtidigt. Bokashi vill helst vara kompakt så det är ingen nackdel för processen och du får mer plats i hinken på köpet.

Foto: http://slangintematen.se

Jag skulle vilja säga att en tidningen löser nästan alla luktproblem i en Bokashihink. Men ibland kan det vara något annat. Har du lagt i något ”tungt”, typ en massa räkskal, fiskrens, mögelost eller köttrester kan det vara kämpigare för hinken att ta hand om allt. Viktigast är att det du lägger i är inte för blöt — sliskiga räkskal är jobbiga, mycket bättre om du kan låta dem torka upp lite först.

Det kan vara värt att vara lite mer noga med Bokashiströ när man lägga i något proteinrikt eller ”jobbigt”, se till att ströet hamna på själva köttbiten eller vad det nu är så mikroberna kan komma igång så fort som möjligt. Det är inte heller så dumt att strö på lite extra kli om du har något tufft i hinken.

En vanlig mistag man gör om man har en hink som luktar är att strö på mer Bokashiströ. Det kommer nog inte hjälper så mycket. Ta hand om fukten istället! Extra Bokashitströ behövs bara när man har lagt in något tungt, och då ska det hamna precis på den tuffa matbiten.

En annan orsak till en hink som luktar kan vara att man har inte tappat av vätskan. Se till att dränera hinken ordentligt ett par gånger i veckan! Ett bra tips är att lyfta upp hinken på diskbänken och lutar den mot dig och över diskhon. Då får du plats att tappa av vätskan i en petflaska eller glasburk (eller vad du nu vill använda) och om det händer något så läcker vätskan direkt ner i diskhon. Hellre det än på golvet! För att få ut ett sista skvätt kan man även press ner på locket när kranen är öppet, då tvingas vätskan ut.

Vad mer kan det vara när det gäller lukt?

Ibland kan det vara att hinken står för kallt. 15 plus grader är en minimikrav för att processen ska fungera, ju varmare den står ju snabbare går processen. Allra helst 20+. Mikroberna förökar sig snabbare i värmen, så är det bara. Problemet om hinken står för kallt är att det blir en risk att matresterna hinner börja ruttna innan våra ”goda bakterier” kan ta hand om dem. Går det tillräckligt snabbt för ”våra” bakterier så blir det en frisk process i hinken.

Nu låter det krångligt med Bokashi och det är inte meningen. Men det är ett misstag som de flesta av oss har gjort i början, att hinken blir för blöt, och då är det lika bra att förklara varför. Så fort man har kommit över det blir det busenkelt att göra hink efter hink som visserligen luktar lite småsurt men inte illa.

MEN! Om man slarvar, och det gör vi alla ibland, så är det inte så farligt ändå. Räknar med att det kommer lukta när man tömma den blöta hinken men annars blir det precis lika bra när den väl kommer ner i jorden som den perfekta hinken som man hade tänkt sig göra.

Ända undantag är om det blir så himla blöt i hinken att alltihop ruttnar. Det är svårt att få till ett sådant elände men blir hinken fullt med grönt/blått/svart mögel då har du misslyckats. Gräv ner alltihop lite avsides och glöm det.

Dåremot om du har en hink fullt med fluffig vit mögel har du lyckats! Var glad — det är ett tecken att processen är verkligen mogen och mikroberna har gjort sitt. Har du en sådan kraftig hink kan det även vara så att du får lite vit mögel på jordytan sedan, inget som helst fara. Levande jord ska man vara glad för!

Nu kan jag verkligen inte tänka på något mer när det gäller lukt och fukt i Bokashihinkar men kommer ni på några frågor är det bara att säga till.

Lycka till!

Jenny

 

Hur man gör eget Bokashiströ

Många har frågat och vi har inget emot att dela med oss hur man gör eget Bokashiströ.

Bokashiströ är inte svårt att göra egentligen, tar lite tid som allt annat här i livet men om man har användning för större kvantiteter så är det absolut värt att testa. Kanske något man kan göra tillsammans med vänner eller odlingsgrannar? Framtida julklappar??!!

Har man hållit på med Bokashi ett tag så vet man hur ströet ska se ut och hur hela processen fungerar. Det gör det lättare att köra igång själv och göra eget strö. Som nybörjare är det värt det att köpa färdigt Bokashiströ i början tills man vet lite mer hur det ska fungera. Ungefär som när man börjar baka surdegsbröd, det är ju enklare om man har redan hållit på med vanligt bröd ett tag.

Detta behöver du:
Det man behöver är vetekli, vatten, EM-1 och melass. Och tid – även detta är en jäsningsprocess och tar 4-6 veckor att bli klart.

Vetekli: Ska vara grovt och helst ekologiskt (men det är inte nödvändigt). Konsistensen i kruskakli är vad man är ut efter. Har du en kvarn i närheten kan du prata med dem, annars kan du höra på olika ekologiska affärer om de kan skaffa något. På Granngården kan man köpa vetekli som hästfoder och det har vi testat men vi tror inte riktigt på det. Orsaken är att det är en blandning av grovt och fint och det fina vetekliet ställer till problem, det är mjöligt och klumpar sig i processen och risken är att det lätt börjar mögla. Man kan sila bort det fina om man vill, problemet kvarstår men det blir kanske bra ändå om man är noga och inte har tänkt förvara Bokashiströet allt för länge. Testa kan man ju alltid göra.

