Etikettarkiv: bokashi

Bokashi i köket, Bokashi och EM i världen

Apelsinskal – i bokashihinken eller inte?

9 kommentarer

Det här är en av våra vanligaste frågor!

Egentligen borde de besprutad frukt såklart inte finnas alls i butikerna. Men det gör de, och vi köper hem dem trots att vi egentligen inte vill. Än så länge kan man inte heller förvänta sig att det alltid finns eko-apelsiner på hyllan. Ekobananer hittar man oftast men clementiner, citron och en och en annan apelsinpåse får man blunda för när man lägger i korgen. Tyvärr.

Annars kan man avstå. Valet är ju fritt.

Men en vacker dag står man där i köket med en hög apelsinskal i handen. Vad ska man göra? Slänga i Bokashihinken eller i soporna?

Det finns inget rätt eller fel egentligen. Man får helt enkelt ta ställning själv – gör det DU tycker är bäst, då blir det rätt.

Tre varianter:

Släng i soporna
Vill man vara absolut helt säker på bekämpningsmedel och andra gifter inte hamnar i grönsaksodlingen till våren så är det här ett alternativ. Bor man i stan kan man skicka dem till biogas-insamlingen.

Gör en citrus-bokashihink
Äter du mycket apelsiner (eller gör juice) är det kanske värt att starta en egen Bokashihink till just citrusskal. Jag har inte testat detta själv men antar att det skulle gå bra. Det är nog värt att hacka skalen lite extra och platta till ordentligt i hinken för att hjälpa processen. Man skulle kunna kombinera med kaffesump eller något annat man har gott om.

En sådan hink vill man nog inte ha i grönsakslandet men skulle vara perfekt till en framtidsrabatt, häck eller något. Gifterna kommer att neutraliseras i jorden över tid.

Släng i bokashihinken
Det gör både jag och Malin hemma och säkert de flesta. Inte bara för att det är enkelt när man väl håller på med Bokashi, men för att det är med all sannolikhet helt ok.

Gift i landet vill  inte jag ha mer än någon annan. Men med allt jag har lärt mig om EM-mikroberna i Bokashi-processen är att de tar hand om och oskadliggör en mängd kemikalier. I andra delar av världen används EM i restaurering av radioaktiv mark i Fukushima i Japan, i omvandling av kemikaliebaserade jordbruk till ekologiska, och i rengöring av förorenade vattendrag runt omkring i världen. Att ta hand om gift är inget konstigt för bokashibakterier. Det är det de gör. Och mina odlingslådor har nu så gott om ”goda bakterier” att jag tror de bearbetar det mesta rätt fort.

Därför är jag inte ett dugg orolig över de ”fula” apelsinskal som hamnar i Bokashihinken då och då. Funkar det att odla i EM-jord i Fukushima, funkar det nog även för mig där hemma i mina odlingslådor. Med eller utan apelsinskal i hinken.

Vill du läsa mer har jag samlat några länkar här nere. De är tyvärr bara på engelska (om inte du kan japanska), det är mycket intressant att kolla lite vad som är möjligt med EM. Mycket mer än man tror!

/Jenny

Foto: Uncannyterrain.com

Här kan du läsa mer:

As you are aware, EM activities have been extremely effective not only in dealing with issues arising from the earthquake, such as environmental sanitation, salt damage, and health care, but has also proven effective in dealing with previously intractable issues such as removing and cleaning up radioactive materials, internal radiation exposure, and dealing with radiation exposure of farm animals.

Bokashi i trädgården

Hitta komposten…

3 kommentarer

Nu har vi snö så det räcker.

Så himla lätt att hitta komposten är det inte just nu. Och att skotta dit jämt är inte så kul det heller.

Detta var faktiskt en av de sakerna som gjorde mig så glad när vi hittade till Bokashi. Vad himla skönt att slippa det här vinterkomposterings elände. Känner du igen det? — Ja, jag får väl gå ut med komposten imorgon då, säger man till sig själv. Men inte just idag.  Sedan blir det aldrig av och man har en gegga på diskbänken…

Med Bokashi är det lite annorlunda. Har man en kökskompost man vill kombinera med Bokashi så funkar det utmärkt, men man behöver inte. Det finns så mycket annat man kan göra.

Bokashi på vintern är inte alls lika kul som Bokashi på sommaren men å andra sidan finns det så pass många olika tillvägagångssätt att man kan hitta det som bäst passar just dig. Vinterförvaring i källaren, i växthus, i vedskjulen, i garaget, på altanen… Finns inget rätt svar — funkar det för dig så ÄR det bra!

