Alla inlägg av JennyH

Åstorps gård: här hittar du Bokashi i Karlstad!

Malin och Lennart driver en underbar handelsträdgård lite norr om Karlstad, Åstorps Gård i Ulvsbyn. Och nu har de även börjat sälja Bokashi. Jag hade vägen förbi imorse och vi fyllde på igen med påsar och hinkar, lite lugn och ro får dem innan dagen kör igång vid 10 varje dag.

Hemma använder de Bokashi själv nu för att ta hand om familjens matavfall så de vet hur man gör, bara att fråga. Men Malin kan mycket om de mesta, hon är florist i grunden och Lennart bonde så de är ett bra team. De odlar upp många av sina växter själva — på riktigt. Bakom de stora växthuserna har de även en härlig perenngård på gång.

Bor du i Karlstad så hälsar Malin att du är välkommen att hälsa på. Mer information om öppettider och sådant hittar du här>>

Och imorgon är det tomatdags i växthuset! Med kunnig hjälp om hur man gör och hemodlade tomatplantor att plocka med sig hem.

OBS! Bor du i Kristinehamn så hälsar Kristina på Mariebergs Trädgårdshandel att de har också laddat med Bokashi hinkar och kli, bara att ta en tur dit när det passar!

COOPs Änglamarkspris — vi är med som finalist!

Tack vara våra fina kunder som har nominerat oss har vi kommit in som finalist i COOPs Änglamarkspris.

Det känns helt underbart att kunna få vara med och får en så fin chans att sprida vår Bokashi budskap till så många fler.

”Den Stora Dagen” för Änglamarkspriset är 9:e juni. Under maj ska vinnaren röstas fram på webben. Här kan du gå in och rösta för Bokashi! (Och du får gärna be dina vänner att hjälpa till!)

COOP skriver ”Temat för Änglamarkspriset 2011 är resurshushållning. Vi har plockat ut nio finalister, som alla jobbar hårt för att minska slöseriet och skapa långsiktig hållbarhet. Var med och rösta fram din favorit till seger.”

Vi kommer att berätta om vad som planeras — och hur det går sedan!  Men stort TACK återigen för att ni har varit med och nominerat oss. Och för att ni röstar för Bokashi :-)!!

Närproducerat — på riktigt!

Vi var iväg idag och hämtade kli från vår ”egen” mjölnare Nils-Erik. Det är inte mycket han inte kan om yrket efter alla år. Kvarnen är en skatt, gammaldags och ”på riktigt” men det är ordning och reda som gäller.

Kliet är närodlat i Dalsland av bönderna i närheten. Nils-Erik mal det precis som vi vill ha det, och det hela känns mycket trevligare så. Att kunna komma bort från hela den industriella världen och få tag i precis det vi vill ha när vi behöver det till vettiga priser känns som en otrolig lyx. Vi tar med oss de tomma säckarna varje gång och de återanvänds. Inget märkvärdigt det, det är bara en naturlig del av vardagen.

Men allra bäst är den trevliga pratstunden vi får varje gång med Nils-Erik och hans bror som driver kvarnen tillsammans. De bryr sig, på riktigt.

Och nu vet du var din bokashikli kommer ifrån. En härlig farbror i Dalsland!

Härlig kväll i Kroppkärr

Igår hade vi träff i trädgårdkolonierna i Kroppkärr, ett härligt ställe vid vattnet och mysigt på alla sätt. Temat för kvällen var Bokashi — vad det är, hur man gör och hur det hänger ihop med miljön och klimatet.

Samarbete är något vi pratar mycket om i samband med Bokashi och just denna kväll var ett fint exempel på att tänka lite nytt. Vi var nästan 40 stycken — några från trädgårdsföreningarna i Karlstad och Kristinehamn och andra från kolonierna i Kroppkärr och Steffansminne i Karlstad. Studieframjändet låg bakom det hela. Självklart blev det rätt trevligt!