Har du ett annat typ av kli kan du alltid testa det. Själv har vi testat med rågkli men tycker inte det blir som vi vill, men vet inte riktigt varför. Något jag har länge tänkt testa och inte fått till är sågspån/pellets, det blir troligen bra men man får nog testa sig fram lite grann.

Vatten: Ska vara bra kvalitet, men det är det ju nästan jämt i Sverige. Bor du på landet och har ”riktigt” vatten från egen brunn så är det en plus, har du klorinerat vatten kan du låta det stå en dag innan. Det ska användas ljummet i receptet, ha gärna tillgång till en termometer eftersom det är viktigt att temperaturen inte överstiger 40 grader (helst inte 35). Men lite värme behövs för att köra igång mikroberna.

EM-1: Detta är koncentratet som innehåller alla mikroberna som behövs för att göra Bokashiströ. Köps av oss (på bokashi.se) i 1-liters eller 250 ml flaskor. En mindre flaska räcker långt om man ska göra Bokashiströ. Ska man även använda EM i trädgården är det kanske bättre att köpa en 1-liters flaska. Hållbarhet är ett år, men det ska helst användas så fort som möjligt. Inom 3 månader om man är noga men vi tycker det räcker om man använder det inom 6 månader från öppningsdatum. Förvaras svalt (får inte frysa) och lufttät.

Rörsockermelass: Sockret i melassen tillför mat till mikroberna, det är nödvändigt för jäsningsprocessen och för att de ska ha något att överleva på under tiden i ströpåsen. Även om du har melass hemma tycker vi det är värt att använda just denna, inte för att vi vill hålla på att sälja melass utan att vi har testat lite olika och av någon anledning fungerar just den här bäst.

Förvaringskärl: Du behöver ett lufttätt kärl med lock, en hink, tunna eller liknande för att jäsa Bokashiströet i. Inte för stor, det ska vara så lite luft som möjligt i tunnan när den är full.


Så här gör man:
10 liter vetekli
1 liter ljummet vatten (ca 20-30 grader)
0,3 dl EM-1
0,3 dl melass

 

Blanda alltihop ordentligt. Konsistensen ska vara fuktigt men inte blöt. Kli varierar i fuktighet från olika kvarnar så man får testa sig fram lite här, tillsätt mer vatten om det känns torrt men kanske inte första gången du gör detta.

Lägg allt i tunnan/lådan där det ska jäsas, hårt packat. Stäng locket ordentligt. Låt stå i minst 4 veckor, spelar ingen roll om det är längre. Minst 15 grader, helst närmare 20 men man får ta vad man har för värme. Är det på den kalla sidan kan du ställa tunnan nära ett element (och rotera ibland), ställ upp den på en lastpall (istället för ett kallt golv) och så vidare. Kolla då och då att processen är på gång och för att lätta trycket i behållaren. Det kommer lukta rätt skarpt och syrligt! Processen är klart när pH:t är nere vid 3,5-4, om man vill kan man testa med lackmu papper i en lösning. Men har det luktat skarpt i 4-6 veckor så kan man vara säker på att är det klart.

Färgen på nyjäst Bokashiströ är rätt ljus. Ströet blir mörkare och mörkare under tiden, och luktar syrligare. Med bra förvaring ska det hålla sig ett år, troligen längre än så. Packa i mindre lådor, påsar eller liknande, så luftfritt som möjligt, för förvaring.

Klumpar. Det vi har lärt oss är att man får se upp för småklumpar! Särskilt de som är lite hårda (orsakas av mjöl i kliet). Vi silar allt strö innan vi packar det och har du tänkt förvara ditt strö ett tag kan det vara värt att också göra det. Annars är det risk att de fuktiga klumparna börjar mögla, vitt i början men sedan vad som helst, och det är inte roligt.

Att torka Bokashiströ: Det gör man i många andra länder, det blir då mycket enklare med förvaring och hållbarheten är längre. Gör man Bokashiströ själv i mindre skala kan man testa att torka hemma i köket, se bara till att det blir ordenligt torrt innan man packa iväg det. Annars är risken att ströet kommer in i en ny jäsningsfas och då tar det slut på sig själv (blir grått och dammigt).

Hos oss kommer vi inte börja med torkning, det är för dyrt och energiintensivt här i Sverige, det är ju en annan kalkyl om man bor på Hawaii.

Har du alldeles för mycket Bokashiströ kan du med fördel sprida ut det i trädgården. Speciellt i perennrabatter eller under buskar där du har kanske inte kunnat gräva ner Bokashi från köket. Kombinerar du med något organiskt (täckbark, gödsel, gräsklipp, kaffesump) får ströet något att jobba med och ett process kommer igång på plats.

Och har du lust vore det kanske roligt att dela med sig lite strö till grannar och kollegor. Ett enkelt sätt att köra igång fler i köket därhemma.

Lycka till!

Hoppas detta hjälper till att förklara hur man gör. Har jag missat något skriv bara en kommentar där nere så kan vi ta upp det. Men som allt annat med Bokashi och EM – testa gärna och dela med dig! Man har inget att förlora och kanske man kan även upptäcka nya sätt som kan hjälpa oss alla.