Här hemma har vi testat det mesta känns det som, men jag ser fram emot nya idéer som är värt att testa, än har vi inte upptäckt alla så-här-kan-man-göra grejer med Bokashi.

Här brukar vi göra lite ut av varje under året. På våren och hösten gräver vi ner det mesta direkt i odlingsbäddarna. Mitt på sommaren hamnar en hel del i jordfabriken om inte vi har något speciellt projekt på gång. På vinter använder vi jordfabriken så långt det går, sedan kan det vara biopåsar i en tunna i vedboden eller på altanen eller en och en annan hink som får bara sitta och vänta i glasverandan.

Just nu är vi, lustigt nog, tillbaka till komposten ett tag. Vi har två stora varmkomposter som vi har haft sedan länge (fick dem gratis av Säffle kommun faktiskt) och de är jag glad för. Vi komposterar inte ”på riktigt” nu längre, istället använder vi dem som flyttbar vinterförvaring.

Varje år flyttar vi dem till ett nytt ställe — just nu står dem faktiskt mitt i kökslandet där jag håller på att göra i ordning ett nytt land. I hösta la vi ut en massa tidningar direkt på marken och täckt med allt vi hade till hands — löv, grässklipp, träflis, lite Bokashi — med en tjock lager ensilage på toppen. Komposterna hade vi placerat mitt i detta, utan bottenplattor för att förenkla.

Nu till våren (känns oändligt långt bort!) är det bara att lyfta bort tunnorna och sprida ut innehållet. Troligtvis blir det inte jord än i komposterna men blandningen av vinterns Bokashi och en hel del tidningar har nog kommit en bit på väg. Viktigast för oss egentligen är att inte behöva jobba så mycket, alla är vi lite lat innerste inne….

Smeten kommer vi sprida ut och täcka över med en del av ensilaget. Eftersom vi har lärt oss av våra alla misstag kommer det blir fiberduk över det hela direkt. Skatorna är helt hopplösa på våren!

Bädden har jag tänkt mig till tulpaner och sedan dahlior, en mysig inlägg mellan alla fyrkantiga odlingslådor i kökslandet. Vi bor ju på landet och har rådjur överallt men i köksträdgården får de inte komma in. En chans, äntligen!, att få frossa med tulpaner.

Så det var inte så dumt med de gamla kökskomposter trots allt. Skillnaden är vi nu behöver inte gå ut var och varannan dag med komposten som man gjorde förr. Det räcker att träska ut med hinkarna när det känns överkomligt och man orkar skotta.

Det är ju drömbilden man ser framför sig: Bara tänk hur vackert det kommer att se ut varje vår framöver med en hel ö av tulpaner!

Om oss

Nu kommer ett nytt Bokashi-år!

2 kommentarer

Vi fick lite tid över nu under nyår och pratade här hemma om Bokashi-året som gått, vad som har hänt och vart vi är på väg.

Det är faktiskt rätt kul att kunna konstatera att vi nu (äntligen!) är på rätt spår. Det är nästan sex år sedan vi började med Bokashi, ingen hade hört talas om det då, de flesta var tveksamma till det här nya hokus-pokus. Nu är läget helt annorlunda. Någon jätteproduktion har vi inte, det är ju fortfarande ett pionjärarbete vi gör, men det finns mycket mer förtroende för Bokashi nu, många fler som känner till Bokashi och vet vad det går för.

Den stora skillnaden är alla ni som har kommit igång och pratat med andra. Tipsat grannar, kollegor, familjemedlemmar; paketerat ihop Bokashi hinkar i jul- och födelsedagsklappar. Lärt ut hur man gör och hur man inte gör. Testat en massa olika tillvägagångssätt och sett vad som fungerar bra, vad som blir mindre bra. Delat allt detta med andra, tagit emot nya idéer och testat dem. Pratat och visat och tjatat.

Det som vi ser härifrån är att försäljningen ökar stadigt varje månad. Inget dramatiskt men jämt och ständigt. Även om vi svarar en massa mejl och telefonsamtal och gör det vi kan via bloggen, facebook-gruppen och andra forum, så känns det som det finns mycket mer kunskap om hur man gör med Bokashi nu än förr. Det gör vårt jobb mer hanterbart, det hade inte varit möjligt att hjälpa alla var och en. Det vi tror är att folk flesta får bra hjälp av andra som har redan kommit igång, och att de flesta är jätteduktiga att läsa till sig kunskap.