Man kan inte låta bli att vara glad efter en sådan kväll. Så många människor som är nyfikna och intresserade av att lära sig något nytt, börja tänka i nya banor och göra något aktivt för miljön. Att göra någon enkel förbättring i vardagen som hjälper till att hitta en ny väg framåt. Visst har vi mycket kraft inom oss alla?

En sak som vi pratade om innan det hela drog igång var samarbete mellan ”trädgårdsfolk” och nya ”odlingsgrupper”. Jag tänker mest på förskolor och stadsodling här, två grupper med mycket energi och miljötänk men oftast inte med fullt så mycket bakgrund i själva odlingen. När det finns så mycket kunskap hos några och vilja hos andra, det vore underbart om vi kunde koppla ihop det lite mer.

Vad roligt det kunde vara om en förskola skulle kunna få en ”odlingsmorfar” eller farmor. Någon som kunde komma förbi då och då och snällt säga att det är kanske dags att kupa potatisarna eller plantera om tomaterna. Barnen tycker att detta är hur kul som helst men det blir ju alltid roligare om odlingen lyckas.

Lite samma sak med stadsodling. Den kommer och den kommer fort. Och även här gör vi så gott vi kan för att utveckla nya idéer hur man kan odla på asfalt (för visst kan man ju, bara man kan producera jord!). Men tänk om vi kunde hitta ett sätt att koppla in lite av den stora kunskapen som finns i våra trädgårds- och koloniföreningar  och sprida den tillsammans med en lagom dos glädje?

Men nog av allt detta — vi är på väg! Och när man träffar så många entusiastiska människor som vi gjorde igår blir man övertygad om att vi kommer att lyckas en vacker dag!

ps vi finns även på facebook om du vill hälsa på, sök efter bokashi.se när du kommer in i facebook. Eller via länken här>>

Äntligen! Vår efterlängtade Bokashi broschyr

Så här ser vår nya broschyr ut! Snart kommer den från tryckeriet, hoppas bara att den blir bra… 🙂

Hör gärna av dig om du vill har några ex att ge till folk du känner som kan vara intresserade av Bokashi kompostering, vi skickar dem gärna i posten. Trädgårdsföreningen kanske? Kollegor och grannar? Fikarummet på jobbet eller skolan?
Ju fler ”bokashare” vi blir i framtiden ju bättre för oss alla.

Ring eller maila oss bara så fixar vi det. Och säg till hur många du vill ha!
Tack så jättemycket för hjälpen!

/Jenny och Bertil på bokashi.se

0533-735 071
info@bokashi.se

Klicka här för att ladda ner broschyren som pdf>>

Bokashi “jordfabrik” i storskala

I några år har det funkat att ha en Bokashi ”jordfabrik” i ett hörn av odlingsbädden. Odlar man i pallkragar kan man göra i princip samma sak,  stapla ett par extra pallkragar och använd bara till Bokashi jord-produktion under sommaren. Nästa år blir jorden så fin där att du kan plantera pumpor direkt — och flytta Bokashicentralen till någon annan pallkrage.

Mycket enklare en traditionell kompostering, och du kommer åt din näringsrika jord så ofta du behöver.

Förra sommaren gjorde vi samma sak fast i lite större skala. Nu ska vi odla jord på riktigt!

Vi byggde en odlingsbädd precis som de vi har till örter och grönsaker (1,2 m x 5 m med vanliga brädor), fast lite utanför själva köksträdgården. Markduk och grus runt den för att hålla ut ogräset. Kartong i botten invändigt. Vi började med att lägga i en massa gammalt ris, en kärra med vass hämtad från sjön, en kärra med gammal gräsklipp från en granne. Sedan blev det en kärra med hästgödsel och lite vanlig matjord som vi hade i hög (rensade NOGA för ogräs först!).