/Jenny

Nytt kök! Men hur gör man med Bokashihinken?

Många har frågat oss under åren hur man ska få plats med en Bokashihink under diskbänken — när det redan finns så mycket där! Och visst är det så för oss alla, fullt upp med allt möjligt under bänken och sedan ska man stoppa i ännu en hink….

Det finns nog lika många svar som det finns kök. Det beror helt och hållit på hur man själv vill ha det. En hel del få plats med hinken under diskbänken, andra har det stående på golvet någonstans, andra har den i tvättstugan eller grovkök. Själv har vi haft våra hinkar på golvet bredvid hundskålarna i alla år, det har funkat bra för oss.

Men då hade vi en gammal och krånglig kök med ett skåp under diskbänken som var fullt med en massa rör och en inte-så-himla-optimal återvinningssystem.

Och nu har vi ett nytt kök efter en månads slit över jul och nyttår, fräscht och modernt och — äntligen! — med ett riktigt återvinningssystem under diskbänken. Plast till vänster, pappersskräp därfram i mitten och metall därbak i mitten. Till höger — ett Bokashitest i en helt vanlig ”Rationell” hink.

 

Inte för att vi har något emot våra ”vanliga” Bokashihinkar men storleksmässigt passar de inte in i detta system och då blev vi nyfikna. Går det att göra Bokashi i Ikeas återvinningshinkar?

Vi har testat något liknande för några år sedan och det blev inte bra. Men nu tror vi att det funkar faktiskt.

Locket på dessa lådor (”Rationell”) sitter hyfsat tät på hinken. Använder man en biopåse i hinken får man lite extra tätning under locket, tillräckligt mycket om man fyller hinken ganska snabbt, en vecka eller så. Man kör precis som man gör med gröna hinkar för övrigt — papperskräp, bokashiströ och avrunnen matavfall lager för lager.

Vi har inte hunnit testa i mer än några veckor nu men vi tycker det är tillräckligt bra att rekommendera andra att testa. Hemligheten, som alltid, är att hålla det någorlunda torrt i hinken. Vi råkar ha en hink med papperskräp vid sidan om Bokashihinken, där hittar man oftast någon servett, hushållspapper eller äggkartong som är bra att ha i Bokashihinken när man har fyllt på med matavfall.

Jag vet att vi säger jämt man ska inte öppna och stänga locket på sin Bokashihink i onödan, och har man det här som lösning så blir det en hel del öppning och stängning under dagen. Men det känns som det funkar ändå, se till bara att locket sitter som det ska och se till att påsen fylls ganska snabbt. Om det tar dig längre än en vecka att fylla påsen så är risken nog att processen kommer av sig.

Kommer ihåg att det nu är vinter när vi testar detta, hur det är mitt på sommaren vet vi inte än men det är ju bara att testa.

En annan ändring med detta blev att vi inte har någon insamlingsburk på diskbänken längre. All matavfall går direkt ner i hinken. MEN vi låter den rinner av så gott det går innan, det är alltid enklare att bli av med vätska i diskhon än i själva hinken!

En sak som krånglar till för oss är att vi oftast dricker kaffe från presskannor (prezzo), en gammal vana för mig som jag håller fast vid :-). Kaffesumpen häller vi över i en nylonfilter så den kan rinna av innan vi lägger den i hinken. Samma filter kan man använda till annat småskräp, tepåsar och sådant. Har man mer kan man använda en vanlig sil eller skaffa något annat som fungerar bra vid diskbänken.

Biopåsarna lyfter jag bara ut när de är fyllda. Knyt ihop och förvarar någorlunda varmt ett par veckor så mikroberna kan få göra sitt jobb. Det kan vara lite blöt i botten av påsen om man inte har lagt i tillräckligt mycket papper längst ner, är man sugen kan man klippa ett lite hål (tejpa över sedan) och ta vara på vätskan till blomvattning annars är det bara att vara lite försiktigt när man bära den bort. Själv har jag kommit fram till att det är lika bra att ta med hela hinken ut till förvaringsstället (hos oss, i glasverandan) och lyfter över påsen till en balja med några tidningar i för säkerhetsskal. Så märkvärdigt är det inte.

Hur vi kommer att göra i framtiden har vi inte bestämt oss, troligen en kombination av svarta hinkar (för vätskans skuld) och dessa biopåsar under diskbänken. Det är ju ingen rätt eller fel med allt det här, har man hållit på ett tag med Bokashi så känner man ganska väl hur processen fungerar och då kan man våga testa båda den ena och den andra. Blir det fel är det bara att gå tillbaka till det som var bra.

En rolig grej bara: Trött och nöjd efter all köksbygge kom Bertil till mig ett par veckor efter vi hade kört igång matlagning i köket.

— Hur var det nu igen, var har vi sopporna?

— Soporna? Ja, vad menar du då?

— Ja, om man vill slänga en sådan här grej som inte kan återvinnas?

Så brast vi i skratt. Just det, soporna. Det hade vi faktiskt glömt. Och inte saknat det heller i två veckor…

Men nu har vi en sådan liten tunn plastpåse man får till grönsaker och frukt och det räcker gott och väl till soporna. Otroligt egentligen att världen har ändrat sig så mycket att vi behöver, nästan, inte slänger sopor längre.

