Tag Archives: bokashi

BOKASHI I MYANMAR DEL 2

Har du inte läst första delen av Myanmarberättelsen så finns den här – Bokashi i Myanmar del 1!

Vid det här laget vet ni att vi håller på med ett bokashiprojekt i Myanmar! Vi kommer att fortsätta att berätta mer om det här otroligt spännande projektet, och här kommer del 2:

Hur kom vi igång här?
Av en slump, råkade jag (Jenny) träffa två fina tjejer som nu är delaktiga i projektet här. Diana, från Tyskland, som är utbildad filmskapare och har pluggat språket Myanmar i Berlin (något som typ INGEN gör!!). Och Steffi, från Belgien, som är farmacist, är van att driva företag i andra branscher, håller på nu att starta upp bokashi i Belgien och är, som Diana och jag, fullständigt lockad av Myanmar. Tillsammans pratar vi sju språk. 

Ursprungliga Myanmar-gänget – Steffi, Jenny, Diana & Inda

Här i Myanmar är det Inda och Aye som är kärngänget just nu. Inda råkade jag träffa när jag var här med min dotter för ett år sedan.

Inda pratar bra engelska och var när vi träffades munk. Munkar får prata med folk, men märkligt nog gör han inte det jämt — vi hade bara tur att vi kände båda två att det viktigt att prata med varann, den där dagen på tempeltrapporna. Vi höll kontakt i många månader, engelskträning för honom och jag fick lära mig mycket om allt möjligt. Han är en superhärlig kille med så mycket potential.

Inda, Jenny & Stina på tempeltrapporna

Under tiden gick jag och funderade om inte jag skulle starta ett Bokashiprojekt i Myanmar, att jobba med Bokashi utomlands är något jag har velat göra sedan många år tillbaka och nu var ju Malin anställd hemma i Sverige, min dotter hade flyttat hemifrån och hag hade avslutat en lång relation. Ett bra tillfälle, med andra ord.

Sedan ändrades läget över en natt. Det visade sig att Inda hade lärt sig koreanska i smyg, för att kunna lämna munklivet och skaffa jobb i Korea. Ett så-kallad 3D-jobb, dangerous, dirty and demanding. Det finns en lång, lång historia bakom detta, men det var den enda utvägen, det förstår jag nu efter många långa diskussioner. Jag var lite chockad, han är alldeles för smart och utbildad för att kasta sig in i denna tuffa och farliga värld. Så jag “kom ut” med mina Bokashiplaner, skulle han kunna tänka sig vara med på detta istället? Med en riktig lön och allt som hör till. Det kunde han, och gärna! Det visade sig att han hade en flickvän sedan många år tillbaka (munkar är inte alltid vad man tror!), och i hans fall var detta med att vara munk ytterst ofrivilligt. Han hade varit munk sedan han var 6 år, utan att kunna välja själv, och utan att kunna hitta en utväg. Finns det inga pengar i familjen har man inte många val i livet här.

Små munkar Bokashi Myanmar

Det var en jättechansning för mig, och för honom med, vi kände inte varann egentligen. Men ibland leds man rätt rent instinktivt, och just denna gång var det så. Jag, Diana och Steffi kunde inte ha hittat en bättre kille att göra detta med. Och han trivs lika bra med oss, det är inte ett dugg komplicerat.

Och flickvännen? Det är ju Aye. De förlovade sig offentligt för två veckor sedan efter alla dessa år, en stor sak här och något som de nästan inte trodde själv på längre då de hade kämpat så länge för att få livet att funka för dem. Det är otroligt härligt att få vara med på denna resan med dem (och igen, allt hänger på att man har lite, bara lite pengar att komma igång med).

Bokashi Myanmar
Inda & Aye

Vad vill vi göra?
Vi har ju andra som vill vara med här i Yangon, många förstår att detta med Bokashi och EM är framtiden och att vi kommer lyckas. De vill vara med, om de kan. Just nu fokusera vi på att etablera organisationen här, att komma igång med vår “Bokashi yard” där vi kan köra demos och utbildningar, och visa rent praktiskt hur man gör med allting.

Ströproduktion och begynnande trädgård på Bokashi Myanmars bakgård

Vi har en rad riktiga projekt som är startklara, jag ska berätta mer om dem sedan. Men helst vill vi ha lite mer struktur i det vi gör, ha en fungerande produktion  av Bokashiströ och andra produkter och tillräckligt med egen erfarenhet för att kunna säga “gör så här, inte så här”. Och vi är så väldigt glada att ha ett hus vid vår “yard” , det hade inte gått annars i det här monsundränkta landet.