Jag lade i några hinkar Bokashi kompost från köket för att köra igång processen och även lite sågspån jag hade liggande. Det blev basen i alla fall. Sedan under sommaren stoppade vi ner så mycket Bokashi vi kunde få tag i. Vår lilla familj producerar ju inte mycket men vi får lite extra här och där — hinkar från vänner, från fikarum på ett par kontor i stan och kaffesump från ett lokalt konditori. Vi kunde lätt använda mera men det får växa efterhand.

Det hela täcktes över med en styck svart markduk. Vi har en massa med lupiner och jag vill inte ha lupinfrö i min jordfabrik! Och inte heller björkfrö… Den svarta markduken gör jorden lite varmare också och håller ut regnet. Det ska bara vara lagom fuktigt i lådan och inte blött.

Vill man göra något liknande själv är det inte vara svårt! Vi har tagit bilder av hur vi gjorde och snart ska jag även lägga upp några från den kommande säsongen. Men väljer en plats och storlek som passar, det behöver inte alls vara lika stort som det här. Ser till att du stänga ute ogräs ordentligt. Ta reda på vad du kan skaffa från grannar och i närheten: Löv från takrännorna, grannens lövsäckar, ris, hästgödsel. Det behöver inte alls vara mycket, bara du hittar något att komma igång med. Har du bara Bokashi från köket räcker det långt  med det — varva bara med jord eller löv eller något för att få igång produktionen. Alla vinterns Bokashi hinkar, säckar, backar och påsar ska förstås ner i jordfabriken om inte ni har andra planer för dem.

Det blir bra nästan hur man än gör. Bara man gör det! Man känner sig så rik när man kan bara gå hämta en skottkärra med egen jord! Och bättre jord får man inte någonstans.

(Och jo, detta är egentligen en alldeles vanlig kompost. Men fördelen är att man kan plocka lite då och då när man behöver jord. Fyll på i den ena änden och skotta ut ur den andra direkt in i skottkärran. Rätt praktiskt.)

Just det — en tips till! Pelletspåsar. Man skulle kunna fylla dem då och då och ger bort till vänner, grannar och vem det nu är som klagar över vilken dålig jord de har. Lite annorlunda gå-bort present!

122 000 ton matavfall brändes upp

Även om jag tycker matavfall ska komma tillbaka till jorden där det hör hemma så behöver vi visst biogas. Och detta är sorgligt:

Om Stockholms län hade låtit förädla de dryga 122 000 ton matavfall som produceras av bland annat hushåll och restauranger till biogas hade länet kunnat vara självförsörjande av fordonsgas. Istället brändes matavfallet upp, enligt Länsstyrelsen i Stockholm.

Enligt Länsstyrelsen i Stockholm brändes 122 000 matavfall upp förra året i Stockholms län. Energigas Sverige har räknat ut att resterna hade kunnat förädlas till dryga 13,6 miljoner normalkubikmeter biogas vilket motsvarar samma mängd som idag säljs i länet.
– Den brist på fordonsgas som ibland råder i Stockholms län hade kunnat vara obefintlig om Stockholm förädlat matavfallet till biogas istället för att bränna upp det. Efter påtryckningar har dock initiativ tagits för att förbättra insamlingen från storhushållen och insamlingsmålen har höjts. Jag hoppas att det ska ge tydliga resultat i år, säger Anders Mathiasson, vd för Energigas Sverige.
När det gäller återvinning av matavfall ligger Stockholm långt efter många andra regioner. 2009 producerade hushållen, restaurangerna, storköken och butikerna i Stockholms län drygt 200 000 ton matavfall. 60 procent hade enligt Energigas Sverige kunnat omvandlats till fordonsgas. Återvinninegn ökar i länet men en majoritet av matavfallet slängs fortfarande tillsammans med övriga hushållsavfallet. I kombination med detta är infrastrukturen för att distribuera biogasen svagt utbyggd i länet. Nu byggs dock fordonsgasnätet ut i Stockholm och tankstationerna knyts direkt till produktionsanläggningarna.

Källa: recyclingnet.se

Säckvis med fin Bokashi jord!