I början var det många fler som var nervösa för Bokashi, det låter ju bra men hur ska detta går? Att det blir inte jord i hinken verkar de flesta känner till nu, jag vet inte hur många gånger jag fick förklarar det i början. Nu är det mer rumsren med Bokashi, fungerar det för andra så fungerar det nog för mig med är kanske tankegången.

Något mer som gör STOR skillnad är att många fler har bestämt sig för att hjälpa till att sprida budskapet. Håller föredrag, gör demonstrationer på föreningsnivå, står på marknader och dela ut Bokashi broschyrer. Visst driver vi ett företag, men det är inte en jättekommersiellt sådan som gör det möjligt att vara överallt själva. Vi har inte tid och inte råd, helt enkelt.

Bokashi är något som gynna oss alla, i längden. Orsaken att vi började var att vi vill göra något meningsfullt med vår arbetstid. Båda Bertil och jag är van att driva företag, Bertil i en herrens massa år i elektronikbranschen och jag med marknadsföring och översättning i fokus. Det Bertil har gjort har faktiskt gjort mycket nytta miljömässigt eftersom de utvecklade mätsystem för bland annat miljömätningar. Själv kan jag tycka att det mesta jag har gjort tidigare har inte gjort ett dugg för att samhället skulle bli ett bättre ställe.

Vi var övertygade om att vi skulle använda det vi hade lärt oss under alla år på ett bra sätt. Pengar kunde vi lätt har tjänat mer av på något annat sätt men hellre lever vi enkelt och gör något vi tror på. Och det gör vi med Bokashi. Det är inte ofta i livet man hittar något man tror på djupt och stadigt, som verkligen är en ”bra grej”. För oss har Bokashi varit det. Skeptiskt som jag är letade jag länge i början efter baksidan. För något måste det vara som dolde sig under ytan?

Än har jag inte hittat det. Bokashi och EM är faktiskt riktig bra grejer. De löser inte alla världens problem men är verkligen viktiga pusselbitar. De gör att vi tänker nytt, tar ansvar på ett nytt sätt, tänker lokalt på samhällsproblem och går till oss själva för att hitta lösningar.

Och ju mer man läsa om olika program, satsningar, grupperingar, uppmaningar och projekt blir man mer och mer övertygat att detta är rätt kurs att sätta. Stora, offentliga program och teknikinnovationer i all ära, men jag tror det mesta som måsta ändras kommer att ändras av folk som vi, du och jag.

Vanliga, tänkande, nyfikna människor från hela Sverige, från hela världen, som ser ett problem, ser en möjlig lösning, kör i gång och testar och sedan vänder sig till grannen och pratar om hur det går till.

Kan vi göra så kommer vi att lyckas. Var och en, på var sitt eget sätt.

Hoppas i alla fall att vi har rätt! Det gör det nya året lite ljusare att tänka så.

Och det vi lovar, från våran lilla plätt på jorden här i Värmland, är att göra det vi kan att hjälpa till. Att fixa fram hinkar och strö, packar och skickar och delar med oss våra idéer och andras så vi kan alla göra så gott vi kan.

Tack för att ni är med!

Bokashi i trädgården

Höstlöv: mycket man kan göra

8 kommentarer

Ibland har jag lite svårt att stava på svenska, rubriken blev först ”Höstlov: mycket man kan göra…”. Det hade troligen blivit en mycket mer frestande blogg inlägg hade jag fortsatt på den teman!

Men, tittar man ut så här mitt i novemberdiset ser man inte mycket mer än höstlöv nu för tiden. I alla fall om man bor på landet som vi gör med björkar åt varje håll. Löv är inte precis en bristvara.

Här krattar vi inte mer än nödvändigt. Jo, lat är jag nog, jag vill inte heller gräva för mycket i onödan. Men höstlöv är det bästa som finns i trädgården och jag blir så himla ledsen när jag har vägen förbi villorna i stan och ser prydliga säckar med höstlov uppradade framför varje hus. Blah.

Mycket enklare är att bara kratta lövhögarna in i rabatterna, gör en tjock, fin bädd runt perenner och buskar. Första gång man gör det ser det kanske lite skräpigt ut men sedan blir man van. De sjunkar ihop efter lite regn och slask och snart kommer allt bli övertäckt med snö ändå så det gör inget. Efter ett par år blir man van — och då ser det naket och konstigt ut i grannträdgårdarna med sina jordbruna rabatter.