Monsun Bokashi Myanmar
Monsunsäsong i Myanmar

Livet i Myanmar
Länge var vi inte säkra på var vi skulle ha vår bas, men det blev klart och tydligt efter ett tag att mest miljöintresse och flest potentiella samarbetspartners fanns i Yangon (Rangoon). De flesta organisationer har sin bas här – det är en mångmiljonstad med allt kaos som hör till, och det är många som vill och kan göra skillnad på olika sätt. Samtidigt är det en väldig utsatt stad, med en ständigt växande befolkning, ett allt större gap mellan de som har och de som inte har, och stora områden som vi lätt skulle kunna kalla för slum. 

Fattigt område i Rangoon, Myanmar

Fast nu, när jag har rört mig här ett tag, känner en del folk, och blivit lite hemtam i några av dessa områden, skulle jag inte använda ordet slum. Det har någon innebörd som inte riktigt passar, folk har ju sina liv och sin värdighet; sina familjer och sina affärer, deras liv är lika nyanserat som våra, bara lite enklare. Efter ett tag ser man det inte längre, det är som det är. Men inofficiella områden finns det gott om, shantytowns som har vuxit upp bredvid tågspåren, floden och industriområdena. Inte mycket är reglerat här, fast det som är reglerat är så otroligt byråkratiskt det går inte att fatta ändå. 

Hur folk lever här har jag börjat förstå så smått, men det som stör mig varenda minut av varenda dag när jag är ut och rör på mig är alla sopor. Det här landet drunknar i plast, precis som alla andra. 

Plast, matavfall, djurmat?

Vad kan man göra åt skräpet?
Det finns många organisationer och andra krafter som är med och försöker göra skillnad, de flesta vill att vi ska samarbeta mer med dem så fort det går. Vi har varit med på några cleanup days, men så oändligt mycket mer behövs. Och i ett land som detta, där det inte ens finns el till ens hälften av invånarna och något så enkelt som trottoarer inte funkar, kan man inte förlita sig på att “någon” ska fixa det.  “Någon” är ju vi! Och medan hela världen pratar om plast helt plötsligt (bra! bra! bra!), ser jag som vanligt bara allt organiskt avfall. 

Här i Yangon gör staden faktist en rimligt bra insats att samla upp soporna och köra dem till de överfulla deponier. Ute på landet är det något annat, det finns ingen sophämtning överhuvudtaget.

Ihopsamlat skräp – mest plast och matavfall

Soporna bränns, eller grävs ner, eller ligger bara på marken.
Det är ju ingen idé att skylla på folk, bakgrunden i ett sådant här land är inte som vi är vana med. Folk förstår inte. De kämpar med så mycket annat. Det skulle behövas en jätteinsats med utbildning för att ändra sopsituationen här. Men samtidigt, behövs det ju en jätteinsats för nästan allt möjligt, så varför ska vi tro att just detta ska prioriteras?

Skillnaden mellan skräp och skräp

Organiskt avfall är inte skräp!

Grundproblemet, som jag ser det, är att ingen förstår skillnaden mellan organiskt och icke-organiskt avfall. Mellan plast och frukt/grönt och matrester. Helt ofattbart för oss nu kanske, men tänk tillbaka. Det var inte så länge sedan vi gjorde samma dumheter själva. Så där någonstans får vi börja. Vårt slagord är att “Organic waste is not trash”.
Genom att jobba ihop med de andra “avfalls”-organisationerna, kan vi komma in i detta. Vi kan ju inte stå för en massiv utbildningskampanj, men andra kan. Däremot så har vi en fantastiskt enkel och fin metod som kan vara som en pusselbit i lösningen. Bokashi vill vi lära ut till så många vi kan!

Vill du stötta Bokashi Myanmar? Vi använder det vi tjänar på Bokashi.se för att sponsra projektet i Myanmar. Du kan stötta projektet direkt genom att skänka en slant här!

Följ oss på Facebook i gruppen Bokashi Myanmar och på bloggen (på engelska).

Hälsningar från Jenny i Myanmar!

Närproducerat bokashiströ

Häromdagen besökte Malin vår lokala producent av bokashi-strö. Nils-Erik och Gunnar på Assareby kvarn heter herrarna som maler vetekliet i sin kvarn, fermenterar det i många veckor och packar det till sist i påsar.