Foto: Jenny Harlen

Snart är det dags! Såg faktiskt ett litet grässtrå igår. Innan det började snöar igen…

Men nu när det börjar töar och barmark kommer fram är det en lika bra tid att göra ”Bokashisäckar” som det är under hösten.

Löv finns i mängder var än man nu bor och är en riktig, riktig bra resurs. Hos oss blev inte så mycket krattat under hösten (ehhmm…) så jag misstänker att det kommer bli rätt mycket löv som ligger och skräppar nu. Bara att köra igång!

Stoppa löv i säckar, fyll på med några hinkar Bokashi och ställ säckarna ut i solen. Har man växthus som ännu inte är i gång är det perfekt att ställa säckarna där. Varmt och gott.

Efter ett tag i solen blir det fin jord i säckarna. Precis när vi behöver jordförbättring som mest. Det är solen som gör jobbet, därför ska säckarna vara svarta och stå mot en solig vägg. Sakta men säkert börjar omvandlingen till jord i säckarna — det går inte att ha för mycket! Det kan gå fort — några veckor — men det beror ju på vilken typ vår vi får.

Gör så här: Samla ihop lagom torra löv i tjocka sopsäckar (eller jordpåsar vända in och ut) och förslut varje säck med en påsklämma (typ Ikea). Rada upp säckarna mot en solig vägg, typ bakom garaget eller vid köksdörren, ett ställe du kommer lätt åt! När du har en färdigjäst Bokashihink i köket, töm den i en lövsäck. Det ska vara ungefär lika mycket Bokashi och löv i varje säck, skaka gärna till lite för att blanda innehållet.

Mer jobb än så er det inte. Otroligt enkelt. Och mycket ekologiskt.

Hur lång tid tar det för att det ska bli till jord? Det beror på värmen, men efter några veckor i vårsolen är säckarna en bra bit på väg. (Börjar du under hösten nästa gång får du nog även lite hjälp av det sista höstsolen.)

Det beror också på hur du vill använda din Bokashi jord. Behöver du förbättra grönsakslandet tidigt på våren kan du lätt öppna säckarna och gräva ner den halvförmultna jordförbättring. Resten av jobbet blir fort gjort i jorden. Vill du ha jordförbättring tidigt till rabatterna kan du tömma säckarna i skottkärran och använda det som är bra och vänta med resten. Annars kan du lätt vänta tills naturen har gjort hela jobbet åt dig, och även gör lite nya säckar under våren och sommaren.

Vanliga frågor:

– Är det ok om säckarna fryser och ligger under snön (om man gör detta under hösten)? Det gör inget! Mikroberna går i dvala precis som de gör i jorden och väcks till våren.

– Hur är det med råttor och möss då? Inget problem heller, eftersom Bokashi har så lågt pH att de inte tycker om det. För surt alltså! (Och när det inte är lika surt längre då har det blivit till jord, och ointressant för råttor och möss.) Är du osäkert kan du göra en liten test: Lägg ut en liter färgidjäst Bokashi från köket i en tjock plastpåse med klämma, med eller utan löv. Då kan du se själv. (Vi har testat med råttor, möss och rådjur och inte haft några problem. Däremot om du har grävlingar får du kanske vara lite mer försiktig, använd en tunna eller backa).

– Hur viktigt är det med solen? Jätteviktigt! Det kommer inte att hända någonting i dina säckar under de kalla månaderna, däremot är det bra förvaring. Vill du förvara dem ”inomhus”, typ i garage eller vedskjul spelar det ingen roll, bara de kommer ut i solen sedan. Det blir aldrig varmt nog i en uthus, men har man inte bråttom så fungerar det nog ändå. Till slut.

– Hur länge kan man förvara sådana Bokashi jordsäckar? Det finns väl inga gränser, jord är ju en produkt av naturen. Näringen blir kvar i säckarna och det kan vara riktigt bra att ha en förråd, en egen liten jordbutik, där du kan bara gå och hämta en säck efter behov. Perfekt att ge bort till grannar eller bekantar!