Fast det blev en HEL DEL skräp från själva bygget. Och det åkte vi till tippen med häromdagen. Något zero waste samhälle har vi nog inte än…

Funderar du på att testa något sådant här hemma hos dig skulle vi väldig gärna höra hur det går. Är det ett koncept vi ska sprida? Vad tycker du?

Ha det gott! Snart är det vår…

Jenny

Nyfiken på hur det blev i köket för övrigt? Vit och snygg och oerhört praktiskt. Vi är jättenöjda!

 

Biopåsar. Rätt praktiskt under vintern tycker vi.

  

Har länge tänkt skriva lite mer om biopåsar. Mest för att vi tycker de är rätt bekväma under vintern när man inte orkar hålla på så mycket med hinkar som ska sköljas ur jämt.

Det har krånglat lite med biopåsar för oss men nu är vi på rätt spår igen och vill gärna uppmuntra var och en att testa! Det som hände var att företaget SanSac som har producerat de gula påsarna vi tyckte var så bra helt plötsligt slutade tillverka dem och gick i ett samarbete med norska företaget BioBags. Inget fel med det men vi har varit lite skeptiska till den produkt BioBags har sålt på konsumentmarknaden (Clas Ohlsson mm.) och tjatat rätt mycket att man ska använda den gula. Men tydligen har BioBags förbättrat produkten, gjort om produktionslinjer och nu ska deras påsarna vara tjocka och bra.

Vi har nu testat i nästan tre månader och tycker själv att de nya håller måttet och har därför tagit in dem på bokashi.se Något alternativ finns ju inte. Flera andra testar också och hur bra de egentligen är kommer vi inte att veta förrän några månader har gått men vi tror inte det blir något problem. Bioplasten är tjock och bra och läcker inte. Bryter nog ner som de ska.

De nya BioBags påsarna finns i två storlekar, 25 l och 40 l. Men hur de har kommit fram till dessa storlekar förstår vi inte!! 40 liters påsar passar perfekt i en 10 liters hink, man behöver ju lite att knyta sedan. De mindre, 25 liters, funkar bra om man har en liten behållare fästat på köksdörren eller något sådant, tror egentligen inte de är så nyttiga annars.

I butiken har vi alltså 40 liters varianten. 25 påsar per rulle. Förut var det 50 st per rulle så vi skickar 2 rullar istället, ska göra om sidan snart så det blir möjligt att beställa en 25 rulle om gången. De mindre rullarna, 25 liter, finns på Clas Ohlsson och liknande affärer men inte de som vi vill ha, 40 liters påsarna. Vi har pratat med SanSac om detta och hoppas de kommer distribuera 40 liters påsarna i affärerna sedan men det dröjer nog ett bra tag. Än så länge får man köpa av oss, eller om man har företag kan man köpa direkt.

Vi får inte särskilt bra inköpspriser så vi säljer påsarna mest för att vi tycker de är en viktig pusselbit inför framtiden. Och ju mer vi lär oss ju bättre.

NU, till det roligare, hur kan de används?
Kör man med gröna hinkar (alltså vanliga hinkar med lufttätt lock) kan man stoppa i en biopåse och fortsätta precis som förr. Papper/pellets, matavfall och bokashiströ. Ska påsen förvaras länge bör man se till att bli torrare än vanligt eftersom matresterna blir ju blötare över tid. Knyt påsen när den är full och förvara någonstans.

Man kan använda samma hink jämt om man vill eftersom efterjäsningen pågår i själva påsen. Knyt bara påsen ordentligt (eller sätt på en påsklämma) och förvara varmt de första två veckorna. I en plastback, sopsäck eller i själva hinken, spelar ingen roll. Sedan är det fritt fram att förvara som man vill — kallt, varmt, i en säck, en låda eller lägg direkt i varmkomposten.

Hur man gör med förvaring beror egentligen på vad man vill göra sedan i trädgården. Har du stora rabatter eller ett land att förbereda till våren kan det vara klokt att bunkra så många påsar som möjligt. När tiden är inne gräver du bara en lång grop eller liknande och stoppa ner påsarna. Perfekt till häckplantering!! För att snabba på nedbrytningsprocessen i marken kan man hacka sönder påsarna innan man täcker över med jord.

Grejen med biopåsar, tycker vi, är att det öppnar möjligheter att tänka nytt. Och sedan är det klart mycket bekvämare. Man går miste om den fina vätskan man får från kranhinkar men mitt på vintern behöver man kanske inte så mycket växtnäring ändå. Har man kranhinkar kan man överföra innehållet av hinken till en biopåse för förvaring. Lägg bara till lite tidningspapper/träpellets eller något i påsen för att det inte ska bli för blött under vinternsgång.

Biopåsar är perfekt på jobbet, i skolkök, på dagis, på caféet och andra ställen där man har en hel del matavfall och oftast lite bråttom. Jag brukar säga att de passar överallt där det inte finns en mamma men det uppskattas inte jämt här hemma!  Nej, men allvarligt, det är ju praktiskt i en sådan miljö att slippa skölja ur hinkar och att inte ha så många hinkar att ta hand om.