Knappt en timme från oss – det kan man kalla närproducerat!! Och vilka omgivningar dom har, helt otroligt vackert!

En gång i månaden hämtar vi sedan ströet, och denna gången passade Malin på att praoa lite och lära sig hur allt går till. Besöken avslutas alltid med att man bjuds på kaffe! Hur mysigt som helst!

Glad prao-elev

Vi ska öka vår egen svenska produktion av bokashiströ här på bokashi.se, inte minst för att slippa de långa transporterna samband med import från andra länder. Och eftersom Jenny och Bertil sedan starten för 10 år sedan själva har tillverkat strö vet vi precis hur man gör! När företaget växte hanns det inte med att tillverka allt själva och därför köper vi en del från Holland. Nu har vi större möjligheter igen att göra mera strö själva, och det ska vi!

EM-1 och melass är vi noga med att alltid köpa från certifierade EMRO-leverantörer eftersom vi vill ha den patenterade mikrobblandningen och inte någon av alla de kopior som finns hos andra leverantörer.

Kvarnentrén

Tack för titten!

/Malin & Jenny på bokashi.se

Kål + bokashi = sant

Det är första året jag odlar kål. Jag började med att låta mina plantor nästan torka ut i tunneln (inte med mening förstås!). Och hade alltså litet hopp om att dessa krävande plantor skulle klara sig.

Jag planterade ut dom i min bästa pallkrage där jag grävt ner bokashi i flera år, där jag odlade ärtor förra året, och för att ge dom ännu större chans grävde jag innan planteringen ner två kranhinkar med färdigjäst bokashi. Det såg ut så här:

Åh vad ynkliga dom små kålplantorna såg ut när dom äntligen fick komma ut… Detta var den 13 maj:

Efter 10 dagar:

Och nu, efter 1,5 månad (utan gödsling):

Häftigt, eller hur!

Det jag lärt mig till nästa kålplantering är att inte sätta plantorna så tätt, att allt som jag sätter bredvid (sallat, dill, morot) kommer att bli antingen utträngt eller fullständigt överskuggat… Och att göra precis så med jorden som jag gjort! Proppa i bokashi!! 😊

Hur gör du med din kål? Vad samplanterar du med? Hur gödslar du?

/Malin

Behandling av buxbomsot med EM

EM är ett konsortium av naturliga jordmikrober

Mikroferm: EM i flytande form
Bokashiströ: EM ympat in i vetekli

Den aggressiva svampen Cylindrocladium buxicola kan konkurreras ut av naturliga jordmikrober och helt utan gifter. Metoden har utvecklats i Nederländerna och har använts under många år av de stora buxbomodlarna. Metoden har även stöd av forskningsrapporter.

Symtom: Bladen blir blekgula och faller sedan av. På undersidan av bladen kan vita sporer förekomma. Svarta streck på grenarna är vanligt.

Metoden är enkel, man sprutar plantorna med en lösning som består av Mikroferm, en grupp av naturliga jordmikrober (EM), samt vidhäftningsmedlet Guard2000. Under busken myllas bokashiströ ned ytligt. De probiotiska EM mikroberna konkurrera ut patogenen. Det är därför viktigt att få bra kontaktverka. EM mikroberna bryter ned det yttre cellulosa lagret som omger patogenens sporer. Sporerna blir fermenterade och dör.

1. Sprid bokashiströ under buskarna. Det gör ni för att fånga upp de infekterade bladen och förstärka jordens mikroflora. De räcker med ca 0,2 kg per m2 (0,2 kg = 1 L). Behandla höst och vår. Bokashiströ ger en långtidseffekt.

2. Spruta med Mikroferm och Guard2000. Mikroferm är ett tillväxtstimulerande preparat, som består av kväve och CO2 fixerande fotosyntesbakterier, mjölksyrebakterier och jästvampar. Dessa EM mikrober producerar mjölksyra, enzymer, vitaminer och organiska syror som direkt eller indirekt gynnar tillväxt och buxbomens egna försvar. OBS att EM mikroberna inte är registrerade som ett växtskyddsmedel utan att effekten är indirekt genom en positiv konkurrens.

Dosering vid behandling av Buxbom: 2ml Mikroferm/L rumstemperat vatten.