– Vilken blandning är rätt? Det finns nog inget riktigt rätt eller fel. Det är praktiskt att blanda ungefär lika mycket löv och Bokashi, men testa gärna precis som du vill. Vill du ha en svag jord använd mer löv, vill du har en mer näringsrik använd mindre löv. Vill du bara ta hand om en massa löv kan du använda mest löv i säckarna. Man kan också gör i ordning lövsäckar till nästa år, de står ju hur länge som helst.

Och en sista tips! Det är inte så dumt att plantera direkt i säckar! Lämna klämman på, platta till säcken och slitsa upp en öppning. Lägg i lite planteringsjord om det behövs. Plantera! Perfekt för squash och sådant eftersom det finns så mycket näring och jorden i påsen blir varm och ogräsfri. Bara att testa!

Lycka till och skicka gärna bilder av hur det har gått för dig. Tips och idéer är alltid bra att ha!

Foto: Jenny Harlen

Det går lite sådär med matåtervinning här i landet

Det har funnits ett fint mål i Sverige — att till år 2010 skulle 35 procent av allt matavfall i landet återvinnas.

Men nu har de räknat och kollat och det blev inte riktigt som de hade tänkt sig. Tyvärr.

Det blev 20 procent.

Många kommuner har gjort bra insatser — det finns jättemånga bruna matavfallskärl utspridd i landet och tusentals människor har gått fram och tillbaks otaliga gånger med sina läckande bruna påser med familjens matavfall. Här i Säffle kommun fick många gratis varmkompost och även det har hjälpt till. Men ändå — vi har en lång väg att vandra.

Sveriges Radio rapporterar att färre än hälften av landets kommuner har infört insamling av matavfall från hushållen. Ett 60-tal kommuner har planer på att införa insamling av matavfall men har hittills avstått av kostnadsskäl. Det insamlade matavfallet går främst till produktion av biogas och biogödsel, ett växande segment men ett område med höga startkostnader.

Bokashi är inte lösningen till allt. Men det är ändå lösningen till väldigt mycket. I all sin enkelhet gör det möjligt för oss att själv ta hand om vårt matavfall. Och skapar världens minsta kretslopp på köpet.

Köket–>köksträdgården–>köket…

Släng inte maten!

Diskussionen om att vi slänger mycket mat i onödan har väckt uppseende och fått svenskarna att ändra beteende, det visar Konsumentföreningen Stockholms (KfS) undersökning.  14 procent uppger att de slänger mindre mat nu jämfört med vad de gjorde innan debatten startade för ett par år sedan. Förra året var den siffran 10 procent. KfS har lanserat en skruvad filmkampanj, ämnad för sociala medier, för att få ännu fler att slänga mindre mat.

– Det kan tyckas lite med 14 procent, men beteendeförändringar tar tid och det är mycket positivt att siffran har ökat från förra året. Man kan också lägga till de 33 procent som svarade att de kanske slänger mindre mat ibland, de har troligen också förändrat sitt beteende, säger Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö på KfS.

KfS undersökning visar att så många som 94 procent har uppmärksammat debatten om att vi slänger mycket mat i onödan, för cirka ett år sedan var den siffran 81 procent. Det tyngsta skälet till att slänga mindre mat är att spara pengar, efter det kommer miljön och sist matsituationen i världen.
I filmkampanjen som KfS lanserar idag träffar vi bland annat Sivert Citrus och Margareta Mejeri, matrester som båda går i terapi hos psykolog Appelqvist. De är båda oroliga för att inte bli uppätna, inte bli nåt. Louise Ungerth beskriver kampanjen som lite skruvad.
– Vi har seriösa rapporter och informativa foldrar som vi använder flitigt, men den här gången använder vi oss av humor. Filmerna är lite skruvade och det kan tänkas att de kommer att väcka en del känslor.

Källa: Konsumentföreningen Stockholm