Biopåsarna som är färdiga kan man lägga i en tjock och kraftig sopsäck i källaren eller liknade tills ”någon” hämtar de hem till sig. Perfekt om någon på jobbet har odlingsintresse eftersom de flesta kontor, dagis och sådant inte kan odla upp allt de producerar. Det blir inte så jobbigt som man tror egentligen, även om man fyller 1-2 påsar om dagen. 5-10 påsar rymmer man i en säck och då kan man hämtar hem den färdiga säcken varje fredag eller något.

I ett kontorshus här i stan där vi har testat det här i ett par år nu (utan större problem), gör vi precis så. Sopsäckarna ryms i vanliga sopkärl på hjul så allt se lite ordnat ut, hur man gör med det är mest en smaksak. Viktigast av allt är att det är någon som bryr sig i köket och ser till att biopåsarna knyts och läggs ner i källaren och sedan att det finns någon som tar hand om den färdiga Bokashin.

Vi har testat med biopåsar på några förskolor och kommit fram till att det är rätt väg att gå. På sommaren odlar de upp påsarna direkt (till barnens glädje!), på vintern har vi kommit fram till att enklast är att ha en stor varmkompost att bara ”dumpa” dom i. Det blir ju jord det med och går snabbare och bättre med Bokashi än utan. Förskolepersonal har oftast inte tid eller kunskap att ta hand om en traditionell kompost men i kombination med Bokashi kan de lätt lyckas med en varmkompost under vintern ändå. Det liksom tar hand om sig själv.

Nu var det mycket här och ändå finns det mer att säga men det tar vi sedan. Det som är viktigt att fundera lite grann runt hur vi kan knäcka koden inför framtiden och tar hand om matavfall på ett bra sätt som är inte bara bekväm men även helt rätt för miljön.

/Jenny

 

Pellets — inte så dumt i Bokashihinken

Jag har länge funderat över pellets. Inte för att vi elda med dem hemma, vi använder ved för det mesta.

Utan för att använda i gröna hinkar istället för tidningspapper. De är ju ganska lätta att hantera, rätt lågt pris och enklare än tidningspapper att ta hand om i jorden.

Jag fick en säck med halmpellets av en hästtjej förra sommaren och har testat i gröna hinkarna. Måste säger jag är jättenöjd med resultatet. De tar upp mycket vätskan, går sönder till en gröt ganska lätt och det är enkelt att bara slänga på en näve när det behövs.

Så idag köpte jag en säck med träpellets för att jämföra. Granngården hade både halmpellets och träpellets. Träpellets (bild ovan) var från Stora Enso, kostade runt 50 kr för en 16 kilos säck. Hampellets kostade lite mer, 69 kr tror jag det var, säcken var ungefär samma storlek.

Hyggligt vetenskapligt testade vi uppsugningsförmågan på diskbänken hemma. Träpellets till vänster, halmpellets till höger. En halv liter av varje. Sedan hällde vi in en halv liter vatten i varje, sedan en halv liter vatten till.

Träpellets före:

 …och efter.

Efter några minuter började de mjukna upp och den första halvlitern var borta. När vi hade ätit lunch var den andra halvlitern borta och konsistensen var som tjock gröt. En halv liter till gick in och tog längre tid att absorbera men det gick.

Så det räcker för min del. Tycker det funkar helt ok, med ingen större skillnad mellan halm- och träpelletsen.

På plussidan: enkelt att göra, och skönt att slippa tidningspapper i jorden sedan. Sågspån bryts ner rätt fort i landet tillsammans med Bokashi. Kostar ganska lite egentligen.

På minussidan: Det är ju något som måste köpas och förvaras någonstans.

Men det är bra med alternativ. Och självklart kan man kombinera med tidningspapper/kartong och sådant precis som man vill. Bara att hitta en väg som passar just dig.

Biopåsar gör vintern lite enklare

Nu har vi testat biopåsar i Bokashihinkarna under några år, slutsatsen är att de är verkligen bra att ha. Enkla och praktiska. De fungerar bra i jorden. Och inte minst, de gör vintern betydligt lättare!

I början trodde vi alla biopåsar var lika. Så var det inte! De flesta är rätt tunna och är säkert bra om man ska bara bära ut lite grönsaksrester till utekomposten. Men det vi var ut efter var en biopåse som skulle kunna stå fullastad med alla möjliga matrester i kanske ett halvt år. Utan att spricka eller ruttna bort.

Biopåsar är gjort ut av majs på något sätt. (Och tyvärr vet vi inte om det är GMO majs eller inte.) De ser ut ungefär som vanliga plastpåsar men när de kommer ned i jorden bryts de ner som vilken annan organiskt material som helst.

Det innebär att man kan fylla biopåsen med Bokashi och sedan plantera hela påsen. Rätt som det är. Så himla mycket enklare tror jag inte det kan vara.

När påsen med Bokashin kommer ned i jorden blir det till jord precis som vanligt. Processen tar längre tid att komma igång eftersom påsen är lite i vägen men maskarna brukar hitta in rätt fort ändå. Vill man köra igång det hela lite snabbare är det bara att hacka upp påsen lite med en spade när man planterar den i jorden. Efter ett tag är matresterna borta men remsor av biopåsen brukar ligger kvar ett tag till. Men även de blir borta under jorden allt eftersom.

Så hur gör man? Så krångligt är det inte. Man gör precis som man brukar göra med en grön hink (en vanlig hink utan kran alltså).