Viktigt att även använda vidhäftningsmedlet Guard 2000 i förhållande 1:1000 (1 ml/L sprutvätska). Detta för att väl täcka både över och undersidan av de vattenavstötande bladen. För akut sjuka buskar bör man behandla 1 gång i veckan under den första månaden. Därefter 1-2 gånger i månaden, i synnerhet efter regn eftersom patogenens sporer sprids med regnvatten.

Behandla även efter klippning och när buxbomen sätter nya skott.

Om du fått ett ordentligt angrepp så upprepa besprutningen med Mikroferm 2- 3 gånger och en gång per vecka i början.

Tänk på att Mikroferm är ett levande preparat och om ni har möjlighet att använda vatten utan klor så är det bättre.  Alternativet är att låta vattnet stå i rumstemperatur över natten i öppna hinkar eller kar så att klor kan avdunsta. Undvik om möjligt snabba temperatur förändringar. Det är viktigt att uppnå bra täckning vid besprutningen på både under och översida av bladen.

Ref: Agronomen Gert Top på Embo Tree:
http://www.embo-tree.eu/nl/contact.html.
Hemsidan har tydliga bilder som visar just före och efter behandling mot buxbomsoten.

LÄS MER: Buxbom. En lösning i sikt?

 

Vetenskap: EM & Mikroferm — mikrobiell teknik på friland

En sammanställning av ett urval vetenskapliga artiklar:

1. Lök, Ärtor & Majs

Journal of Sustainable Agriculture, 1999 ( Peer review )

I studien blev avkastning när EM + melass ingick i odlindsmetoden:29% högre för lök
31 % högre för ärtor
23 % högre för majs
För lök steg antalet klass 1 lökar med 76

Läs mer:  http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1300/J064v14n02_04#.VLI1JCjvX_A

2. Veteodling

European Journal of Agronomy, 2013 ( Peer review )

En 11 år lång studie som visar signifikant högre skörd & kvalité i odling av bland annat vete. Artikeln innehåller många referenser till andra studier som i de flesta fall har liknande resultat.

Läs mer:  Wheat production in China

3. Vinodling

New Zealand Nature Farming Society, 2004

Den mikrobiella tekniken har stor betydelse enligt odlaren och artikelförfattaren på följande områden:

Fertilare jord & bättre motståndskraft för vinrankorna bättre effekt av gödsling en högre kvalité i komposteringen rening av avloppsvatten.

Läs mer: EM in winegrowing

4. EM & organiskt gödsel effektiviserar och sänker givorna av NPK

Bioresource Technology 97 (2006) 967–972 ( Peer review )

Citat: En ekonomisk analys kommer fram till att om NPK används i förhållandet 1/2 med EM + organiskt material så spar odlaren 50 % av utgiftena för gödsel.
( Economic analysis suggested the use of 1/2 mineral NPK with EM + OM saves the mineral N fertilizer by almost 50% compared to a system with only mineral NPK application )

Läs mer: EM and NPK in Pakistan

5. En sammanställning av den mikrobiella tekniken inom lantbruket i Nya Zeeland, 2004
New Zealand Nature Farming Society, 2004

Artikeln presenterar och beskriver den snabba utvecklingen och spridningen av den mikrobiella odlings-tekniken i Nya Zeeland.

Läs mer:  EM in New Zealand

De aktiva mikroberna i EM bokashi.

EM konsortiet består av gedigna isolat av fotosyntesbakterier, mjölksyrebakterier och probiotiskajästsvampar. Gruppen samverkar och bryter effektivt ned organiskt material i jord & vatten. Under nedbrytningen och mineraliseringen producerar EM mikroberna en mängd bioaktiva ämnen som växterna kan assimilera direkt; t.ex: antioxidanter, vitaminer, enzymer, aminosyror m.m.

De isolat och kloner som ingår och har valts ut är 100% naturliga jordmikrober som inte GMO förändrats. Det ligger 30 årsforskning och urval bakom sammansättningen i EM. Samverkan mellan mikroberna i gruppen ger preparaten effektivitet och möjlighet till att verka i många olika miljöer.

Följande mikrober ingår i konsortiet: 

Lactobacillus plantarum
En probiotisk mjölksyrebakterie som ofta används i ensilagemedel. Mjölksyran har en antiseptisk verkan och påskyndar nedbrytningen av organiskt material i jorden.