Varför? Inte bara för att det är enklare. Mest är det för maskarnas skull. De får sysselsättning mycket längre in i hösten och kommer igång igen tidigare på vären. Och trivs maskarna så trivs jorden. Där det finns maskar finns det även mikrober (eller tvärtom, vem vet?), och levande jord vill vi alla ha.

När det gäller Bokashi och löv så är det en bra kombination. Man kan gör lite olika grejer och hittar på egna idéer som skulle passa hemma hos dig. Man har inte precis något att förlora: löv och matrester har inte kostat dig något men går det vägen så kan man få superfin jord utan att göra särskilt mycket.

Plastsäckar med löv: om man har själv eller grannen har krattat ihop en hög. Rada upp några säckar med höstlöv inför vintern på ett ställe som är tillgängligt men inte i vägen. Ta dubbla säckar om du har tunna, annars är det bäst med tjocka. Sätt en påsklämma på dem var och en. Allt eftersom du har en Bokashihink som ska tömmas kan du dumpa den i en av säckarna. Har de inte frusit till stela klumpar kan man skaka ihop innehållet så det blir lite blandat. Säckarna kan gott stå i minusgrader men när våren väl kommer är det bra att ställa dem ut i solen. Då börjar mikroberna vakna till och allt eftersom får du fin kompostjord i säckarna.

Hur lång tid det tar beror på hur varmt det är i solen. Svarta säckar är därför smarta för att de blir varma, och många väljer att ställa säckarna i växthuset under vinter för att värmen ska komma igång fortare på våren.

Hur mycket Bokashi och löv ska man har i varje? Spelar ingen roll egentligen. Har du mycket löv och inte så mycket Bokashi men vill göra mycket kompost, då gör du en ”svag” blandning. Annars gör du en ”stark” blandning som är kanske 50:50 Bokashi och löv och kan användas sedan som kraftig gödsel.

Något som är viktig är att det inte blir för blött i säckarna. Samla man torra löv så hjälper de till med att absorbera Bokashivätska under vintern/våren. Ha man bara blötta löv kan man kanske bottna med sågspån eller tidningar i säckarna. Det går även bra att klippa ett litet hål i säcken längst ner, då rinner eventuell vätska ur säcken utan att påverka processen. Allra bäst är det då om säcken stå på ett ställe där man vill ha lite extra näring, en bädd i växthuset är perfekt.

Det behöver inte vara säckar. Man tager vad man haver…tunnor, lådor, pallkragor. Spelar ingen roll egentligen bara det är någorlunda luft- och regntät och det finns ingen risk för djur att komma åt innehållet.

Men något jag har lärt mig den hårda vägen är att inte göra säcken/lådan/tunnan tyngre än man kan bära! På vintern är allt så enkelt sedan står man där till våren med en låda som inte går att flytta…

Många frågar om man ska ha jord i lövsäcken för att processen ska fungera. Ha man lite ledig jord/kompost/kogödsel som är över är det alltid bra att ta med det i säcken. Men det behövs inte. Grejen är att det finns mängder med jordbakterier på höstlov och det är dessa bakterier som kör igång Bokashi processen så att det blir jord i säcken sedan.

Till våren behöver man inte väntar ut säckarna. Får vi en lång kall vår igen som vi fick i år är det inte kul att vänta. Man kan lika gärna ta säcken som det är och sprida ut det på landet och skyffla över lite jord. Täck gärna över med en bit fiberduk för kråkornas skuld. Annars om man har plats och tålamod kan man bara ställa säckarna i solen bakom någon uthus några månader — det blir superfin jord i dem sedan, jag lovar!

Och alla dessa löv man har krattat ihop  i rabatterna då, hur ska man göra till våren? Jag brukar kratta bort dem då, det som är kvar efter maskarna och vinterregn har gjort sitt. Då kan de lite finare rabatterna få lite värme i sig (lövtäcket är ju isolerande) och se lite vårfina ut. De flesta löv hamnar under buskar och grövre rabatter där de kan fortfarande gör nytta. Jag vill inte ha de i komposten eftersom det finns risk för sniglar — och för att de är ju mindre jobb att kratta ihop dem under första bästa busk.

Men det som är bäst med det hela, tycker jag, är den känslan av att natta för maskarna nu på hösten. Att pyssla om dem lite grann, önska dem en trevlig vinter och en kär återseende till våren. Lite nördig är jag nog, trots allt. Tror inte jag är ensam med det 🙂

Bokashi i trädgården

Dahlior blev fina i murbruksbaljor

3 kommentarer

Sorgligt nog är det nu dags att plocka ut dahliorknölarna, frosten gör sitt och den underbara sommaren är, suck, snart till ända.