— Sätt biopåsen i hinken precis som en vanlig soppåse. Bottnar med lite tidningspapper (eller trä- eller halmpellets eller liknande).

— Fyll på med matresterna och strö på Bokashiströ som vanligt. Locket ska sitter på så det blir lufttät, precis som vanligt.

— All mat kan vara med men eftersom biopåsar oftast förvaras ganska längre är det bra om innehållet är så torrt som möjligt. Gärna lite för torrt då matresterna brukar bli blötare allt eftersom. Om resterna kan få rinna av innan de går ner i hinken blir det enklare, inte minst kaffesump.

— Då är det bara att knyta ihop påsen och göra något med den! Den vanliga jäsningstiden (2 veckor) gäller fortfarande så se till att påsen ligger någonstans varmt (inomhus) de två första veckorna. Sedan kan du bunkra dem utomhus hur länge som helst i kylen, har du en gammal tunna eller låda att ha de i blir det snyggare. Ett stort plus är man behöver inte skölja ur hinken efter användning. Man behöver inte heller så många hinkar, det går att använda samma hink jämt om man kombinerar med biopåsar.

— Så, bara att lyfta över till förvaringsstället. Och planterar när det väl passar!

Det vi var ut efter i början var ett sätt att göra Bokashi enklare — både i köket och i trädgården. I köket är det klart smidigare att inte behöver skölja hinkarna, och dessutom att man inte behöver så många hinkar. Sedan är det ganska bekvämt ibland att slippa tänka på var man ska använda Bokashin — lägga man det bara på hög så finns det när man har ett trädgårdsprojekt på gång. Ett plus för många är att man slippa se på matresterna igen, vi är alla olika men det är ju trevligare att bara har med en anonym påse att göra. Och för många är det jobbigt/tråkigt att gräva. När det väl är dags kan man kanske får hjälp att ta hand om alla påserna på en och samma gång.

Det vi inte hade  räknat med från början var hur bra detta skulle bli som lösning på lite mer ”offentliga” ställen. Förskolor, kontor, fikarum och kaféer. Ställen där det inte finns någon ”mamma” (ehem…!) att ta hand om hinken, tömma, skölja, ja, du vet. Är det bara en påse att knyta ihop och lägga undan så är chanserna större att det blir gjort. Det är också klart trevligare för den som sedan tar hand om påserna, om det är en anställd med trädgård hemma, en granne som odlar, barnen på förskolan som ska odla lite.

Ett plus till är att man inte behöver en massa hinkar. Egentligen räcker det med en enda som man byter påsarna i jämt. På skolor och personalkök där hinkarna fylls rätt fort är det ett bra sätt att ta hand om lite större mängder med matavfall.

Hur som helst man gör så är det viktigast är det blir av. Kan vi göra det lite enklare för oss så är det visst värt det!

/Jenny

ps Biopåsarna vi använder komma från svenska företaget SanSac. De finns i många olika storlekar (och även tjocklekar) men vi använder den som passar bra i ”vanliga hinkar”. Hör av dig till dem direkt om du har företag och behöver lite större mängder, de säljer bara till företag. Annars finns dessa påsar att köpa på bokashi.se under Bokashi Tillbehör, länken finns här. Det finns även en produkt på marknaden som heter Biobags, ett norskt företag som har ett samarbeta med SanSac och de har många bra produkter. Men tyvärr är de biopåsar de har valt att sälja på konsumentmarknaden (Clas Olsson mm) inte tillräckligt bra som Bokashi förvaring. Tipsa gärna om du kommer över något annat som fungerar bra!

Aktiverad EM /bokashispray – så här gör man egen!

Har du hållit på med bokashi ett tag och blivit nyfiken på  de olika mikroorganismerna – EM – som ingår i ströt och sprayen?  Läs mer om hur  EM fungerar här.

I detta inlägg vill jag förklara hur man gör för att ”brygga” egen aktiverad EM – Bokashispray (i princip samma som EM-A och Microferm) som du kan använda hemma i trädgården. Det är inte ett dugg svårt! Det tar en vecka men det är inte mycket jobb med det.

Göra eget Bokashiströ
Man kan även göra egen Bokashiströ om man har EM-koncentratet hemma. Receptet finns här! Problemet kan vara att få tag i bra vetekli, det man köper från typ Granngården är alldeles för mjöligt, det måste vara grövre om man ska lyckas.

Men har du ändå gjort aktiverad EM hemma kan du gärna spraya direkt i Bokashihinken istället för att använda strö, då är doseringen 1 dusch outspädd lösning för varje liter matavfall. Det blir samma effekt eftersom mikroberna är ju likadana och det blir nog billigare i längden.

Aktiverad EM – Bokashispray
För det första behöver du ett par små flaskor – den ena med EM-1-koncentrat och den andra med melass. Melass kan man köpa själv i butiken om man vill, men det är faktiskt skillnad på olika typer av melass och vi tycker den vi har i butiken är bra (den är gjord av sockerrör istället för sockerbetor vilket annars är vanligt här i Sverige). EM-1-koncentratet är dock speciellt – det är ”moderkulturen” kan man säga, grunden till allt i EM-världen. Den heter EM-1® (eller bara ”EM”) och går inte att ersätta med något annat.

Dessa två produkter är precis de vi använder till att producera bokashiströ här på bokashi.se och är grunden till produkten som heter EM Microferm i vår webbutik.