Foto: Bacterial Fermentation Pty Ltd, Dr John L. Reichelt, Director and Chief Microbiologist, bacferm.com.

https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Lactobacillus_plantarum

Lactobacillus casei En vanlig mjölksyrebakterie och naturlig jordmikrob som producerar mjölksyra. De organiska syrorna frigör näring i jorden.

Foto: Jeff Broadbent, Utah State University

https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Lactobacillus_casei

Saccharomyces cerevisiae En probiotisk jästsvamp. Svamparnas metaboliter är viktiga i EM konsortiet eftersom de stimulerar tillväxten av fotosyntesbakterier,mjölksyrebakterierna och andra probiotiska mikrober som finns i jorden naturligt, t.ex aktinomyceter.

Foto: Bob Blaylock

https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Saccharomyces_cerevisiae

Fotosyntesbakterier
Fotosyntesbakterierna är den i särklass viktigaste gruppen i EM konsortiet. De går också under namnet fotoautotrofa bakterier eftersom de har förmåga att fixera CO2 genom fotosyntes med hjälp av solljus, kemisk eller organisk energi. De är fakultativa och kan växa till i både aerob och anaerob miljö. Fotosyntesbakterierna har förmåga att fixera kväve och producerar genom sin metabolism vitaminer.
De är en grupp ursprungliga mikrober med stor användbarhet i miljösammanhang i och med att de kan bryta ned och oskadliggöra organiska bekämpningsmedel. I naturen är de vida spridda och finns i både vattensystem och i jorden. De förekommer naturligt i daggmaskens tarmflora. 
Rhodopseudomonas palustris En viktig jordbakterier som finns naturligt i både jord och vatten. Används aktivt ibioremedation för att sanera gifter och föroreningar i jord och vatten.

 

https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Rhodopseudomonas_palustris

Rhodospirillum rubrum

Eftersom R. rubrum kan leva både i syrerika och syrefria miljöer är det en mikrob som finns i ett brett spektrum av miljöer. Naturligt finns den i många akvatiska miljöer och är vanligt förekommande i lera och avloppsslam. Precis som R. palustris är det en effektiv mikrob vid mikrobiell sanering och rening av övergödda vattensystem och i jord.

Foto: Munk et al. 2011.

https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Rhodospirillum_rubrum

Omplantering av sparris

Förra sommaren frösådde jag sparris för första gången. Den blev rangligare och rangligare och i november någon gång satte jag ner dom i en pallkrage i kartong-krukor för att dom skulle få övervintra. Idag tittade de första små sparrisstänglarna upp – hurra!! Dom var inte döda som jag trodde… Så dagen till ära planterade jag om dom försiktigt på en plats med bra och lucker jord efter många nergrävda hinkar med bokashi!

Se hur det såg ut i denna video:

www.youtube.com/watch

Tio år sedan vi introducerade bokashi i Sverige!

Idag är det tio år sedan vi startade med bokashi.se. Helt otrolig — TIO ÅR!

De har gått fort. Och mycket har hänt under dessa tio åren. Jag kommer fortfarande ihåg de febrila dagar när vi startade, Bertil och jag. Det var mycket som var nytt för oss: att starta e-butik, att blogga, att producera bokashiströ, att köpa hem hinkar, att skicka ut paket hit och dit när folk skulle beställa.

OM de nu skulle beställa. Vi var helt säkert att det här med bokashi var rätt väg att gå så vi brydde oss inte så mycket om hur vi skulle få till en hög med kunder. De skulle nog komma, trodde vi, och det hade vi rätt om.

Bertil hade drivit företag i alla år (inom elektronikbranschen visst men han var duktig på allt det här med företagande och logistik) och jag hade jobbat med marknadsföring i olika branscher, och även drivit företag i några år (översättning, affärsplanering mm, precis inget att göra med bokashi eller trädgård).

Så lite koll hade vi om det här att köra igång något nytt, och att driva företag. Att det kommer ta tid, det har vi alltid förstått. Att det skulle gå bra, det har vi alltid trott. För bokashi är ju en fantastisk fin grej. Rätt lösning i rätt tid, precis vad världen behöver här och nu.

Perfekt timing med sociala medier
Något vi har haft världens tur med är att vårt bokashi äventyr har sammanträffat med sociala mediers uppgång. När jag började blogga för tio år sedan var det inte alls vanligt att blogga (och att det var så roligt visst jag inte heller innan) och Facebook var inte än en vardagsgrej om den nu fanns.  Någon större marknadsbudget har vi aldrig haft, för det mesta har det handlat om en nollbudget. Så att blogga oss ut i världen var den enda möjligheten vi hade.