Jag hade frösått massa med dahlior i våras och de hamnade lite varstans i landet. Men även i stora murbruksbaljor på grusgången. Jättefina blev dem, en bra lösning som jag kommer att köra i många år till.

Murbruksbaljor har jag skrivit om tidigare, de fungerar otroligt bra. Dessutom är de mycket billigare än krukor!

Lecakulor, lite ”fuljord”, en hink med Bokashi, en säck med köpjord, fixat! Dräneringshålet borrar jag på sidan, vid ungefär samma nivå som lecakulorna så man får en slags underbevattningssystem. Näringen rinner inte bort och baljorna behöver man sällan vattna. Perfekt om man ska åka bort under sommaren.

På vintern nu kommer jag lämna de på plats, plasten verkar tålig och jag orkar inte flyttar dem. Men annars är de stapelbara, om man vill flytta undan dem. Jag brukar täcka med lite granris för att göra de vintertrevliga.

Men snart är det vår igen och dahliornas återkomst!

 Mer om murbruksbaljor finns att läsa här>>

Foto: Jenny Harlen

Fakta och forskning

Stor skillnad i växthusgaser mellan Bokashi och traditionell kompostering

8 kommentarer

Länge har vi önskat oss lite riktig research om skillnaden mellan traditionell kompostering och Bokashi.  Nu har vi precis fått tag i en ny forskningsrapport från Nederländerna som undersöker hur de två metoderna ser ut från ett miljöperspektiv. Hur mycket av kompostmaterialet blir till jordförbättring och hur mycket försvinner bort som växthusgaser.

Forskningen är baserat på en storskalig metod som inte riktigt går att jämföra med våra hinkar i köket, men principen är trots allt precis likadan.  I experimentet radade de upp två stora högar med växtavfall på cementgolv, täckt den första och gjorde Bokashi medan den andra var behandlad precis som man brukar göra med kompost — öppet och luftigt.

Vill du som jag går rakt på resultatern, så blev det så här:

Näringen blir kvar. En hel del försvinner med traditionell kompostering, näringen blev för det mesta kvar i Bokashihögen.

Mindre jobb. Den traditionell komposthögen måste luftas mekaniskt, medan den övertäckta Bokashihögen inte behöver bearbetas.

Mindre svinn. Den traditionella komposten vägde 60,2% mindre efter sex veckor, alltså mer än hälften försvann på grund av förbränningen. Bokashihögen vägde bara 3,2% mindre än den gjorde från början eftersom processen är i princip kall. Experimentet var inomhus på cementgolv.

Mycket lägre carbon footprint. Antal kilo CO2-equivalenter per ton kompost: 669 kilo för traditionell kompost mot bara 25 för Bokashi. Det som försvann från den traditionella högen var mest kol (C) vilket blev till CO2 (koldioxid) och CO4 (metan), alltså kol i luften istället för i marken.

Nästa steg är så klart att testa hur själva jorden blir när man använder dessa två typer av jordförbättringar. Nu jämför vi bara själva jordförbättringsmaterialet, men det ger ett klart tecken att fermentering/Bokashi är en mycket mer effektiv metod både ur miljö- och ekonomisksynpunkt.

Klart att vi  skulle behöva göra någon liknande test i Sverige med svenska förhållande och referenser. Ju fler studier desto bättre, det finns ju många aspekter att ta upp och jäsning/syrning i samband med jordbruk och matavfallshantering är något som ingen egentligen har fokuserat på förut. Hoppas det blir ändring på det och det blir ett forskningsämne lite varstans.

Men det glädjer mig verkligen att vi nu har fått svart på vitt att det är oerhört klok med Bokashikompostering. Både hemma hos mig och dig i köket och även lite mer storskaligt ute på landsbygden och i industriens värld.

En carbon footprint på 25 kilo/ton istället för 669 är dramatisk. Och det är ju dramatiska förändringar vi behöver nu, snart, om vi ska få bo kvar.

Vill du läsa hela rapporten, så finns den här på engelska som PDF. Vill du har det på ursprungsspråket, nederländska, hör av dig.
Klicka här>>

Media

Dagens Nyheter: ”Så väljer du rätt kompost”

1 kommentar

En journalist ringde för några dagar sedan för att prata kompost. Det gör vi gärna!