EM-1 är grunden till allt
EM-1  använder man inte direkt någonstans, det ska jäsas på något sätt (till strö eller spray). Det fungerar bäst om man först ”aktiverar” det genom en enkel jäsningsprocess. Det gör det hela även mer kostnadseffektivt eftersom man får 20 gånger så mycket på köpet genom att göra en bryggning. Efter en veckas jäsning får man aktiverad EM. Detta är i princip samma produkt som EM Microferm, skillnaden är bara hållbarheten och priset.

Skillnaden mellan hemmagjord och köpt? Den aktiverade EM-lösningen som man brygger själv har en begränsad hållbarhet. Den ska användas inom en månad efter bryggning. EM Microferm i 2 liters bag-in-box förpackningar är producerade i en skyddad miljö och håller minst ett år, oftast mycket längre än så. Brygger du själv kan du till exempel göra en ny sats varje månad, 1 liter om gången. De små flaskorna i bilden räcker till 5 liter färdigbryggd aktiverad EM. 

Så här gör man: 
Steg 1.
Du behöver en flaska EM-1 (EM koncentrat) och en flaska A+ (melass). Finns att köpa på bokashi.se, priset för de båda är 155 kr. 250 ml i varje flaska. Sedan behöver du en 1,25 eller 1,5 liters PET flaska. Använd inte glas eftersom detta är en jäsningsprocess!

Steg 2.
Nu ska du brygga 1 liter aktiverad EM. Grundrecept är 0,5 dl EM-1 plus 0,5 dl melass plus 9 dl vatten. Alltså 1 liter totalt. Vattnet ska vara ljummet precis som när man bakar. (Men eftersom melassen är rätt seg kan man lösa upp den först i hett vatten och sedan blanda upp med kallt vatten innan man tillför EM-1. EM tål inte mer än 40 grader så var lite noga här.) Blanda i flaskan och korka till. Flaskan ska nu stå en vecka och jäsa till sig.

Steg 3.
Jäsning. En vecka i värmen. Jag brukar göra så här med en strumpa över flaskan och ställa den ovanför kylskåpet. Vi brukar har 21-24 grader där, men leta fram ett ställe du tycker är bra. Över 20 ska det vara, helst varmare (37 grader är ju helt perfekt men omöjligt att hitta hemma). Kolla lite då och då, känns flaskan hård är det dags att lätta på trycket!
OBS! Flaskan ska inte stå i direkt solljus.

Steg 4.
Efter en vecka ska brygden vara klar. Eller ”aktiverad” som man säger. Det brukar finnas en massa små jästprickar i vätskan, det är precis som det ska vara. Häll över i mindre flaskor (typ halvliters PET-flaskor) för förvaring. Som allt annat med EM och Bokashi är det så lite luft som möjligt som gäller.

 

Steg 5.
Sedan är det bara att använda! Förvara flaskan i ett skåp, mörkt och svalt alltså) och späd ut 1:20 till städning, och 1:100 till annan användning. Outspädd i Bokashihinken och till svåra/illaluktande fläckar (perfekt när en katt eller höna har bajsat på mattan i uterummet). Antingen tar du vilken som helst sprayflaska och gör en egen blandning. Lägg till i några droppar doftolja  för doftens skull om du vill. Använd blandningen under dagen. 
Eller så skaffar du en lufttät flaska som den här nedan. Inuti finns en påse som krymper då innehållet minskar vilket gör att lösningen håller i flera veckor!

Flaska med lufttät påse inuti

Användningsområden
Vad kan man använda detta till? Otroligt mycket faktiskt. Här hemma har vi städat med aktiverad EM i köket, badrummet och resten av huset i 4-5 år. Inte har vi blivit sjuka och jag tycker det har fungerat bra. I städskåpet finns det bara Yes och grönsåpa kvar och det är jag nöjd med.

Du kan späda ut och vattna i trädgården där du tycker att det behövs en fin bakterie-boost. Precis som med Microferm så fungerar bakterierna stärkande i jorden, bryter ner organiskt material och gör näring mer lättillgänglig för växterna. Kolla instruktionerna för EM Microferm här.

Städa på toaletten?
Många oroar sig över e-coli och sådant i toan men det har visat sig att EM tar faktiskt lika bra hand om ”äckliga bakterier” som kemilkalier gör. Fast på ett annat sätt. Grejen med kemikalier är att man tror man dödar alla bakterier, det gör man aldrig. De är tillbaka rätt snabbt och har oftast då ingen konkurrens av de ”goda bakterierna” eftersom de tar oftast stryk när man skurar. Sprayar man istället med så många bra bakterier som möjligt (EM!) så blir de dåliga utkonkurrerade helt enkelt.

Våga testa
Testa dig fram, kolla lite på nätet och våga göra lite av varje. EM är helt ofarligt så det kan inte blir fel. Och man än gör så är det nyttigare än kemikalier. En sak som jag är jätteglad över själv är att det är så mycket skönare på händerna. Jag har aldrig varit bra på att använda gummihandskar och har lidit av det men händerna har blivit mycket bättre sedan vi gick över till EM. Bara det!