Läs mer: Hur kom det sig att ni startade bokashi i Sverige?

Utöver det vi gjorde på nätet körde vi massor med kurser, workshops, föreläsningar, och presentationer. För det mesta har jag inte tagit betalt för dem; jag har kört med ren vilja för att få fram bokashibudskapet överallt där jag kunde. (Några år jobbade jag dubbelt för att få lön, men det var det värt)

Under de första 5-6 åren var vi även med på en massa marknader, trädgårdsdagar, mässor och you name it. Allt det här tog väldigt mycket tid och energi (och en ledig lördag fanns inte under många somrar) men det gjorde skillnad. Allt eftersom började folk känner att det här med bokashi kunde vara något att ha. Även om grannen och maken är lite väl skeptiska kunde jag testa, sa de.

Ett beslut tog vi ganska tidigt: att få in bokashi i det svenska samhället på ett bottom-up sätt. Inte top-down som de flesta miljögrejer, utan att göra bokashi till en folkrörelse. Att försöka lobba på kommunnivå är inte min grej, och dessutom tror jag inte att vi hade lyckats den vägen. Hellre försöker motivera allmänheten tyckte vi, och det har nog visat sig vara rätt.

Något som jag kan erkänna har varit lite kämpigt är att jag har inte svenska som modersmål. Jag är uppvuxen på Nya Zeeland, och pratar engelska egentligen. Jag flyttade till Sverige för snart 20 år sedan, så visst har jag lärt mig något under tiden, men då jag är självlärd blir det aldrig helt rätt. Men good enough, och det får jag leva med.

Å andra sidan, tycker jag om att skriva på engelska, så i samma veva som vi körde igång bokashi här i Sverige startade jag även en blogg på engelska, Bokashiworld heter den. Kollade precis, och den har haft nästan 160,000 besök under åren. Roligt!

Ett år var jag även med i Änglamarks fina miljötävling. Det gick bra!

 

Det rullar ju på
Men utvecklingen i Sverige då, hur har det gått?

Jag kommer ihåg när vi först började att det var nästan en chock när vi fick en order. “VI FICK EN ORDER!!!” skrek jag och sprang runt här hemma tills jag hittade någon (ja, oftast min stackars dotter ;-)) som kunde ta emot glädjen. Haha, de dagarna var fina på sitt sätt, om än lite kaotiska.

Vi hade då ströproduktionen i en uppvärmd garage här hemma, det lilla lagret av hinkar hade vi även där. Var det mitt på vinter fick vi frakta “leveranserna” en och en på en pulka fram till bilen. In i bilen med det (i början var det sällan mer än ett paket) och in till stan där vi lämnade in det på Handlar’n.

Allt var manuellt och småskaligt, men alla har ju börjat någonstans.

Allt eftersom har vi flyttat lagret in “till stan”, vi bor i Säffle. Vi har fått hjälp av två underbara “killar” (ska rätt vara rätt så är de 65-plussare och de båda heter Lennart) som sköter alla våra leveranser. Produktionen hade vi hemma i workshopen i många år men sedan 3-4 år tillbaka producerar vi allt strö direkt på plats på kvarnen i Dalsland. Logistiken är enklare totaltsätt och vi är väldigt nöjd. För oss känns det viktigt att kunna producera så mycket bokashiströ vi kan lokalt. Men lokala råvaror och så lite transport som möjligt. Och i framtiden har vi faktiskt planer att utöka det vi gör så mycket det går.

I höstas köpte jag ut Bertil ur företaget; han kände att han hade gjort sitt och vill pensionera sig och det var dags för en uppgradering av företaget i samma veve. Då blev det naturligt att flytta kontoret in till stan (samma hus som lagret, där vi sitter mitt i en flock med 30 programmerare som jobbar hos e-handels företaget Askås. Perfekt!).

Malin börjar!
Nu är Malin Sairio anställt sedan nyår och vilket lyx det är, att ha en ny och kunnig medarbetare. Vi delar upp arbetet så mycket det går emellan oss, men hon sköter det mesta nu då det har blivit mycket mer administration att sköta de senaste åren. Så skönt att ha en så härlig kollega!