Resultatet blev det här stora komposttesten som publiceras nu under veckan i DN och en rad andra svenska tidningar. Företaget som gör jämförelsen är oberoende, Testfakta heter de, och tidningarna abonnerar helt enkelt till de olika testar de gör.

Detta är första gången Bokashi har varit med i en kompostjämförelse. Äntligen! Det stora plusset för Bokashi var att hinkarna kan används inomhus. Minusen var att det ”kräver tillgång till jordlott att blanda ner den jästa massan i”.

Bokashi är ju ett helt annan koncept än traditionella komposteringslösningar. Passar många men säkert inte alla, så det är skönt med en sådan jämförelse som gör det enklare för folk att komma igång.

Sidan publicerades i DN på de privata ekonomisidorna. Orsaken är att det går att spara rätt mycket pengar om man tar hand om sitt eget matavfall. Av de cirka 250 kilo hushållssopor som genomsnittsvenskan bär ut till soptunnan varje år är runt 40 procent fullt möjligt att kompostera, skriver tidningen. Nu ska sortering av matavfall införas i Stockholm så det är mycket fokus på hur var och en ska göra. Visst kommer det att finnas kommunala lösningar (hämtning/biogas) men många har tillgång till trädgård eller kolonilott och skulle kunna köra igång lite ”näråtervinning” själv.

Men att många vill komma igång är klart, och då gäller det att välja ett sätt som passar dig bäst där hemma. Bara man gör något vettigt.

Som Bertil sa till journalisten, ”våra kunder är framför allt odlare, men även de som mest intresserar sig för mijöaspekten av vår sophantering har börjat få upp ögonen för Bokashi”.

Artikeln finns att ladda ner här på bokashi.se>>

Bokashi i trädgården

Gammal ensilage + Bokashi = lycka!

2 kommentarer

Gammal ensilage är något av det bästa som finns!

Som tur är bor vi på landet med en jättetrevlig bonde som tar hand om de flesta åkrarna runt om kring. Gamla, dåliga ensilage balar finns det gott om — de blir mest i vägen för bönderna. Han skrattar gott åt mig när jag berättar att det är precis en sådan där jättesunkig bal jag vill så gärna ha, nu igen. Kom du bara förbi med kärran då efter vårsådden är klar så fixar vi en till dig säger han. Inget som helst problem. Det är ju bara att lyfta upp den på kärran med traktorn så är det klart.

Tur att det finns sådana grannar!

Nu är balen hemma och jag håller på att sprida ut det gamla höet lite varstans i kökstrådgården. Det blir perfekt till täckodling, allra helst med lite Bokashi under.

Rabarberlådan var först att få lite påfyllning. Jordnivåen har sänkt sig lite väl mycket. Ut med en hink Bokashi (direkt på marken under bladerna) och på med en tjock lager hö. Tidigare har jag haft problem med sniglar i rabarberlådan, bara vanliga tack och lov och inte mördarsniglar. Vinterns täckning tog jag bort ganska tidigt och marken har varit bar sedan dess mens snigelrensning pågick. Känns ok nu att täcka på igen med lite snigel pellets på.

Det är skönt att slippa gräva ner Bokashi jämt. Det går ju så fort när man kan bara sprida ut smeten och sedan sprider ut täcket.

Hela våren har vi haft problem med kråkor så jag la på lite extra hö denna gången, rabarberbladerna hjälper också till att göra ytan lite oåtkomligt. Ska hålla ett öga på det, i värsta fall blir det bärnät ett tag. Eller så flyttar kråkfamiljen…

Men snygg blev det i alla fall!

Foto: Jenny Harlen

En bekymmer med täckodling kan vara att en kolrik täckmaterial som denna kan stjäla kväve från växterna. Oftast tycker jag det har gått bra eftersom det finns gott om kväve i Bokashin. Men jag ska hålla ett öga på det också, det kanske behövs vattning med lite snabbmat: Bokashivätska, nässelvatten, guldvatten.

Vi har kört med gammal ensilage i flera år nu och lärt oss lite grann. För det första, att man måste få hjälp av bonden att lasta kärran! En bal väger runt 500 kilo och är helt omöjligt att hantera själv. Första året försökte vi att packa ut balen själv på gärdet och lasta kärran med en högaffel. Det tog en halvdag per bal, man kan inte tro hur krångligt det är att lossna det hoppsnurrade höet. Största nackdelen var dock att höet blir så löst att man behöver en kärra med sidor för att få plats med allt, inte en vanlig kärra som vi har.