Vi har tagit hem de små flaskorna till webbshoppen eftersom det är ett bra sätt att börja. Vi har även 1 liters flaskor (mer prisvärt) men EM finns i alla möjliga storlekar om man vill gå längre. Man behöver inte brygga en liter om gången, receptet är likadant alltid. Bara att räkna fram något som passar dig baserat på samma proportioner.

Lycka till och hör gärna av dig på facebook (bokashi.se) eller här på bloggen om vad du har testat och hur det har blivit. Eller fråga andra vad de har kommit fram till. Allt eftersom kommer vi hitta fina nya alternativ till kemikalier i vardagslivet.

Hälsningar Jenny på bokashi.se

Ju torrare i Bokashihinken ju bättre

Hemligheten med Bokashi är att hålla det så torrt som möjligt i hinken. Svårare än så är det inte!

Men matavfall är oftast en ganska blött historia. Kaffesump, nyskalade potatis, sliskiga rester… Så himla glamoröst är det väl inte men det är som det är.

Man kan göra livet lite enklare och låt maresterna torka upp lite innan de slängs i hinken! Hur man gör spelar ju ingen roll men vi är van att diskbänken ska bli städat och ren och soporna ska vara i sophinken. Lite snygg vill man ju har det.

Jag hittade dessa två grejer hos Ikea för ett tag sedan. Nu har jag lyckats slösa bort kvittot så jag kommer inte ihåg vad de heter och vad de kostade men de fanns i köksavdelningen, rätt nära alla diskhon och skåpdörrar och återvinningsprylar. Den svarta var typ 80 kr och den vita lite dyrare, 140 eller något tror jag.

Den svarta grejen är rätt praktiskt till mycket, men det är skönt att kunna bara skala potatisarna och låta dem rinner av ett tag på plats. Kaffefiltret kan gott sitta där ett tag innan det slängs i Bokashihinken. Räkskal fungerar alltid bättre i hinken om de är någorlunda torra.

Den vita grejen är inte alls dumt eftersom den ena delen har dräneringshål och den andra delen är tätt. Ren och snygg alltså. Säkert bra till mycket annat men just nu pratar vi Bokashi.

Det funkar självklart lika bra med vilken durkslag som helst, man behöver inte köpa nya prylar. Det går även att använda en vanlig blomsterkruka — med dräneringshål och fat om du vill låta innehållet rinna av lite. Här hemma dricker vi kaffe oftast i små prezzokannor, du vet de som man pressa ner kaffesumpen innan man häller upp kaffet (en gammal vana från Nya Zeeland…). Kaffesumpen brukar jag hälla över i en nylon filter efteråt så den kan rinna av i kannan innan den fortsätter in i Bokashihinken.

Det finns säkert en mängd olika idéer, skulle gärna höra vad du gör eller om du har haft problem med lukt i hinken som har blivit bättre av att man låter matresterna torkar upp lite först.

/Jenny

…och en sak till: detta kan man göra oavsätt om man använder kranhinker eller ”gröna hinkar” till sin Bokashi. Kör man med tidningspapper och sådant i hinken blir det klart mindre papper om man dränerar av ordentligt först. Men i kranhinkar vill man ju ha vätskan. Då får man helt enkelt testa sig fram och göra som du tycker själv blir bra. När hinken är full kan man alltid lägga en tidning överst i hinken för att ta upp kondensen under locket. Det brukar blir en klar förbättring!

Fina nya hinkar till våren!

Nu har vi splitternya hinkar här på bokashi.se!

Inget nytt med konceptet — de fungerar ju precis som de hinkar med kran vi har alltid haft. Men nu har vi precis fått hem en stor last av dessa nya från en producent i Slovenien och är jättenöjda med dem! Kvalitet är riktigt bra, handtaget är starkare och locket är mjukare vilket gör det nog enklare att sätta på och ta av. Kranen är bra och har inga silikonringar (som har varit lite besvärliga ibland). Priset blir troligen lite billigare eftersom vi funderar på att gå ned till 1 påse med strö istället för två i varje startkit för att klara av 5 kilos fraktgränsen.

Så från och med idag skickar vi ut dessa nya hinkar! Jag håller på precis att uppdatera hemsidan och butiken men det tar nog sin lilla tid att byta ut alla bilder. Själva produktinformationen är dock korrekt.
Det gick lite snabbare än vi trodde med övergången från de gråa till de svarta vilket är ju bara bra egentligen, vi skickar ut mycket just nu från butiken. Det är riktigt glädjande att så många har kommit igång med Bokashi!

Det som är viktigt för oss är att kunna erbjuda en helhetslösning. Hinkar och strö och information, allt för att göra det lättare att komma igång. Grejen är inte att sälja så mycket plast som möjligt utan att inspirera så många som möjligt att komma igång med Bokashi kompostering. Fixar du egna hinkar så är det superbra, vill du använda dessa med kran så är det ett väldigt bra sätt att producera egen växtnäring (vätskan från kranen späds 100 gånger och används på krukväxter, i rabatter och i växthuset).

Hoppas det går bra för er nu när våren har kommit och livet är på gång igen nu i trädgårdslandet!
Hör av dig om du funderar över något eller vi kan hjälpa till på något sätt. Och kolla även vår facebook grupp (bokashi.se) där det kommer lite tips och idéer som vi och andra hittar på.

Ha det så bra! /Jenny

ps vi har nya etiketter till hinkarna på gång, klart de ska vara på svenska!