Läs mer: Om oss på bokashi.se

Vi har även haft en annan utveckling nu i år, och det är att vi, bokashi.se, är med och driver ett bokashi projekt i Myanmar. Den för detta Burma. Ett land med otaliga problem med fantastiska människor, och där vi känner att vi kan göra nytta genom att dela med oss av vår bokashikompetens. Så det gör vi. Är du nyfiken kan du följa oss på Facebook, Bokashi Myanmar, eller kolla vår hemsida www.bokashimyanmar.com.

Framtiden då? Ja — klart vi vill växa! Mest för att visionen vi skapade från första början håller fortfarande. Vi vill att hela Sverige ska sluta slänga mat. Och då får vi sälja många, många fler bokashihinkar och ströpåsar de kommande åren.

Vi utökar och växer
Vi utökar produktionskapaciteten, vi expanderar lagret, vi gör så mycket vi kan med vårt hemsida, e-butik och i våra sociala media kanaler. Men något som har alltid varit viktigt för oss är att vara personligt. Förr var det Bertil och Jenny, nu är det Malin och Jenny, men det är egentligen samma sak. Vi är ju inget storföretag, och jag tror de flesta som har haft anledningen att prata med oss förstår det. Vi är ju vi. Hemmaodlare som er, företagare som många av er, föräldrar och vardagsmänniskor precis som de flesta av er.

Vi vill gärna tro att vi gör ett bra jobb. Men självklart ska du tipsa oss om saker vi kan göra bättre, det behöver alla vi småföretagare hjälp med. Vi satsar nu klart och tydligt på att göra bokashi en grej i Sverige, något som de flesta känner till och tycker är bra, är viktigt, och är värt att satsa på.

Bra jord, det behöver vi
Bra jord tjatar vi om ju jämt, men jag tror faktist det är nu att det händer. Att folk börjar fatta. Att det är viktigt, att lösningen är att få ner mer kol i marken, och att bokashi är en bra väg dit. Som är tillgängligt och enkelt, och absolut värt att satsa på inför framtiden.

Men det största tack av alla vill jag ge er. Våra kunder. Ni som har varit med under den här resan och kommer vara med i framtiden. Ni som har gjort allt jobb värt det, ni som har stöttat och hjälpt oss under de här första tio åren på så många olika sätt.

TACK!! NI ÄR BÄST!

Och vi ser fram emot många bra år till med er!

/Med de allra bästa hälsningar från Jenny och Malin.

 

 

Här kan du läsa vårt allra först blogginlägg “Nu öppnar vi bokashi.se!”

Eller får ett svar till frågan: “Hur kom det sig att ni startade bokashi.se?”

Läs lite mer om vem vi är på “Om oss på bokashi.se”

Många tidningsartiklar har det varit om oss under åren, här kan du läsa dem.

 

Hur ska jag skölja ut min bokashihink?

På sommaren är det enkelt att skölja ur bokashihinken direkt i landet. Man är ändå ute och gräver ner innehållet, det tar bara ett par minuter extra att ta fram vattenslangen och skölja ur den direkt.

Oftast behövs inget mer: lite vatten, kanske någon borste eller annat man har till hands, och ett ställe att tömma vattnet. Ingen såpa! Eller jo, lite grönsåpa går bra – grejen är att man inte vill förstöra de mikrober som är kvar i hinken, med kemikalier. Tycker du det är kladdigt i hinken kan du testa att stryka på lite matolja. Och tycker du det luktar (för det gör det oftast ;)) kan du låta hinken torka utomhus. Har du EM hemma (Wipe & Clean, Mikroferm, EM-A) kan du spraya lite i hinken, det hjälper!

Mycket näring och mikrober i sköljvattnet!

Ett bra tips är att hälla ut sköljvattnet på några växter som behöver näring. Rabarber, till exempel, några bärbuskar. Eller egentligen var som helst!

Se här en liten film om hur Malin gjorde i somras:

https://youtu.be/Lk4RZf6n9RE

Nu när jag skriver detta är det september och det är inte mycket som vill ha extranäring. Jag har några nya bäddar med flis men inga växter, där tömmer jag gärna lite extra näring i form av lakvatten eller sköljvatten. Den håller sig kvar till våren och mikroberna  jobbar nog på en del nu under hösten.

Ladda inför våren!

Men tulpaner och narcisser! De behöver faktiskt näring nu. De laddar inför vårens stora show och ju mer näring de får nu, ju bättre kommer de orka med till våren.

Nu ser jag verkligen fram emot att se alla dess blommor till våren! Kommer bli sååå glad då!

Laddat med näring och mikroliv