Väl hemma kan man skära upp balen med kniv och låter regnen hjälper till att lossna snurren. Då kan man köra ut den en skottkärra om gången i sin egen takt… Det luktar bondgård ett tag, vilket känns otroligt härligt.

Jag har länge tänkt spraya balens innehållet med EM när den väl står hemma. Tanken är att låta våra goda mikroberna jobbar sig in i ensilagen och förökar sig som en enda stor Bokashi hink. Har inte fått det till helt enkelt, men tror ändå att det är värt att göra. Kanske till hösten?

Det finns många tillvägagångssätt med Bokashi och EM och det är ju alltid kul att testa. Men har du möjlighet att skaffa dig traktens sunkigaste ensilagebalen tycker jag du ska göra det!

Bokashi i trädgården

Snabb och enkel Bokashihantering

4 kommentarer

Nytt experiment på gång här i kökslandet!

Inte så himla elegant men troligtvis ganska praktiskt. Värt att testa i alla fall.

Tunnan har jag haft i växthuset några år men den klarade inte vintern i år — en ny vattentunna fick flytta in. Frågan var om det gick att göra något mer med denna innan den åkte iväg till tippen. En jordfabrik?

Vi tog fram sågen (en vanlig hushålls fogsvans) och kapade den otäta bottnen. Skivan passade perfekt som lock, med en tung sten liggande på så den inte skulle blåsa iväg. Själva tunnan kunde vi då ”skruva” ned i marken i odlingslådan här. Lådan är fyllt med trädgårdsskräp över en lager med jord — egentligen vill jag bygga upp jordnivån lite och se till att det blir mer näringsrik i landet.

Tanken nu är att tömma en Bokashihink i tunnan då och då när det passar. Toppar med lite pappersskräp från köket och kanske en näve eller två av trädgårdsskräpet från bädden. Det kan vara skönt ibland att ha ett enkelt ställe att tömma en hink när alla odlingslådor är fulla eller om man inte har tid att gräva ner sin Bokashi. Och bra om man har lerjord som är svår att gräva i.

Eller, som jag har tänkt mig, vill odla något näringskrävande och vill se till att det kommer tillräckligt med näring precis vid plantan. Just här har jag tänkt plantera en pumpa eller squash. Tätt intill tunnan där näringen är lätt att nå. Pumpan kan då sprida sig ut över mitt skräpland (då blir det snyggare direkt!) och allt grönt kan ligga kvar till nästa vår då jag har tänkt ta hand om lådan på riktigt.

Särskilt snygg är den inte den här tunnan men man skulle kunna bygga någon slags ram runt den för pumpan att klättra i. Annars får man stå ut med den helt enkelt. På plus sidan är tunnan jättelätt att flytta till nästa gödningsställe — nästan som en chicken tractor fast bra mycket tystare.

Ett experiment är det ju. Men eftersom vi har hållit på med Bokashi ganska många år nu vet jag att detta komma fungera bra. Men det är alltid roligt att testa!

/Jenny

ps något jag skulle har sagt: använd helst inte en tunna som har haft kemikalier i. Det blir ju svårt för mikroberna att kämpa emot och gud vet vad man får i kökslandet då.

Bokashi och EM i världen

Är Bokashi grönsaker mer näringsrika än ”vanliga” grönsaker?

1 kommentar

Jag lovade en tjej som heter Anna att jag skulle kolla upp det här med näring i grönsaker som odlas i Bokashijord jämfört med ”vanliga” grönsaker.

Det är en inte-längre-så-hemlig nyhet att våra grönsaker nu har långt ifrån lika mycket näring som de hade förut. När du och jag växte upp. Såna riktiga grönsaker som vi fick får inte våra barn längre. Räddningen är förhoppningvis ekologiskt odlade grönsaker.

Mindre kemikalier = ett bättre liv för oss alla.

Men frågan var om grönsaker odlade i Bokashi och/eller EM är bättre rent näringsmässigt än andra grönsaker. Visst sa jag, det skulle jag kunna hitta lite forskning om. Skulle inte blir så märkvärdigt eftersom jag har läst på så många ställen att det är så.

Men sedan då. Jag har nu grottat ner mig några timmar i Google Scholar, läst (så gott det går) en hel massa forskningsrapporter med specifika och ack så specialiserade vinklar. Som tur är skrivs mycket på engelska och det har jag ju som modersmål. Men tyvärr är jag ingen biolog. (Av någon anledning blev jag civilekonom.)

