I stadsdelen Lunden i centrala Göteborg har hyresgästerna startat en egen gårdsförening för sin gata. Målsättningen var att de själva skulle få sköta om och planera många av gårdens rabatter och buskplanteringar. Tidigare sköttes de av en firma‚ som tog hand om det nödvändigaste, men inte så mycket mer, berättar Maria, som är en av initiativtagarna och ansvariga för föreningen.
Så sagt och gjort, för fyra år sedan bildades den ideella gårdsföreningen Liljan, som numera ansvarar för en stor del av skötseln av gårdens blommor och växter. De har en årlig budget som hyresvärden bidrar med, men de försöker också hitta sätt att övervintra en del blommor, ta frön och sticklingar, för att inte behöva köpa allt nytt varje år. De har också försökt satsa lite på perenner, som ska stå sig på längre sikt.
Ytterligare en av gårdens innevånare, Charlotta (som till vardags delvis föreläser för och arbetar i kundsupporten på bokashi.se), såg möjligheten att kunna hjälpa till och också introducera lite nytänk i handhavandet. Tidigare klippte man och rensade bort ogräs och sådant som vissnat, sedan bar man bort det till den närliggande skogen där man slängde alltihop. På Charlottas inrådan började man istället ta vara på det, att slänga in allt under buskarna igen, som en sorts täckodling, för att dels skydda den befintliga jorden från uttorkning och vädrets makter, och låta det bortrensade återgå till jorden som näring och biomassa. Sedan har man sprayat EMbakterier, antingen som Mikroferm eller bokashivätska, över materialet för att hjälpa till med nedbrytning och omvandling.
Charlotta fermenterar hela sin familjs matrester, hon tar också hand om ytterligare en god väns och hennes stora familjs rester. Största delen av det fermenterade avfallet får följa med till familjens gård i Värmland, men Charlotta försöker ha en jordfabrik eller två igång i sin lägenhet för att kunna fylla på sin del av balkongrabatten, sina murarbaljor och sina krukväxter inom- och utomhus. Det stora målet vore såklart att kunna ta vara på matavfallet från – om inte alla så i alla fall en del av gårdens innevånare, men det är en ganska stor process på flera olika sätt. För att ta hand om matavfallet i större skala skulle krävas lämpligt utrymme någonstans i fastigheten att först fermentera, och sedan göra jordfabriker inomhus, och det kräver nog både noga eftertanke och förhandling med hyresvärden, förhoppningsvis kan det bli av någongång i framtiden. Men det är inte omöjligt!
För några somrar sedan gjorde Charlotta ett experiment – hon använde bokashijord i rabatten tillhörande sin lägenhets balkong-utsida. Hon forslade tom dit lite brunnen hästskit (i resväskan!) från sin gård – något som roade övriga hyresgäster oerhört! Sedan planterade hon ner det hon försått på sin balkong under våren, gav noggranna instruktioner till välvilliga grannar om vattning med bokashivätska varje vecka och reste sen till landet för sommarlov. Framåt juli började hon få fantastiska bilder och meddelanden från grannarna i stan, som berättade att hennes balkongodling stod i full blom och hade vuxit helt fantastiskt. Så till den grad, att folk ofta stannade till för att titta och kommentera. Det gick inte att jämföra övriga gårdens växtlighet med Charlottas balkonglåda, den slog allt med hästlängder.
Året efter var grannarna i gårdsföreningen inspirerade, och nu prunkar gårdens växtlighet rikligt och frodigt! Än har vi en bit kvar, framförallt där jorddjupet är som grundast i ingången till gården och buskarna har börjat växa till sig men har fortfarande kala partier, säger Maria. Men vi har ändå kommit en bra bit på väg.
Att gräva ner fermenterad bokashi rakt ner i de ganska grunda rabatterna och buskodlingarna är inte att tänka på i nuläget, säger Charlotta. Det finns ett uttryck som säger, att man i en storstad aldrig är längre ifrån en råtta än fyra meter, så man skulle verkligen behöva vara noga med att skadedjurssäkra rabatterna – något som inte är möjligt idag. Gården har ett fint och noga tillslutet återvinningshus, och man har lagt ner mycket arbete på att det inte ska finnas mat åt råttorna på gården. Rabatternas och buskagens jord är fulla av rötter, har princip inte gått att gräva i alls eller att överhuvudtaget kunna komma ner i mer än några centimeter, det går inte att skadedjurssäkra på ett bra sätt. Dessutom, säger Charlotta, så vill hon inte riskera att nån skulle se en råtta på gården och kanske dra den (felaktiga) slutsatsen att det beror på bokashi och stoppa projektet, utan tänker att man långsamt ska kunna jobba framåt med målet i sikte – att göra jord av matresterna, även i en hyresfastighet centralt i en storstad!
I sin egen rabatt gräver hon ner helt färdig och noga kontrollerad bokashijord (dvs inget kvar för ev djur att äta), men hon kan inte tillverka jord till hela gården i sin lägenhet. Kanske när mina tre tonåringar flyttat ut, då kanske det finns plats, skojar hon.
Vi får bitvis nöja oss med bakterierna, säger Charlotta. Men det fina är, att vi faktiskt gjort stor skillnad redan bara med de åtgärder vi kunnat genomföra! Att låta ogräs och visset gå tillbaka till jorden – de får mycket god hjälp av em-bakterierna – gör skillnad, och att vi bygger upp den befintliga jordens mikroliv till det otroligt mycket bättre, det känns bra. Vi tillför även näring i form av kogödsel och bokashivätska, och när föreningen köper jord försöker vi hitta jord med så lite torv som möjligt, så att det ska vara ett bättre val. Och nästa år, då är målet att ladda så mycket biokol vi har råd med och får tag i, för att ytterligare förbättra jordens struktur, öka jordens förmåga att hålla vatten och skapa en näringsdepå i bäddarna som kan släppa ut näring under längre tid.
Efter två år av hyresgästernas kärlek och omsorg berättar Maria att det för första gången nu faktiskt går att gräva i jorden under buskarna , och att man kunnat höja nivåerna av jord i planteringarna så att det nu faktiskt är fullt upp till kanten med fin, näringsrik jord. För att inte tala om vilken skillnad det har blivit på växtligheten! Förut var buskarna glesa och fula, nu frodas det och buskplanteringarna har blivit de gröna insyns- och bullerskydd som var meningen från början.
Gårdsföreningen vattnar regelbundet med Mikroferm vår och höst. Däremellan vattnar föreningen då och då med bokashivätska – och det märks! 🙂
Vi får jättemycket komplimanger för att vi har det så fint på vår gård, berättar Maria. Vi har förutom buskplanteringar och rabatter även stora krukor utanför varje trappuppgång, där vi byter växtlighet med säsongen. Det är roligt att se att vårt arbete har gett resultat, och att det har blivit så otroligt bra!
Reportaget ovan gjordes under 2022 – så snart kan vi få en helt aktuell uppdatering från Gårdsföreningen!
Foto: Charlotta Sairio, Maria Inghammar