Det jag letade efter, en enkel rapport där det stod att om man odlar grönsaker i Bokashi/EM, blir de nyttigare för dina barn hittade jag inte. Jag läste mig till hur tomatplantor får starkare rotsystem, hur bönder i Malaysia, Nepal, Sri Lanka och Thailand får bättre skördar med hjälp av EM, hur näringen i jorden blir bättre eftersom EM mikroberna binder näringsämnen på ett långvarigt sätt, hur övergången från ”kemikalieodling” till ekologiskt odling går snabbare och mer effektivt med hjälp av EM.

Men den där enkla artikeln, om att tomaterna till höger har mer näring än tomaterna till vänster, den hittade jag inte.

Blev lite frustrerad helt enkelt, eftersom jag inte vill dela ut en massa information från alla vi som sysslar med EM och ha en ”vested interest” som man säger – att bara säga det man vill höra.

Gick ett varv runt huset och bestämde mig för att lägga ut några länkar så ni, om ni vill, kan söka lite själv. Jag vet att det är många av er som har betydligt mer utbildning än jag och kan ta fram det väsentliga ur allt det här. Det jag hoppas på är att någon här i Sverige börjar forska lite i ämnet EM/Bokashi. På riktigt. Sålla allt som har sagts och har testats och se vad gäller här i Sverige. Hur väl anpassat är EM/Bokashi i vårt land? Blir EM till hjälp när man ska ställa om odlingen till ekologiskt? Hur ska det gå till för att få bästa möjliga resultat?

Och hemma hos oss var och en, hur ska vi då veta om det här med Bokashi är bra eller inte? Tror inte att någon från SLU kommer hem till dig och mig och börjar kolla upp hur vi har det i potatislandet. Så vi nog är tillbaka till gammalt gott sunt förnuft.

Känns jorden bra, levande, fullt med maskar så är det nog bra. Känns växterna friska, stadiga, motståndskraftiga så är det nog bra med dem också. Och vet vi vilken mat våra barn får på tallriken, vilken del av kökslandet den har odlats i, så är det nog det bästa vi kan göra för dem.

Men forskning finns! Och det kommer betydligt mer för varje år.

Så här sökte jag. Klicka bara på länkerna så kommer du fram. Har du tid och lust är det faktiskt rätt intressant att kolla vad som är på gång lite varstans i världen. Vi är verkligen inte ute på något villospår med Bokashi, sakta men säkert börjar det blir mainstream och accepterat. Jorden runt.

Och, med tanke på framtiden, är det det bästa som kunde hända oss tror jag.

/Jenny

 

Google Scholar: sökning på ”effective microorganisms Japan”

http://scholar.google.com/scholar?q=effective+microorganisms+japan&hl=sv&as_sdt=0&as_vis=1&oi=scholart&sa=X&ei=O191Ua65BMzotQbsyYGgCw&ved=0CCcQgQMwAA

Google Scholar: sökning på ”effective microorganisms nutrition crops”

http://scholar.google.com/scholar?q=effective+microorganisms+nutrition+crops&btnG=&hl=sv&as_sdt=0%2C5&as_vis=1

 

En axplock av rapporter:

‘Effective Micro-organisms’ (EM): An Effective Plant Strengthening Agent for Tomatoes in Protected Cultivation

http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/01448765.2011.9756647

 

From Japan:

Beneficial and Effective Microorganisms for a sustainable agriculture and environment, 1994

Dr. Teruo Higa, University of the Ryukyus, Okinawa, Japan and Dr. James F. Parr,  US. Department of Agriculture

http://www.agriton.nl/higa.html

 

The concept and theories of Effective Microorganisms, 1991

Higa and Wididana.

Klicka för att komma åt C1-5-015.pdf

 

From Sri Lanka:

Residual effect of Organic manure EM Bokashi applied to Proceeding Crop of Vegetable Cowpea (Vigna unguiculata) on succeeding Crop of Radish (Raphanus sativus)

Klicka för att komma åt 1.ISCA-RJAFS-2013-001.pdf

 

From Costa Rica:

Kitchen waste management with EM

Klicka för att komma åt 50000051.pdf

 

From the Philippines:

Influence of Bokashi organic fertilizer and Effective Microorganisms (EM) on growth and yield of field grown vegetables.

Klicka för att komma åt C5-4-172.pdf

 

From Egypt:

Influence of Effective Microorganisms on growth and fruit characteristics of papaya in Egypt

Klicka för att komma åt C6-8-248.pdf